- Sd AA .
erket, förutom de ga kontanta bidraget af 115,000
dr, eller sammanräknadt nära lika mycket som hela
en enskilda in- och utrikes brefvexlinogen inbringar.
Det torde då vidare kunna frågas: når man upp-
täller beräkningar öfver hvad postverket årligen ko-
tar och hvad det har i inkomster, är det månne bil-
igt, är det rätt, att förbise, hela den ofantliga för-
el, som staten redan indirekt drager deraf? Och närli
nskningar hos allmänheten göra sig gällande om, eller
ehof visa sig af förbättringar i postväsendet, af nyzl.
ontor, tätare brefafsändningar eller moderation i porto,
ch det invändes att sådant icke kan bära sig, är
enna invändning stödd på sanna grunder, så länge
taten icke allenast fortfarande beräknar den ifråga-
arande indirekta fördelen, utan ändock derutöfve;
ör anspråk på kontant bidrag, då det rättsenligaste
alla händelser åtminstone vore, att porto för all:
ref som fortskaffas genom postverket borde beräk-
as och krediteras detsamma, och den summa son:
illhör den fria brefvexlipgen sedermera afskrifvas
ås m ett bidrag till statsverket, för att få postväsen
lets balanskonto uppgjordt i enlighet med verkliga
örhållandet ? Hade detta räkenskapssätt varit vidtage
ör de förflutna åren, så synes det sanmolikt, ja grän
ande till visshet, att rikets Ständer redan före dett:
ade insett billigheten af, att ätminstone tillfälligtvis
öra nägon eftergift i sina anspråk på bidrag trår
ostverket för att tillvägabringa ett medelporto, som
tan nägon underbalans å postverkets egen räkning
ned största lätthet kunde åstadkommas om detta vert
tminstone på papperet finge räkna sig tillgodo hvad
letsamma rätteligen tillkommer. Men hvad som 3
letta afseende hittills icke skett, kan i alla fall för-
jena att icke lemnas ur sigte vid pröfningen af der
u förevarande frågan, och måhända skall högl. be-
illningsutskottet icke finna alldeles oskäligt hvad jag
iu haft äran derom anföra.
Men det finnes ännu en annan sida af saken som
örtjenar att tagas i betraktande vid frågan om be-
tämmandet af ett rättvist medelporto för brefs be-
ordrande: nemligen att tillse hvad sjelfva transport-
ostnaden för desamma utgör.
Efter den ännu gällande gästgifveriordningen ut-
öres betalningen för håll- och reservskjuts med 16
killingar bko milen för hvarje häst på landet och 20
killingar från städerna, der entreprenader icke äro
nrättade, och enligt de kontrakter som ligga till grund
ör postföringsskyldigheten lärer det kunna antagas,
Itt de onera från hvilka postföringshemman blifvit
vefriade, i utbyte mot denna skyldiglet icke äro el-
er varit högre beräknade än efter denna grund. För
utt emellertid icke räkna för knapt, och då vissa po-
ter som befordras med gästgifvareskjuts eller efter
serskild betalningsgrund torde få betala mera, må det
antagas, att all postföring skulle kosta 24 skillingar
banko milen för hvarje häst. Härtill kommer kost
naden för en postiljon, som i allmänhet torde kunna
räknas göra 4 resor i hvarje vecka å 10 mil hvar-
dera, med en aflöning af 6 rdr 32 sk. bko, hvilket
utgör 8 skillingar banko för milen, eller tillsammans
ned hästlegan 32 sk. bko. Om denna kostnad hvad
vostiljonen angår nägongång skulle vara högre, så
lir den deremot, fördelad på skjutsafgiften efter mil-
al, lägre vid alla de tillfällen då tvä eller tre hästar
egagnas, hvilket är fallet med alla de större posterna
rän hufvudstaden.
Enligt gästgifveriordningen får föras ett skeppund
fter hvarje häst, utom den åkande; men för att icke
påsot afseende göra en för sträng beräkning anta-
ser jag att i medeltal endast en fjerdedel af denna
yngd följer med posterna, hvilket i alla händelser är
rida mindre än hvad som belöper sig på de så kallade
tora posterna från hufvudstaden.
Denna skjutskostnad af 32 skillingar banko för fem
, utgör, i lodtal beräknad,för hvarje lod?,,,,-del:
runstycke per mil. Antages medeltalet af den väg:
längd, som brefven emellan serskilda orter i riket trans-:
porteras, till 30 mil, så faller på hvarje lod för transpor: .
ten, kostnaden för postiljonen inberäknad, ett belopp af
3?,-dels runstycke, och för hvarje skilnad af 10 mil
atgör tillökningen eller minskningen i detta belopp
1!7, dels runstycke, så att det utgör för 40 mil 44,:
lels, för 50 mil 6 runstycken, för 60 mil 7,-dels,
för 70 mil 87,-dels, för 80 mil 97,-dels, för 90 mil
107;-dels runstycken och för 100 mil 1 skilling.
