SOYPPETSAVIMAS oo S OVMMORVE ALU fe MOLN VUTE vm
bord gätt öfver Donau. De dervarande redutterna
blefvo tagna med stormande hand och med en förlust
af 35) döda. Turkarne försvarade sig med hjelte-
mod och lemnade mänga döda och särade på platsen;
11 kanoner, 5 officerare och 100 man föllo i ryssar-
nes händer. Derefter öppnade fästningen Tultscha
sina portar för general Uschakoff. Generalen har
den 24 besatt byarne vid Beschlepberget och fram-
skjutit 2 kosacksqvadroner till Telitza; på den ist-
vämnda orten verkställdes föreningen med den rysks
infanteridivisionen under general Anrep, som inne
slutit den lilla fästningen Isaktscha. Äfven den nä
sot fastare platsen Matschin kringrändes den 24 och
är cernerad. Furst Gortschakofts högqvarter befann
sig nämnde dag i Gretschi, en by som ligger nedom
Vatschin på vägen till Hirsowa
Den 24 och 25 Mars voro på de betecknade punk-
terna 49 bataljoner infanteri, 4 kavalleriregementen,
160 kanoner med 4,500 artillerister och en sappör
bataljon. Emot dessa ryska stridskrafter stå i Basa-
dagh 10,900 man, i Hirsowa 4,000 man och vid Tra
jansvallen (Tschernawoda, Karassu och Kustendschi)
16,000 man med 30 kanoner. Mustafa Pascha har
sitt högqvarter i Babadagh.
Besynnerligt nog nämner den i Bucharest
den 27 utkomna otficiella ryska bullet.nen in-
genting derom att Tultscha blifvit taget. tet
tinnes föröfrigt en fästning och en köping
med namnet Tultscha; båda äro skilda ge-
nom en bugt af Donau. Köpingen, bestående
af omkring 80 hus, ären öppen plats. Fäst-
ningen deremot bör kunna emotstå en längre
belägring.
Öfver Orsowa -ha underrättelser ingått från
Schumla af den 26. Ryssarnes Donauöfver-
gång vid Braila och förmodade besättande af
Jobrudscha var der bekant och hade väckt
öfverraskning. Straxt skickades adjutanter
till Silistria, Hirsowa och Konstantinopel, för
att begära hjelptrupper åt befälhafvaren i
Jobrudscha, Mustafa Pascha. Kommendan-
ten i Hirsowa har dessutom erhållit order att
sätta sig i förbindelse med Kustendschi, de
appställa en reservförsvarslinie och afvakta
hjelptrupper från Schumla och Konstantino-
pel. Omer Pascha sjelf begifver sig till Rut-
sehuk och derifrån till Turtukai; man tror,
utt han der ärnar göra ett angrepp. Flera
engelska och franska officerare, bland dessa
general Bourgoyne, befunno sig den 23 i
Matschin och Isaktscha.
Det synes af åtskilliga underrättelser tem-
ligen klart, att turkarne i sin ordning ärna el-
!er redan börjat gå offensivt tillväga mot ryssar-
nes center oeh venstra flygel.
En telegrafdepesch från Bukarest af den 28
Vars förmäler: Turkarne ha vid Simnitza (gent-
emot Sistow mellan Rutschuk och Nikopoli
gatt öfver Donau. Striden fortgår sedan flera
lagar med stor förbittring. Alla i Bukarest
lis, onibla trupper beordras dit. Furst Gort-
schakoff hade den 27 i största hast afrest från
lbrada tU Kalarasch. De på linien Bukarest-
Xrajowa stående reserverna marscherade mot
Donau.
Enligt en depesch från Semlin hade gene-
ral Liprandi den 29, för att förekomma ett
wngrepp från turkarnes sida, anfallit en nära
Salafat belägen redoute, och efter förstörin-
sen af ett batteri intagit sin förra position.
