som Kunde DIl är DCLaUKIURKart arte. HROdUlgtetsloBsp
förhöjningen, och punkten äterremitterades.
Hr L. J. Hjertas anförande till Ridderskapets
och Adelns protekoll vid remissen af den
kongl. propositionen angående ett medel-
porto m. m.
Det är med tillfredsställelse man vid läsningen af
det kungliga förslaget och dervid fogade statsråds-
protokoll finner, att den föredragande departements-
chefen, med hvilken säval öfrige herrar ledamöter af
statsrådet, som konungen instämt, uti inledningen till
samma förslag oinskränkt hyllat sjelfva principen af
stt medelporto för bref inrikes orter emellan och dess
erläggande medelst äsättande af stämplar eller s. k.
frimärken, samt erkänt de stora fördelar, som i många
hänseenden skola vinnas, om berörde medelporto be-
räknas så billigt, att en allmän lättnad i afgifterna
för de korresponderande deraf uppstår. Denna hyll-
ning Ät principen kunde icke heller betviflas efter de
lysande resultater denna reform medfört i alla de län
der, hvarest den blifvit bragt till verkställighet, och
då nästan ingen civiliserad stat numera finnes, som
icke är sysselsatt med eller betänkt på att antaga det-
samma.
Det är derföre att beklaga, att konungens rädgif-
vare i det praktiska af förslaget icke tilltrott sig att
följa denna grundsats, utan stannat vid föreslåendet
af ett så kalladt rayonsporto med olika bestämmelser
för olika väglängder, hvarföre det ock synes angelä-
get att de skäl, som föranledt till en sådan afvikelse,
blifva underkastade närmare granskning, så mycket
mera so nu det torde vara bekant, att i de länder, der
rayonsportot blifvit försökt, t. ex. i det af flera sta
ter bestäende Tyskland, räder en allmän önskan att
få detsamma afskaffadt och utbytt emot ett gement
samt lägt medelporto, medan tillfredsställelsen med
det enformiga systemet äter i de stater, hvarest dej
dlifvit infördt, säsom i England, Belgien, Danmark
och Förenta Staterna i Amerika, med hvarje är blift
vit större i följd af de välgörande verkningarne deraf;
och numera är sä enhällig, att en ätergäng till nägon!
ting annat der vore omöjlig att ens försöka. I
Ett af dessa skäl, hvarföre ett medelporto icke i
den kongl. propositionen föresläs, nemligen att anta:
gandet af 5 skillingar banko, säsom generalpoststyrel-
sen tillstyrkt, skulle föranleda en tillökning i utgifter
för dem som brefvexla på närmare afständ än 20 mil,
synes fullkomligt riktigt och utvecklingen deraf så
bindande, att om intet annat alternativ hade funnits
att välja på, sä vore visserligen regeringens förslag
att föredraga, enär hela ändamälet med reformen vore
förfeladt, om den skulle för en betydlig del af bref
vexlingen ästadkomma ett betungande, i stället för
en åsyftad lättnad för alla. Antagandet af de olikö
portoafgifterna komme för öfrigt att medföra s:
mänga obeqvämligheter genom det foctfarande behof-
vet af särskilda taxors utarbetande för hvarje post-
sontor och beböfliga kontroller emot oriktiga frimär-
kens äsättande m. m., att en allmän fordran på er
förändring sannolikt snart nog skulle göra sig gällan
de. Deremot förekommer det, ätminstone enligt mitt
förmenande, anmärkningsvärdt, att konungens rådgif-
vare, oaktadt den hyllning de, såsom nyss förut är
sagdt, lemnat åt principen af ett lågt medelporto,
oaktadt den stadgade erfarenheten af dess fördelar i
andra länder, och fastän detta system jemväl redar
är af konungen föreslaget i Norge, likväl icke upp-
skattat dessa fördelar så mycket, att de ansett dem
värda den ringaste, ens ögonblickliga uppoffring a!
en del utaf det kontanta bidrag, livarmed postväsen
det nu skattar till statsverket, och det är emot denna
lel af den kongl. propositionen, som jag tror att nå-
gra giltiga invändningar kunna göras. -
Den kongl. propositionen antager, att om ett me-
delporio bestämdes, så skulle minskningen af den
närvarande intraden för postverket deraf blifva:
Med ett porto af 3 skillingar för hela
riket . . . . . Bkordr 187,000.
Med ett porto af 4 sk. 98,00.
summan af hela postverkets uppbörd i
porto för år 1851 har varit . . . 669,564rdr.
Af porto för inrikes brefvexlingen . . 448,824 2
De inrikes brefvens antal . - - - 3,481,415
Och sämmån af betälta lodtalet af
samma bref, efter förmedliog . -. 4,189,047.
För att, som det skett i den kongl. propositionen,
kunna antaga den uppkommande minskningen i de
tvä särskilda fallen till 187,000 eller 98,700 rår, fin-
ner man säledes först och främst, att förslagets för-
fattare förutsatt, att ett införande af fyra, ja äfven
af 3 sk. medelporto icke omedelbart skulle ästadkom-
ma den ringaste tillökning i brefvexlingen. ätminstone
icke bågon som förtjenade att tagas med i beräkning;
ty i annat fall hade väl sådant skett. Detta synes
likväl innefatta ett alltför stort underskattande af sy-
stemets fördelar, i strid mot bäde allt, hvad erfaren-
heten visat från andra länder, och mot det loford som
förslagets författare sjelf gifvit åt priucipen.
Uti England, hvarifrån man har den längvarigaste
erfarenheten af systemets verkningar, har det visser-
ligen dröjt många år innan uppbörden vid postverket
uppgått till samma belopp som den utgjorde före re
formens vidtagande, men det bör också besinnas, at!
nedsättningen i portet der gjordes till en tolftedel
en tjugofjerdedel af hvad det tillförene utgjorde
hvilket verkade en ofantlig skillnad i inkomsten nä!
det nya systemet först tog sin början. Att å andr:
sidan i följd af en sä stark nedsättning i afgiften på
en gång, tillökningen i korrespondensen der skulle
omedelbårt visa sig starkare än den kan blifva i de
länder, hvarest förändringen är mindre, kan icke be
stridas; men deremot visar den fortfarande, årliga,
och efter några är ännu progressift stigande tillök
hingen i brefvens antal i Storbrittannien ett resultat,
hvarifrän en slutsats kan dragas till jemförelse äfven
med ett sädant förhållande som det hos oss ifräga-
satta. Om ett porto af tre skillingar banko här an
tages, så bör det derföre, utan att behöfva upprepa
hägot af hvad man så ofta sett i skrift ådagalagdt on;
inverkan af ett billigt postporto pä brefvexlingenstill-
ökning, kunna antagas att de inrikesbrefvens antal
inom ett år skulle stiga, väl icke till två eller tre
gånger sitt förra belopp säsom i England var fallet,
men ätminstone till en fjerdedel utöfver det nuva:
rande antalet 3,481,415, som icke utgör mer än om-
kring ett bref om äret på hvarje person af Sverges
befolkning, och att det inom tre år högst sannolikt
skulle uppgå till ?,:delar utöfver det närvarande,
hvilket skulle helt och hålet utfylla bristen i porio-
umman. Det kan da med frågas: När staten
af sin bank under at e är bar omkring 3
millioners vinst, och när tullverket under sanima tid
gifvit ungefär hälften af denna summa i öfverskott
Mare AA sg LaoskhaRn de na Jab ÄT JK