markligar Korrespondenser iran Wien. Ehuru österrikisska regeringen icke formligen undertecknade: vestmakternas ultimatum, heter det, understöddde den dock detsamma i Petersburg. Man doblde icke för ryska hofvet, att Österrike, i haändelse ett krig skulle bryta löst mellan Rysslland och vestmakterna, blott skulle lyssna till de pligter Österrike har, att försvara de folks intressen, hvilka försynen anförtrott åt H. M. Kejsaren. I en annan sednare korrespondens heter det: Det synes omöjligt, att Tyskland, de bäda stormakterna inbegripna, skulle lugnt åse, om Ryssland och vestmikterna äro i krig med hvarandra. Vore kriget ett schackparti, i hvilket icke vore fräga om annat än :tt ädagalägga den största skarpsinnighet, då kunde det gå an. Men här är fråga om ingenting m ndre än Europas framtid. Det är en kamp mellan det slaviska elementet, som vill tillrycka sig herraväldet i Turkiet samt det germaniska och romaniska, och det gäller om det slaviska elementet skall få öfverhand eller om de sednare skola rädda verldens frihet. Kriget skall afgöra den frägan, om en stormakt genom besittningstagande eller ett protekto rat öfver Turkiet skall erhålla en sådan öfvervigt öfver de andira stormakterna, att dessa upphöra att vara dess likar. Den sak, som England och Frankrike nu försvarar, äär alla staters sak, som ligga på denna sidan Niemeren och Dniester; derföre mäste äfven kriget antaga . dimensioner, som icke tillåta nägon stormakt att i längden iakttaga en passiv neutralitet. Österrike ooch Preussen mäste redan för längesedan ha fattat diet beslut att icke medgifva, att de konjunkturer iwealisera sig, genom hvilka de till sluts till lön för sin neutralitet få dela den besegrades lott. Från det ögonblick, då det europeiska fredsbrottet blef sannolikt, ha de tyska stormakterna fat tat ett bestämdt beslut och noga angifvit det fall, i hvilket de skulle draga svärdet. Med afseende på Österrike är detta så mycket mera klart, som det omedelbart gränsar till krigsteatern och derjemte är i stridsfrågan i högsta grad intresseradt. I första ögonblicket synes detta icke vara fallet med Preussen. Men deraf följer icke, att, emedan Preussen genom sitt geografiska läge är mera aflägsnadt från krigsskådeplatsen, dess intressen nu och framdeles skola lemnas oberörda af krigets phaser. Om Preussen i alla händelser förblifver neutralt, så upphör Preussen att vara segrarens jemnlke, hvem helst denne segrare må bli. Preussen, sä väl som Österrike måste iakttaga en beväpnad neutraltet, och det förra måste så väl som det sednare deltaga i kriget, så snart detsamma fätt en viss utsträckning eller. tagit en vis: sändning. Enligt bref från Wien hade franska ministern Bourqueney nyligen audiens hos österrikiska kejsaren, då har fordrade ett närmare besttämmande af Österrikes ställning: en bestämad förklaring skall. emellertid förs: afgifvas seedan de pågående underhandlingarnt mellan Frankrike och Ryssland blifvit afslutade. Af deni sednaste i parlamentet framlagda pblå bokem, finner man, att äfven Preussen understödt veestmakternas ultimatum och vid detta tillfälle fövrklarat att, om det afsloges, ansvarigheten för kriget drabbade ryska kejsaren. Då Donauiöfvergången var ryska kejsarens enda egentliga svar bör den kunna anses äfven såsom en hinfull utmaning mot Preussen, icke mindre än mot vestmakterna. Baden. Grefven af Leiningen-Billigheim har i en speciell beskickning afgått till Rom. SckwarzburgRudolstadt. landtdagen har antagit den mya vallagen, enligt hvilken landtdagen häd:anefter skall bestå af 3 deputerade bland de sstörre godsegarne, 5 för de större städerna occh 8 för de mindre städerna och landsbygden. Kurhessen. Kasseler Zeitung, som hittills uppträdt emot Ryssland har erhållit en varning. Bremen. Alla härvarande ryska kofferdikaptener frsälja sina fartyg. (ÖSTERRIKE. Till )Desd. A. Z. skrifves från Ungern, att icke Hott en skeppsbro är slagen öfver Donau vid Semlin, utan att en del österrikiska trupper redan gått öfver Donau till Belgrad. Flera griänsregementen ha fått order att aftåga till Italien. Enligt en telegrafdepesch från Wien till Independance belge skall hela ungerska armåen försättas på krigsfot. SPANIEN. Man läser i Journal des Debats: Alltsedan insurrektionen i Saragossa har marskalk Narvaez namn ofta varit uttaladt, isynnerhet medan man ännu var oviss om man skulle lyckas bemästra insurrektionen eller om den skulle utsträcka sig till Aragonien och Catalonien. Men tillfölje af den hastighe: och kraft hvarmed insurrektionen inom få timmar kufvades och faran lägsnades, har drottningen ansett sig kunna för er annan tidpunkt spara den krigares ärofulla svärd, hvilken år 1848 förstod att genom sin energi tygla revolutionärerna, och den statsmans tjenster hvilken förstod att regera utan att kränka kronans privilegier och med vidmakthällande af de konstitutionella rättigheterna. TURKIET. Om rysssarnes Donauöfvergång och operationer i Dobprudscha har man ännu alltjemnt endast underrrättelser från den ryska sidan. Till Wanderer, skrifves från Bukarest den 25 Mars: sÖfvergängen vid Braila företogs redan den 22. Den ömsesidiga kanonaden hade varat hela dagen, och fem eller sex försök af ryssarne att fatta ständ 4 den motliggande stranden, tillbakaslogos med förust. Dessa försök fortsattes den 23 vid dagsgryningen och åtesr tillbakakaswades flera afdelningar med stor förlust. . Detta varade till middagen mellan 12 och 1, då tturkarne började anträda återtäget, ehuru långsamt occh i god ordning. Derefter landade rys sarne mellan kl. 4 och 7 på aftonen, utan synnerligt besvär. I märheten af Mat-chin förlorade de knappi 25 man i döda. I det hela skall öfvergången vid Braila icke vara sä dyrköpt, ty ryssarnes förlust i döda utgjorde den 22 och 23 till kl. 1, icke mycket öfver 400. Vid Galacz synes general Läders ha mött ett ännu mindre hårdnackadt motstånd. Så mycket blodigare var öfvergängen på det tredje stället, ofvan Tultscha, mellan denna fästning och Isaktseha. Detta företag leddes af general Uscha koff. Det gällde att antingen förstumma eller med bajonetten taga tre turkiska batterier, och då det första icke lyckats till middagen, försöktes det andra 3 eftermiddagen. Den första bataljon, som fick Hetta farligsa uppdrag, blef på en half timma mer än till hälften nedgjord, med en annan bataljon gick det på samma : sätt och först en tredje bataljon lyckades det att få ffast fot på den högra Donaustranden. Emellerttid hade ofvan och nedanom stridsplatsen andra afdellningar af ryskt infanteri och kavalleri gätt öfver flodem, och nu uppstod en förtviflad strid om de tre batteerierna. Ändvigen måste turkarne vika för öfvermaakten, och det lyckades dem att rädda två batterieer endast med förlust af en kanon. Deremot blefvo tre turkiska kompanier, som försvarade det tredje batteriet, omringade af ryssarne och till hälften nedgjorda, till hälften tillfängatagna samt batteriet eröfradt. Ryssarnes förlust i denna strid angifves i tvenne privatbref till minst 1500 man i xda — Man MÅ fArtoattan otudan KK. IANA 1