af denna tull. — Hr v. Hartmansdorff önskade högre U. — Hr af Fåhkreus föreslog lika tull för såvälinwndna som oinbundna böcker med 6 sk. pr E. Detta förslag blef af ståndet antaget. Plenum slöts kl. half 11. Plenum den 4 Maj, f. m. (Fortsättning af tullbevillningen.) De af utskottet föreslagna införselstullar ä Kaffe, Cement, Coboltmalm, Dekorationer, Etuis och Fernissa biföllos utan diskussion. A artikeln Fisk, yrkades utåf hr Printzensköld bibehällande af den hittills varande tullen; af hr yY. Kock bifall till utskottets förslag med undantag för Sill, Strömming, Gråsidor eller Seij, hvarå talaren önskade tullfrihet; af grefve Gyldenstolpe och hr Prytz bifall till utskottets förslag. Dä både hr Printzensköld och v. Koch ville hafva sitt förslag till kontraproposition, anställdes först votering härom, då den utföll till fördel för hr Printzenskölds med 42 röster mot 35. . Vid den härefter anställda votering mellan hr Printzenskölds och utskottets förslag, segrade det sednare med 51 ja mot 37 nej. A Fläsk har utskottet föreslagit tullnedsättving från 35 sk. till 18 sk. För bifall härtill yttrade sig grefverne Gyllenstolpe och Posse, friherrarne af Ugglas, A. C. Raab, C. A. Raab, hrr v. Kock och Brakel. För bibehällande af den gamla tullen yttrade sig frih. Akerbjelm, her v. Hartmansdorff och Bogeman. Vid anstältd votering bifölls utsk:s förslag med 74 ja niot 28 nej. Utskottets förslager till införselstullar ä Foglar, Foliver, Formar och Fyrverkeriarbeten biföllos. — Uts ottets förslag till införselstull å 1 sk. 8 rst. ä Blybvitt antogs efter votering med 24 röster mot 21 för ylterligare nedsättning i enlighet med Kongl. Maj:ts förslag, eller 1 sk. 4 rst. Presteståndet. Plenum den 3 Maj. Vid fråga om föredragningssättet af tullbetänkandet uppstod följande diskussion: Prosten Meln ansåg att något borde yttras öfver de af utskottet uttalade principer, samt att bäst vore, scdan man diskuterat dem, deröfver besluta, på det man i det följande ej måtte fatta ett inkonseqvent beslut och läta förbud qvarstå vid en underordnad artikel, dä det deremot mö:ligen komme att borttagas vid en annan, som har ett mera skenbart skäl för sig aut dermed blifva skyddad. Doktor Säve delade äfven öfvertygelsen att något birde göras vid principerna, i synnerhet då den nu ifrågavarande författningen så betydligt skiljer sig från föregående tulltaxa. Talaren yttrade sin glädje deröfver att förbuden blifvit borttagne, och de tullsatser, hvilka varit så höga att de verkat detsamma l som förbud, blifvit nedsatte. Näringarne hafva varit omgjordade af en prohibitiv tull-lagstiftning, utan att den gagnat dem, blott fördyrat konsumtionen. Genom förbudens borttagande och ersättande med mättlig tull skall hela allmänheten gagnas, ej blott näringsidkaren, som icke varit skyddad af förbudet, dål han haft att täfla med lurendrejaren, utan äfven den s:ora allmänheten; och är konsumentens rätt sä helig, latt den ej i någon måtto bör gifva vika för statensl liatressen. ! Professor Lindgren förklarade sig hafva ändrat åsigt: i tull-lagstiftning; då han förr trott på förbud och förordat tullsatsernes bibehällande, har han nu af etfarenbeten blifvit öfvertygad att förbuden, i stället att gsgna, skadats, och att statsinkomsterna minskats, då ! man trott att de genom höga tullar skulle ökas. Härafl! följer icke att han går in på allt hvad bevillningsutskottet föreslagit, ty det ligger en stor svårighet util: ait bestämma tullsatser, och talaren anser utskottet ej lt varit fullt lyckligt på flera ställen i sina bestämmelser. li ) i i j Prosten Cnattingius anser tull-lagstiftningen under de sednaste 30 åren varit ett försigtigt men rigtigt framätskridande; men tror det icke vara helsosamtl i för samhället att gå så långt som utskottet här gjort. li -I De välsignade fördelar, man lofvar sig, komma blott: kipmansintresset till godo, för handtverkaren skall den nya lagen, som upphäfver det skydd han förut tiutit för sina tillverkningar, blifva skadlig och för! kela samhället