aovcBlum ned Ull kKaranotänsbetalhatvarne, för att (
ådraga sig åtal, tillämpa gällande författaingar i a
sin stränghet. Med afseende på detta förhållanå
har derföre ock inom detta ständ en motion blifv
väckt om revision af karantänsförfattningarne, me
ehuru detta ärende synes vara af den natur att de
tå hade bordt med all skyndsamhet handläggas, så ha
tå dock icke nägot resultat af förslaget ännu afhörts
- doch jag tilläter mig derföre uppmana borgareständet
ledamöter i ekonomiutskottet att yrka derpå att frå
gan mätte blifva så snart som möjligt afgjord.
Mänga af ständets medlemmar instämde.
Hr Frick upplyste att karantänsfrägan redan va
på utskottets afdelning behandlad och afgjord sam
till dess plenum remitterad, och der äfven en gän;
förevarit.
Talmannen fann på grund af denna upplysning h
Kocks framställning för närvarande ej till något stån
de.s beslut foranleda, utskottets ledamöter naturligt
vis obetaget att med anledning deraf söka päskynd:
saken sä vidt görligt är.
Man öfvergick derpå till dagordningen, som förde
till öfverläggning om statsutskottets betänkande n:c
69, innefattande förslag till reglering af riksstaten:
4:de bufvudtitel (landtförsvaret). Af detta betän
kande äterremitterades:
Punkten 3, om anslag af 17,500 rår till ett sap
pörkompani. Denna punkt föranledde längre diskus
sion, derunder hrr Rydin, Malmborg, Indebetou, På
lander, Gezelius, Almgren, Arnberg och Stolpe yttrade
sig för bifall, men hrr Kock, Ekholm, Cassel, Gråå,
Boman, Wallenberg, Henschen och Berger för återre-
miss, som segrade med 32 röster mot 17.
Punkten 5, om ett anslag af 40,000 rdr till in
struktionskompanier. Vid denna punkt yrkades åter-
remiss af hr Björck. Ingen röst höjde sig för bifall,
utan blef återremissen enhälligt beslutad.
Punkten 20, om förhöjning i förslagsanslaget för
beväringens vapenöfningar, återremitterades efter nå
gra anmärkta felaktigheter i beräkningarne.
Punkten 21, om öfverflyttning från extra till ordi
narie statsregleringen af 26,666 rdr 32 sk. t:ll kom-
pletterande af beväringens reseryförräd. Ståndets ma-
joritet syntes vara af den åsigt, att detta anslag borde
fortfarande tillhöra extra statsregleringen då det af-
såg komplettering af förråderna, och det först sedan
denna komplettering blifvit verkställd kunde utrönas
hvad belopp som erfordras för deras underhållande.
Punkten 26, slutligen, som tillstyrker alla andra
anslags bibehållande till oförändradt belopp, och vid
hvilken är fogad en allmän tabell öfver hela hufvud
iteln, återsändes äfven till utskottet, enär de föregå-
ende äterremisserna kunna föranleda ändringar i tå
bellen.
Alla öfriga punkter i detta betänkande biföllos.
Löneförböjningen till ingeniörkåren föranledde någon
diskussion. Ingen talare bestred behofvet af förhöj-
ningen, men några ansågo det fermelt oriktigt att
ständerna inlåta sig på sädana lönereglingar utan att
K. M:t dervid afgifvit förslag och tagit initiativet.
Andra ville bevilja den begärda förhöjningen i klump,
men öfverlemna till K. M:t att den tills vidare efter
sodtfinnande fördela. De yrkade i denna syftning
återremiss. .Ena motionären i ämnet, hr Brinck, åda-
galade dock på ett öfvertygande sätt nödvändigheten
af den äskade förhöjningen, hvarpå måhända berodde
hela ingeniörkärens bestånd, dä det visat sig att dess
medlemmar börjat i allt större antal afgå till mer lö-
nande yrken, som stå män med deras bildning och
insigter öppna. Hr Gråå fann det ock fullkomligt i
sin ordning att utskottet uppgjort fördelningen af de
medel. det tillstyrkte ständerna att bevilja. Hr Ny-
gren ansåg statsutskottet, som haft tillgång till alla
handlingar, lika kompetent att uppgöra denna fördel-
ning som statsrådet. Anställd votering utföll med 35
röster för bifall, 16 för återremiss.
Äfven om det förhöjda anslaget till kavalleri- och
artillerihästars remontering och skoning voterade man,
och.gafs. bifallet med 28 röster mot 15.
Statsutskottets betänkande nr 70, innefattande femte
hufvudtiteln, bifölls i alla punkter utan diskussion.
