af denna tull. — Hr v. Hartmansdorff önskade högre
U. — Hr af Fåhkreus föreslog lika tull för såvälin-
wndna som oinbundna böcker med 6 sk. pr E. Detta
förslag blef af ståndet antaget. Plenum slöts kl.
half 11.
Plenum den 4 Maj, f. m.
(Fortsättning af tullbevillningen.) De af utskottet
föreslagna införselstullar ä Kaffe, Cement, Coboltmalm,
Dekorationer, Etuis och Fernissa biföllos utan diskus-
sion. A artikeln Fisk, yrkades utåf hr Printzensköld
bibehällande af den hittills varande tullen; af hr yY.
Kock bifall till utskottets förslag med undantag för
Sill, Strömming, Gråsidor eller Seij, hvarå talaren
önskade tullfrihet; af grefve Gyldenstolpe och hr Prytz
bifall till utskottets förslag. -
Dä både hr Printzensköld och v. Koch ville hafva
sitt förslag till kontraproposition, anställdes först vo-
tering härom, då den utföll till fördel för hr Print-
zenskölds med 42 röster mot 35. .
Vid den härefter anställda votering mellan hr Print-
zenskölds och utskottets förslag, segrade det sednare
med 51 ja mot 37 nej.
A Fläsk har utskottet föreslagit tullnedsättving från
35 sk. till 18 sk. För bifall härtill yttrade sig gref-
verne Gyllenstolpe och Posse, friherrarne af Ugglas,
A. C. Raab, C. A. Raab, hrr v. Kock och Brakel.
För bibehällande af den gamla tullen yttrade sig
frih. Akerbjelm, her v. Hartmansdorff och Bogeman.
Vid anstältd votering bifölls utsk:s förslag med 74 ja
niot 28 nej.
Utskottets förslager till införselstullar ä Foglar, Fo-
liver, Formar och Fyrverkeriarbeten biföllos. — Ut-
s ottets förslag till införselstull å 1 sk. 8 rst. ä Bly-
bvitt antogs efter votering med 24 röster mot 21 för
ylterligare nedsättning i enlighet med Kongl. Maj:ts
förslag, eller 1 sk. 4 rst.
Presteståndet.
Plenum den 3 Maj.
Vid fråga om föredragningssättet af tullbetänkan-
det uppstod följande diskussion:
Prosten Meln ansåg att något borde yttras öfver de
af utskottet uttalade principer, samt att bäst vore,
scdan man diskuterat dem, deröfver besluta, på det
man i det följande ej måtte fatta ett inkonseqvent
beslut och läta förbud qvarstå vid en underordnad
artikel, dä det deremot mö:ligen komme att borttagas
vid en annan, som har ett mera skenbart skäl för sig
aut dermed blifva skyddad.
Doktor Säve delade äfven öfvertygelsen att något
birde göras vid principerna, i synnerhet då den nu
ifrågavarande författningen så betydligt skiljer sig
från föregående tulltaxa. Talaren yttrade sin glädje
deröfver att förbuden blifvit borttagne, och de tull-
satser, hvilka varit så höga att de verkat detsamma l
som förbud, blifvit nedsatte. Näringarne hafva varit
omgjordade af en prohibitiv tull-lagstiftning, utan att
den gagnat dem, blott fördyrat konsumtionen. Ge-
nom förbudens borttagande och ersättande med mätt-
lig tull skall hela allmänheten gagnas, ej blott nä-
ringsidkaren, som icke varit skyddad af förbudet, dål
han haft att täfla med lurendrejaren, utan äfven den
s:ora allmänheten; och är konsumentens rätt sä helig,
latt den ej i någon måtto bör gifva vika för statensl
liatressen. !
Professor Lindgren förklarade sig hafva ändrat åsigt:
i tull-lagstiftning; då han förr trott på förbud och
förordat tullsatsernes bibehällande, har han nu af et-
farenbeten blifvit öfvertygad att förbuden, i stället att
gsgna, skadats, och att statsinkomsterna minskats, då !
man trott att de genom höga tullar skulle ökas. Härafl!
följer icke att han går in på allt hvad bevillnings-
utskottet föreslagit, ty det ligger en stor svårighet util:
ait bestämma tullsatser, och talaren anser utskottet ej lt
varit fullt lyckligt på flera ställen i sina bestämmelser. li
)
i
i
j
Prosten Cnattingius anser tull-lagstiftningen under
de sednaste 30 åren varit ett försigtigt men rigtigt
framätskridande; men tror det icke vara helsosamtl i
för samhället att gå så långt som utskottet här gjort. li
-I De välsignade fördelar, man lofvar sig, komma blott:
kipmansintresset till godo, för handtverkaren skall
den nya lagen, som upphäfver det skydd han förut
tiutit för sina tillverkningar, blifva skadlig och för!