vådlig, och blott bidraga till landetsls örversvämmande med utiäadskt kram. Tal. anser detl: u:skottet gjort mycket bättre om det mera fästat sigl:i v.d konungens framställning än vid en mängd liberala lc viotioner. . Professor Agardh förklarade sig i allmänhet godkänna de af utskottet uttalade principerna, och sigl: sjelf vara en anhängare af den fria handelns läror. ! jallen är en konsumtionsskatt, och den är till blott förl! a.t bereda så stora statsinkomster som möjligt, hvadan! d-nna skatt skall drabba de varor, som hafva de för-lg niögne till afnämare, ej nödvändighetsvaror, emedan lh skatten då tages af en allmänhet som ingenting äger. I Skydd kanej gifvas genom tullen, ty statenkan ejlo bL-döma hvilken näring behöfver skydd, och då denlv sxyddar den ena skadar den alltid en annan. Genomlli ett dylikt system rikta vi blott kapitalisten, i synner-I bet den utländske, som har svårt att kunna förränta sia förmögenhet och hvilken alltid skall nedlägga den här uti en rörelse, som njuter skydd; så har skett ried sockertillverkningen; systemet arbetar att skapalä millionårer och proletärer. Man skall ej söka fram-c kalla en näring, som lefver på allmosor: t. ex. linne-lt vifnaden i Westergötland. När industrien blir fri,lh viljer individen den bandtering som bäst bär sig. E Doktor Sandberg: Inga frägor äro så svära somijt tullfrågor, Tullen är ej annat än en konsumtions-h satt, som skall läggas på öfverflödsvaror, och sälunda jr erläggas af de rike, men den fär ej vara sä hög, att f den lockar till öfverträdelse, och ej blifva ett premium lv för lurendrejaren. Talaren kan ej gilla den satsenls st råämnet skall beskattas, men näringen vara sälk mycket fri som möjligt; denna skall just derigeuom förstöras, då man besinnar vär höga ränta och våra li klimatiska förhällanden, hvilka bäda fördyra våralt produktioner framför andra länders. Näringen anserlt tzlaren böra skyddas, men här korssa sig anspräken,ld Ihvar och en söker bevisa att han behöfver skydd förli Isin. Tulltaxorna kunna derför ej vara någon säkert I måttstock för, utan blott en aning om det rätta. s I Doktor 4. Nordström sluter sig med: några modifi-j kationer till utskottets förslag, och anser tiden varalt inne för en tull-lagstiftning, som bättre skall gagnall vara näringar än hvad prohibitivsystemet förmått.ll Frihet är ett oundgångligt vilkor för allt fortlefvande, li -Iså äfven för industrien. Den skatt vi efter debet-lt I sedlarne erlägga är obetydlig mot det vi skatta tilll: staten, genom fördyrande af våra förnödenheter. — ld Prosten Wåhlander har en lång följd af är erfaritg förbudens välsignelserika nytta, och finner i probibi-lr tiva tullstadganden industriens enda fortkomst. Prosten P. C. Aresenius. De liberala teorier, somin bär uttalat sig, sakna all praktisk grund; dock Skulle r tal. vara villig att gå in på ett och annat af utskot-a tts förslag, om han kunde hysa någon förhoppning lr om att de kontroller, som äro så oundgängliga förla ett dylikt system, kunna utföras. Vi äro ej så myc-Ih ket aflägsna från England i den fria handeln, som jk mer i tullkontrollerna; ty i detta frihandelns land gårlr I det ej an, som hos oss, att en resande för med siglY lena hel klädnad; han måste der nöja sig med det allralt ;nidvändigaste. Men det går så till: man tager fa-s sia på de medgifvanden näringsidkaren ger, men för11 Igåäter de kontroller, under hvilkas stränga efterlefnadf I som vilkor ban gifvit dem. 1 Prosten Almqvist. Opinionen uttalar sig allt mer! Joch mer mot det förut gällande systemet; ja, det hår tf itt så långt att fabrikanterne sjelfve uudanbedja sig 1 ot skydd, hvirmed man förr varit så frikostig. Y eg (6 Penna riktning är dock ej dagens, den är ärtiondets. Talaren uttalade sin tacksamhet mot utskottet för det MH ae 1(18 rdr). En rdr (svenskt) kannan förskum-lf Imad mjölk gåfvo de äfven som man säger — med uppräekta händer. Som de hörde att!s l 1 herrskapet var vid kyrkan, sprungo de kring öfverallt, hoppade och skuttade på gåroo ae a mm Isar 2