Bondeståndet.
Plenum den 19 April.
En lång diskussion uppstod om föredragningstiden
för bränvinsbetänkandet och tulltaxan. Talmannen
tillkännagaf att talmanskonferensen i gär beslutat brän-
vinsfrågans föredragande först och tulltaxan sedan,
men Anders Andersson i Walla och med honom flere
talare yrkade att bränvinsfrägan måtte få hvila tills
tulltaxeförslaget vore behandladt, hvarigenom möjli-
gen förslaget till författning för bränvinsförsäljningeh
kunde bli färdigt. David Andersson och Jöns Persson
voro af motsatt mening och ville hafva betänkan-
derne föredragna iden ordbing de inkommit. Isammå
syfte yttrade sig också flere talare. Slutet blef att
votering afgjorde saken med 54 emot 27 till företräde
för bränvinsbetänkandet.
Fjerde hufvudtiteln, som derefter företogs, föredrogs
punktvis.
Första punkten, om vissa öfverflyttningar af an-
slagne medel, bifölls.
Andra punkten, hvari afstyrkes läneförhöjning åt
vissa krigskollegie tjenstemän, blef likaledes bifallen.
Tredje punkten, om anslag till upprättande af ett
sappörkompani, äterremitterades enstämmigt sedan en
stor mängd talare yttrat sig, alla emot anslaget. De
flesta medgäfvo att möjligen det kunde vara nyttigt
att vid armåen funnes på förhand öfvade sappörer,
ehuru man antog att svenska armåens indelta solda-
ter äro så pass kunnige i de arbeten som af en sådan
trupp utföras, att om blott det finnes tillräckligt och
kunnigt befäl att leda arbetena, så böra de kunnå
verkställas utan en viss dertill afsedd kår. I hvarje
händelse borde icke serskilda anslag dertill beviljas,
emedan nog medel kunde dertill anskaffas genom be-
sparingar på redan beviljade tillgångar, antingen såsom
nägra ville genom att hälla vakanta summor vid in:
delta armåen, eller genom nägon indragning på den
värfvade truppens styrka. En serskild kär ansåg man
dessutom ej böra upprättas, utan ville en del lika
med Ola Mänsson att af den värfvade armåens eljest
under sommaren permitterade soldater ett visst antal
skulle inöfvas i sappörtjensten, och andra talare,
bland dem Ola Svensson och förre talman Nils Pers!
son, ville att en del af indelta armeens manskap an-
tingen vissa pr kompani eller ett belt kompani om
så erfordrades, skulle till sädan tjenst öfvas, om be-
hofvet af sappörtrupp verkligen vore oafvisligt.
Nils Larsson och de flesta öfriga talare emotsatte
sig serskildt anslag dels emedan ständerna dels redan
vid denna riksdag beviljat så stora summor till försvars-
verket att man ej visste, huru de stora summorna
kunna utgå från landets näringar utan dessas häm-
mande, dels ock emedan försvarsverket under den
länga freden fätt uppbära sä stora anslag att det
kunde anses vara misshushäålladt, dä militärväsendet
icke nu är i tillräckligt ordbadt skick.
Fjerde punkten, om löneförhöjning åt ingeniörkärens
officerare, äterremitterades äfven, sedan mänga talat
emot denna löneförhöjning och endast Wassmuth fram-
hällit, att denna kärs officerare äro de mest ansträngda
af alla inom armåeen; att de, utan att kunna få be-
sagna nägon dags ledighet på hela äret, vid fästnin-
sarne få såsom ledare af arbetena frän tidigt på
norgonen till sent på aftonen handskas med en trupp,
om utgöres af endast arbetsfängar, och derföre är sä)
nycket svåräre att styra; samt att de äro dels för
ägt aflönade ochdels gflönade Sämre än officerare af
ndra kärer, som med dem kunna jemföras.
Femte punkten, i fråga om förbättring af fästnings-
kommendanternas löner, och den sjette, om löneför-
vättring ät militärläkare, samt den sjunde, om öfver-
lyttning af en post--från 6:te hufvudtiteln, biföllos
tan diskussion:
Atonde punkten, om anslag till bildande af instruk-
ionskompauier, äterremitterades, sedan flera talare
ttrat sig emot saken, utan att någon enda taladel.
lerför.
Nionde punkten, om använ af öfverskottsmedel
rid Bohusläns regemente, of den tionde, om använ-)
lande af reserverade medel, biföllos.
Hlfte punkten; om löneförbättring ät artilleriunder-:
officerare: föranledde åter en lång diskussion, deril