ställa sakerna så, att äfven en modifikation af kabinettet göres omöjlig. Man torde emellertid nu kunna hysa den förhoppning, att det är en absolut omöjlighet för hela den gamla ministeren att åter intaga sina platser, såsom hade ingenting passerat, och att den åtminstone kommer att rensas från sina värsta elementer. Korrespondens-artiklar. (Från Aftonbladets korrespondent.) N Köpenhamn den 10 April. Ni har säkert förundrat ex mycket deröfver att den danska ministeren. yaft mod att sitta qvar på taburetterna, till trots för det eklatanta nederlag den led genom folkrepresentationens misstroendead ress; men ni skall säkert förundra er ännu 7 nera, då ni af denna skrifvelse erfar, att min siren är upplöst. Ni bör emellertid icke to pa viktoria genast, ty det vore möjligen a för tidigt. Sammanhanget med. den nuvar ande krisen är följande: ålänge rik sdagen var samlad gick det någorlunda br, med ministerens sammanhållning, oakta dt den oerhörda oenighet, som — hvad Gud och hvar man vet — herrskar mellan minif trarne i alla hufvudfrågor; ty det gick hör gom så ofta i verlden: den gemensam ma fienden gjorde sammanhållning nödvänr lig, och derigenom skapades enigheten. ) fen då riksdagen hade blifvit afslutad och då ; den allmänna rösten, som förut med sitt q uousque tandem, hade eggat ministeren till at t trotsa, efterhand hade lagt sig, så att man betraktade ministerens närvaro som ett slags nödvändigt ondt, såsom krig, kolera, polis eller andra dylika obehagligheter, dem man icke kan afhjelpa, utan gör bäst uti att se på med filosofi, — då började de onda genier. na, som hittills hade slumrat, att åter spöka . inom statsrådet: man blef oense inbördes, och man blef oense med konungen. De mera energiska medlemmarne ar ministeren, som vilja hålla sig qvar endast med hjelp af terrorismen, började nemligen att vilja tillfredsställa sin personliga hämndlystnad mot de embetsroän, som på riksdagen ådagalagyt sitt antiministeriella sinnelag. Men olyckligtvis hörde de män, mot hvilka den ministeriella harmen företrädesvis riktades, till dem som stå högst i allmänna omdömet och i konungens gunst: det var nemligen framför allt biskop Monrad, öfverstlöjtnant Andre och tillförordnade -generalauditören Hall, som man ville komma åt. Kultusministern ville ha den förste afskedad, på samma gång han ville förmå konungen att underskrifva den numera för sina schleswigholsteinska, tänkesätt högst impopuläre prof. Martensens utnämning till biskop öfver Sälland — och krigsministern ville, .att de tvenne sistnämnde skulle afskedas. Men särdeles i afseende på Hall uppstod genast stor meningsolikhet, i det -justitieministern motsatte sig att afskeda en man, som höll generalauditörsembetet öppet tör honom sjelf såsom reträtt; och då han icke fick någon att gå öfver på sitt parti, förklarade han sig ärna ingifva sin afskedsansökan. Krigsministern hade nu fältet fritt; han kallade de nännde herrarne, som sorterade under hans departepartement, för sig, och gaf dem valet mellan att nedlägga sitt riksdagsmandat eller mottaga sitt afsked. Då ingendera af dem, såsom män af ära ville låta tvinga sig till det första, reste krigsministern i torsdars (den 6) till Fredriksborg, der konungen rsiderar, och framställde för honom sitt ärerde. Men här träffade han på ett oväntadt notstånd; då detta ej kunde besegras, ingaf han sin afskedsansökan, som ögonblicklig:n mottogs, och redan i går fungerade gene:almajor Baggesen provisoriskt såsom krigsmnister. Detta steg följdes straxt af ett nytt: :n allmän afskedsansökan från ministrarne, till och med af Carl Moltke och Reventlow Criminil. En sådan seger är för stor, att vi skulle kunna fästa riktigt förtroende till densamma; och det ligger då nära att antaga, att det hela är en komedi, beräknad på att göra konungen rådvill och modlös. så att han tager dem till måder igen och ger efter för deras fordringar, i det han under närvarande tid svårligen kan förmås till en systemförändring. Man är något orolig öfver! hvad som skall ske, ty allt beror måhända af slumpen, af någon den simplaste tillfällighet. 4Amiral Napier var i går till taffel på Freåriksborg, åtföljd af engelska ministern Buchanan, och rykten ha naturligtvis icke sakuats. som velat sätta denna resa i sammanhang med ministerkrisen, ja några ha till och med velat, att resan skulle röra neutralitetens brytning och Danmarks anslutning till vestma terna. Jag lemnar allt detta derhän, men visst är det att sir Charleg förra gången hav gästade i Köpenhamn också ville göra konungen sin uppvaktning, men då hindrades a ministeren. Hauchs dram ,Gjengjeldelsen, har i s:dnaste veckan gått öfver scenen, men har gjor! fullständigt fiasco. Man hvisslade väl icke den högt ärade författaren, men publiken va så synbarligen uttråkad af stycket, att neder laget var komplett. Som en slags prolog utkom två dagar, innan dramen gick öfver scenen, en liten broschyr, som förnämligast är riktad emot Hauch med tite!: Det kjedeligc Drama eller Hvad der behager Publikump. och hvilken gjort en stormande lycka. Jag torde återkomma till denna liila skrift, som kastar ett visst ljus öfver nuvarande danska litteraturförhållanden. Köpenhamn den 11 April. Rörande ministerkrisen har man ännu ickerarit någonting bestämdt. Visst är det att hela ministeren ingifvit sir afskedsansökan, matnreligtvie för ckoeng ekill såsom jag 1