Likaså för 20 mil 2;-dels, för 10 mil 1V;-dels runp-
tycke 0, s. vi
Äfven om ett medelporto af 3 skilling antages,
skulle säledes den egentliga transportkostnaden, jemte
ostiljon, vid 20 mil ej uppgå till mer ön omkring
,s-del af portot, vid 30 mil som kunde antagas så-
som medeltalet, dä afstånden och brefv.ns antal på
det hela tages i betraktande gemensamt, en tionde-!
del, vid 40 mil ej fullt en sjundedel, vid 50 mil jemt
en sjettedel o. s. v. och ännu vid 100 mil ej utgöra
mer än en tredjedel af portot.
Oaktadt jag tror att denna beräkning skall temli-
sen nära slå in med verkliga förhållandet, är det
möjligt att en noggrannare granskning, på grund af
fticiella detaljappgifter, kunde göra någon jemkning
och rättelse deri behöflig; men utslaget deraf lemnar
också tillfälle till hvarje sådan nödig jemkning; Ja,
ifven om kostnaden skulle räknas dubbelt högre är
hvad här är antaget, så äterstar ärdock ett tillräck-
ligt öfverskott för att gifva anledning att hemställa
ill hvars och ens omdöme den frågan, uti hvilke:
annat företag som helst en så ringa andel af brutto-
okomsten kan få beräknas på den egentliga mate-.
och arbetskostnaden, och allt det öfriga få an-
andas till betäckande af så kallade faux frais och
säsom behållning.
Det kan invändas, att man icke fär bedöm2 er
postiprättning ifrån samma synpunkt som ett enskild:
företag af skeppsrederi, fabriker eller andra industri-
2l:a anstalter, emedan den förstnämnda är en staten:
uillhörighet som fordrar större säkerbet och i följd
leraf dyrare kontroller. Men om ä ena sidan dette
ull en viss grad gerna medgifves, sä är det dock å
den andra obestridligt att beräkningen af och förhål-
andet emellan inkomster och utgifter. i hvarje väl
ställd inrättning, vare sig för statens eller enskildas
räkning, måste följa vissa naturliga lagar och icke
5fverskrida rimlighetens gräns. Detta synes emeller-
td hafva skett i postverkets behandling från stats-
verkets sida, då det sednare genom den tvungna fri-
orefsportföningen, i förening med den ärliga tribu-
ten, lagt på det förra en beskattning tyngre än nå-
gon annan skatt på andra företag, vare sig af tionde,
acciser eller hvad som helst, med undantag af tull-
afgifter på vissa varor tillhörande handeln med ut-
andet, och på köpet för den största delen af denna
skatt icke ens vill tilläta att den får synas i räkning
arr det är fråga om inrättningens inkomster och ut-
gifter.
Jag hoppas att det nu anförda skall hvila på er
tillräckligt tydlig och i det hufvudsakliga äfven till
siffrorna giltig aritmetisk beräkningsgrund, för att i
alla händelser leda till denöfvertygelsen, att ett me-
delporto äf tre skillingar banko lodet är fullt tillräck-
ligt och ännu lemnar öfverskott, om postverket, så-
som i likartade förhällanden annars sker, kunde få
räkna sig till godo betalning efter samma grund för
hvad det presterar ät enskilda och ät staten, eller ät-
minstone få sädant erkändt på papperet, och vågar jag
på denna grund yrka, att höglofl. bevillningsutskotter
mätte, med afseende på den stora och välgörande in-
flytelse, som ett medelporto af tre skillingar skulle
medföra till brefvexlingens ökande, taga i betraktan-
de, huruvida icke en tillfällig uppoffring i och för
ändamålet, som likväl utan allt tvifvel i en snar fram:
tid -blefve mer än godtgjord, kunde och borde i ful
öfverensstämmelse med rättvisa och billighet, af ri-
kets ständer medgifvas, för att få ett sädant medel-
porto antaget.
Skulle likväl utskottet icke tilltro sig att uttags
detta steg, sä tillåter jag mig att med anledning af
den nu afgifna kungliga propositionen, och säsom ett
amendement dertill bemställa och yrka, att utskot-
set ätminstone må föreslä Rikets Ständer ett gemen
samt porto för alla inrikes bref, af högst 4 skillingar
banko för bref till och med ett lod, och med förhöj-
oingar för högre vigtbelopp efter det förhällande som
i den kongl. propositionen blifvit antaget. Till en
ytterligare ledning vid utskottets blifvande öfverlägg-
ningar i ämnet anhäller jag få hänvisa till en hand-
iog. som på ett efter min tanka serdeles upplysande
LM Ko mm or Un - VU KR nr KT FA
NN FÅ Le UN KR FT OA OA MD
a