Enligt en tillförlitlig telegrafdepesch öfver
Herrmanstadt af den 31 Mars från Krajowa
är intet tvifvel mera att turkarne den 26 bör
jat offensivoperationerna. Sol Pascha har med
hetydande stridskrafter passerat Donau vid Islasz
och hotar från två sidor det fasta vid Alutas
mynning belägna slottet Turnul. Vid Kalafat
försökte Achmed Pascha den 27 Mars genom-
bryta den ryska cerneringslinien, hvilket dock
icke lyckades honom. Ryssarne rusta sig att
angripa Soli Pascha. Enligt berättelser från
3ukarest skall kommendanten i Silistr.a,
Mussa Pascha, den 27 verkställt en Donau-
öfvergång (garnisonen i Silistria består af
12,000 man af alla vapenslag). Mussa Pa-
scha, generaldirektör för artilleriet, är en af
de utmärktaste officerarne i turkiska armån.
Den 27 och 28 Mars ha fäktningar egt rum vd
Kalafat, Turnul och Kalarasch, om hvilkas re-
sultater nästa post torde bringa vnderrä telser.
Furst Paskiewitsch väntades i Bukarest den
4 April. Han skulle taga vägen genom Sie-
benbirgen.
Triester Zeitung, meddelar en berättelse
från Athen af den 24 Mars. Doe af turkiska
ambassadören uppställda fordringarne i depe-
schen af den 19 voro följande: 1) återkal-
lande af alla grekiska officerare, som nu gri-
pit till vapen mot turkarne; lyda de, skola
de ställas för domstol, lyda de icke skola de
förlora sin sold. 2) Universitetsprofessorerna
Sutzos, Maurokordatos och rektorn Kosti
skola afsättas. 3) Pressen skall hindras att
predika uppror mot Turkiet. 4) Alla kom-
mitteer i Grekland skola upplösas. 5) De
som öppnat fängelset i Chalkis skola straffas.
Grekiska regeringens svar beslöts derpå en-
hälligt i ministerrådet under konungens pre-
sidium, men tillika församlades kamrarne.
Ministrarne framlade först i deputeradekam-
maren Turkiets not och Greklands svar, och
frågade om kronans värdighet och landets
rättigheter blifvit behörigt iakttagna. Kam-
maren gaf enhälligt sitt entusiastiska bifall.
I senaten uppstodo deremot några betänklig-
heter. Regeringen begärde offentlig omröst-
ning och segrade med 22 röster mot 16.
Regeringens svar skall väsentligen vara af
följande innehåll:
1) De officerare som deltaga i striden ha alla be-
särt sitt afsked och utstrukits ur armeen — sold er
håller ingen. De äro helt enkelt medborgare, rege-
riogen har ingen makt öfver dem. 2) Universitets
professorer ha, sä vidt regeringen vet, icke låtit nå-
gonting komma sig till last, men regeringen är be-
redd att derom anställa en undersökning. 3) Pressen
ir till följe af bestående lagar fri. 4) Slutna kom
mitteer finnas icke. Enskildas personliga deltagande
kan regeringen icke undertrycka. 5) Hvem som fö-
retagit sig att öppna fängelset i Chalkis är, trotts
alla undersökningar, ännu icke bekant, men regerin-
gen skall fortfara i sina bemödanden.
Svaret blef den 20) på afton tillstäldt tur-
kiska sändebudet, som efter en konferens med
engelska och franska sändebuden vid mid-
nattstiden begärde sina pass och den 21 ti-
digt på morgonen på en fransk fregatt afgick
till Konstantinopel.
Underrättelserna om upproret i Epirus, ehuru
härflytande från grekiska källor, visa attgre-
kerna ingenstädes gjort några betydande fram-
steg, och att de måste inskränka sig till ett
guerillakrig i bergen mot de turkiska trup-
perna. I Arta finnas 3000 turkar och på ber-
gen i dess omgifnmingar 15t0 greker, så att
uppgiften om belägringen tager sig något
AS RK R re
c