ot hunger och dyr tid skall man måhända snart ch ja gifva motsatt lydelse till skydd för modernärinI de 0, som vill svälta sina barn. På detden fördyrade de pen ej må utträngas af brödet, bör jemväl detta las uppe i pris. Rättvisan emot arbetaren är ju nisskännelig. Kunde det vara statsklokt, som icke är rättvist, re i allt fall vidblifvandet af den höga spanmålsHen oklokt; ty jordbruket, likasom -all annan proiktion, behöfver, för jemn och säker utveckling, en adgad handel, som utöfver stundens behof uppsamr produkterne. Den höga spanmälstullen tillåter f ck icke en sådan stadgad handel, emedan, såsoms st nu och ofta tillförene varit fallet, tullens öfverrift vid missvexter och andra tillfälligheter faller il, sonen och väcker den eljest slumrande känslan af edömkan med den fattige. Starkt regn upplöser, k ark torka eller starka vårfroster förbränna denna h illsats, som delar all öfverdrifts vansklighet; och g ndå vill man derpå grunda jordbrukets bestånd. 8 Fåfängligheten af alla bemödanden att genom onstlade medel reglera prisen å handelsvaror hoppas ig längesedan vara allmänt insedd; men det gifves, y värr! ingen insigt, svärare att fatta, än den af lå ära dårskaper. En blick på sista decenniets importoch exportibeller vägleder till den kännedom, att hafra, alla ren, utgjort föremål för ganska betydlig utförsel, i nedeltal omkring 200,000 tunnor årligen, men för ! istan ingen import; samt att med undantag af de re sista åren, exporten äfven af öfriga spanmälsslag allmänhet öfverstigit importen. Priset ä den exvorterade varan har naturligtvis bestämts af verldsnarknaden; och i samma mån en minskad bränvinsänning gör en större och jemnare spanmålsexport nöjlig, mäste ock verldsmarknadens pris här utöfva sitt oemotständliga inflytande. Men, säger jordbru karen, det kan inträffa missväxtär, då vär inhemska I spanmäl icke förslär för landets behof, utan detta mäste fyllas från utlandet; och just dä kommer den höga införselstullen jordbruket till godo — tullen lägger sten på bördan, det är sannt — men att sådant kan anses lyckligt eller ens menskligt, det mä isanning väcka bekymmer; och så vida man med landets jordbrukare vill förstå, icke blott den ena tusendelen; som eger stora jordagods, utan ock de ?,ooo: delarne, som sjelfva arbeta hvar sin lilla hemmansdel, så skall man finna, att under missväxtären flertalet af dessa 999:delarne oftare mäste. köpa, än hafva att sälja någon spanmäl. Den nakna sanningen måste utsägas: det är de stora jordagodsens intresse, som drager fördelen af den höga spanmålstullen, om denna i sjelfva verket för nägon må vara fördelaktig. Jag betviflar dock fördelen ens för de stora. Hvad de ä ena sidan vinna genom befolkningens utarmande, det förlora de ä andra sidan mångdubbelt. Armodet tärer i fattigskatt, i skatt till statsbehof för fingelser och arbetshus, m. m., vida högre belopp, än den blodspenning som arbetarnes bringande till armod skänkte spanmålsproducenten, och ett utarmadt folk blir en dålig afnämare till framtida skördar. Efter mänga strider har Englands tull å spanmäl nu nedgätt till omkring 16 sk. tunnan för alla slag. Englands jordbruk har med tullnedsättningarne gått framåt, likasom konsumentens, arbetarnes välstånd. Jag tror mig hafva bevisat, att detta öfver allt mäste; blifva följden af likartade åtgärder; och jag öfverlemnar till Rikets Ständers behjertande mitt förslag om nedsättning af införselstullen ä spanmäl, alla slag, utom hvete, till hälften af nu stadgade belopp; på det äfven vi en gång må kunna erhälla en stadgad och oföränderlig tullafgift och en derpä beroende stadgad. spanmälshandel, som i sin ordning kan förebygga de tyvärr nu alltför ofta ifrägakommande, för producenten och handeln lika förderfliga kastningarne emellan olika införselsafgifter och exportförbud. — Om H. K. H. Hertigens af Dalarne ankomst till Westerås man läser i Westmanlands Läns Tidning: I dag kl. 3, till 1 anlände H. K. H. Hertigen af Dalarne med ängfartyget Aros i högönsklig välmåga, och mottogs vid hamnen af öfverste Klercker, som i dag för H. K. H. gifver middag, hvartill cheferne för alla kärer, äfvensom samtlige riddare inom staden äro inviterade. H. K. H. fortsätter i morgon resan till Dalarne och Romehed, der bataljonen skall samlas, och derifrån H. K. H. skall med densamma anträda marchen till Drottningholm. — Sedan Kongl. Maj:t befallt att flottans marin regemente, med undantag af den till sjöexpeditior kommenderade delen deraf, skall förläggas till tjenst göring å sjöfästningarne Kungsholmen och Drottning skär, har kongl. Maj:t jemväl förordnat, dels att der del af regementet som å dessa fästningar vore förlag finge under kommenderinderingstiden åtnjuta, befä och underbefäl lika traktamente, samt manskapet sam ma aflöning och underhåll, som deras vederlikar a den till Garnisonstjenstgjöring i Carlskrona kommen derade infanteritrupp, och dels att denö kade kostnad Åsom härigenom uppstode, finge utgå af det utaf ri kets nu församlade ständer beviljade särskilda kre ditiv för npprätthållande af rikets neutralitet. mem — Kommerskollegium har den 29 April ut färdat patent på 5 år för landtbrukaren Nils Holm ström ä så beskaffadt pumpverk, som aflemnad rit ning m. m. utvisar; fabriksidkaren G. Wieckel å el I gonom ritning m. m. framställdt s.k. Systeme pov . I Tricot chaines, samt för bolaget Eugene Karr et komt i Frankrike, å de förbättringar i konstruktionen fineringsugnar och de sätt att tillgodogöra de de ifrån bortgående lågor för upphettning af puddelug nar, härdar och ängpannor, som i aflemnade ritnir gar m. m. finnas framställda. — — Efter en högst animerad diskussion sor upptog hela förmiddagens plenum har sär skilda utskottets betänkande angående brär ivinsbränningens inställande under höstmåns derna blifvit af adeln åtterremitteradt i syffi ningen af tillåtelse för bränningen under e af dessa månader, med 66 röster mot 5? :hvilka sednare voro för afslag. — Presteståndet har i dag med 42 röst emot 4 bifallit särskilda utskottets hemställa jangående bränvinsbränningens inställande näs ikommande höst. i — —— — — I sistlidne lördags aftonplenum slutac ridderskapet och adeln den speciela gransl ningen af särskilda utskottets förslag till I bränvinslag, hvilken med några färre och mir dre väsentliga förändringar blifvit äfven afr kets första stånd antager; och har riddersk: pet och adeln i de delar, der dess beslut skil sig från presteståndets och borgareståndet hvilka stånd i sin helhet antagit utskotte förslag, beslutat inbjuda nyssnämnde två står a a MRI ren FR IN RA RI PeAORAVA