kela samhället vådlig, och blott bidraga till landetsls
örversvämmande med utiäadskt kram. Tal. anser detl:
u:skottet gjort mycket bättre om det mera fästat sigl:i
v.d konungens framställning än vid en mängd liberala lc
viotioner. . -
Professor Agardh förklarade sig i allmänhet god-
känna de af utskottet uttalade principerna, och sigl:
sjelf vara en anhängare af den fria handelns läror. !
jallen är en konsumtionsskatt, och den är till blott förl!
a.t bereda så stora statsinkomster som möjligt, hvadan!
d-nna skatt skall drabba de varor, som hafva de för-lg
niögne till afnämare, ej nödvändighetsvaror, emedan lh
skatten då tages af en allmänhet som ingenting äger. I
Skydd kanej gifvas genom tullen, ty statenkan ejlo
bL-döma hvilken näring behöfver skydd, och då denlv
sxyddar den ena skadar den alltid en annan. Genomlli
ett dylikt system rikta vi blott kapitalisten, i synner-I
bet den utländske, som har svårt att kunna förränta
sia förmögenhet och hvilken alltid skall nedlägga den
här uti en rörelse, som njuter skydd; så har skett
ried sockertillverkningen; systemet arbetar att skapalä
millionårer och proletärer. Man skall ej söka fram-c
kalla en näring, som lefver på allmosor: t. ex. linne-lt
vifnaden i Westergötland. När industrien blir fri,lh
viljer individen den bandtering som bäst bär sig. E
Doktor Sandberg: Inga frägor äro så svära somijt
tullfrågor, Tullen är ej annat än en konsumtions-h
satt, som skall läggas på öfverflödsvaror, och sälunda jr
erläggas af de rike, men den fär ej vara sä hög, att f
den lockar till öfverträdelse, och ej blifva ett premium lv
för lurendrejaren. Talaren kan ej gilla den satsenls
st råämnet skall beskattas, men näringen vara sälk
mycket fri som möjligt; denna skall just derigeuom
förstöras, då man besinnar vär höga ränta och våra li
klimatiska förhällanden, hvilka bäda fördyra våralt
produktioner framför andra länders. Näringen anserlt
tzlaren böra skyddas, men här korssa sig anspräken,ld
Ihvar och en söker bevisa att han behöfver skydd förli
Isin. Tulltaxorna kunna derför ej vara någon säkert
I måttstock för, utan blott en aning om det rätta. s
I Doktor 4. Nordström sluter sig med: några modifi-j
kationer till utskottets förslag, och anser tiden varalt
inne för en tull-lagstiftning, som bättre skall gagnall
vara näringar än hvad prohibitivsystemet förmått.ll
Frihet är ett oundgångligt vilkor för allt fortlefvande, li
-Iså äfven för industrien. Den skatt vi efter debet-lt
I sedlarne erlägga är obetydlig mot det vi skatta tilll:
staten, genom fördyrande af våra förnödenheter. — ld
Prosten Wåhlander har en lång följd af är erfaritg
förbudens välsignelserika nytta, och finner i probibi-lr
tiva tullstadganden industriens enda fortkomst.
Prosten P. C. Aresenius. De liberala teorier, somin
bär uttalat sig, sakna all praktisk grund; dock Skulle r
tal. vara villig att gå in på ett och annat af utskot-a
tts förslag, om han kunde hysa någon förhoppning lr
om att de kontroller, som äro så oundgängliga förla
ett dylikt system, kunna utföras. Vi äro ej så myc-Ih
ket aflägsna från England i den fria handeln, som jk
mer i tullkontrollerna; ty i detta frihandelns land gårlr
I det ej an, som hos oss, att en resande för med siglY
lena hel klädnad; han måste der nöja sig med det allralt
;nidvändigaste. Men det går så till: man tager fa-s
sia på de medgifvanden näringsidkaren ger, men för- 11
Igåäter de kontroller, under hvilkas stränga efterlefnadf
I som vilkor ban gifvit dem. 1
Prosten Almqvist. Opinionen uttalar sig allt mer!
Joch mer mot det förut gällande systemet; ja, det hår tf
itt så långt att fabrikanterne sjelfve uudanbedja sig 1
ot skydd, hvirmed man förr varit så frikostig. Y
eg
(6
Penna riktning är dock ej dagens, den är ärtiondets.
Talaren uttalade sin tacksamhet mot utskottet för det
MH ae
1(18 rdr). En rdr (svenskt) kannan förskum-lf
Imad mjölk gåfvo de äfven som man säger
— med uppräekta händer. Som de hörde att!s
l
1
herrskapet var vid kyrkan, sprungo de
kring öfverallt, hoppade och skuttade på går-
oo ae a mm Isar 2