— I anledning af våra anmärkningar vid
egeringens proposition till rikets ständer om
eglering.n af brefporto, med tvenne. olika
satser å 4 och 6 sk. bko samt å dessa satser
ydande frimärken, har Svenska Tidningen,
såsom tillbörligt var, uppträdt med ett försök
utt bevisa rigtigheten af regeringens förslag och
origtigheten af att icke vilja låta sig nöja
ned hvad friherre Palmstjerna funnit för godt
att vilja tilldela. Vi tvifla likväl högligen på
verksamheten af den halfofficiella tidningens
polemik i denna punkt, och befara nästan att
dess försvar endast ännu ytterligare blottar
lösheten af de grunder som den afser att un-
derstödja. .
Svenska Tidningen medgifver genast från
början att ett enformigt brefporto å 4 sk. bko
för alla afstånd mellan två postkontor, samt
frimärken å denna sats, är det önskvärda
mål, hvartill vi böra :sträfva. Vi hålla Sv.
Pidn. räkning för detta medgifvande. Om
hvad som borde ske är således ingen me-
ningsskiljaktighet mellan oss, endast om möj-
ligheten att för närvarande utföra det.
Antagandet af ett dylikt porto nu genast skul-
le, heter det, med hittills varande breffrequens,
medtaga hela den vinst statsverket drager a!
postväsendet, och möjligen derutöfver fordra
någon ringa uppoffring. Det är sannt att för
ett eller ett par år skulle denna inkomst san-
nolikt bli mindre än nu, för att dock i en framtid
stiga derutöfver; men vore det ej i sin ord-
ning att nu på en gång göra en ringa upp-
offring, för att utan vidare besvär vinna en
större fördel? Fyraskillingen banko är hos
oss iden naturliga myntenheten för smärre pen-
ningtransaktioner. Den har sitt eget mynt
både i koppar och silfver; den är en jemn
qvot i allt skillingsmynt; 12, 18, 24, 30, 36,
42 sk. förekomma ojemförligt oftare i han-
del och vandel än 5, 7, 13, 29 sk. Fyra-
skillingen är sålunda liksom af häfden utsedd
till : portoenhet; frimärket å 4 sk. blefve ett
mynt, lika lätt omsättligt som 4 sk. i koppar,
men med den stora fördelen att kunna skic-
kas i bref för att jemna liqvider, hvilket vore
en stor vinst. Skulle decimalsystemet i pen-
ningräkningen komma att införas enligt rege
ringens förslag, så blefve 10 ort, tiondedelen
af en riksdaler, den närmast mot 4-skillin-
gen svarande, ehuru något förminskade mynt-
valutan, och följaktligen äfven den naturliga
enkla portosatsen.
Svenska Tidningen upprepar, för att af
skrämma från antagandet på en gång af ett
ill 4 sk. nedsatt uniformt porto, den kända,
och äfven i Aftonbladet framlagda erfarenhe-
ten ef den stora minskning i postverkets in-
komster, som i början, äfven med den enor-
ma tillväxten i brefvens antal, åtföljde Row-
land Hillska portosystemets första införande :i
England: Men Svenska Tidniogen förtige
alldeles, att de förutvarande portosatserna, som
på en gång reducerades till en penny, vorc
2, 4, 5, 6, ja ända till 16 pence. Detta fö-
indrår omständigheterna högst betydligt. I
Sverige är medelpoxtot 54 sk.; nedsättnin-
sen skulle här ske endast med en femtedel.
under det den i England skedde till en fem-
tedel och derunder.
Antagandet af en 5 sk. bkos portosats, ef-
ter kongl. generalpoststyrelsens förslag, hafva
vi betraktat blott och bart såsom en nödfolls-
utväg, på det åtminstone principen af en lika
portosats måtte från början bli erkänd, och
det ohjelpliga krånglet med frimärken på flersa
valörer kunna undvikas. Vi hoppas dett:
porto! aldrig behöfver komma till stånd, och
letsamma torde äfven poststyrelsen sjelf i siti
hjerta hoppas, ehuru den ej ansåg sig ha rät
att taga initiativet till ett förslag, som skullt
göra postverket till en sämre mjölkko för sta
ten än hittills. Med ett ord, vi accepterade:
sk. satsen endast såsom ett pis-aller, såsor
ett öfvergångssteg, men likväl anse vi di:
ångt bättre än de 2 satserna å 4 och 6 sk
Sko, som Kongl. Maj:t föreslagit. Det blifve
högre! än hvåd nu betalas endast för de kor
tare distanser, för hvilka nu betalas 2, 3 oc!
4 sk.j men lika och längre för alla öfriga di
stanvser, hvilka nu betalas med ett högre be
:opp, och vi tro således i likhet med post
styrelsen, att redan ett sådant medelporto vor.
välkommet för de flesta korrespondenter; oct
utt det icke skulle minska brefvexlingen p
sortare afstånd.
När man talar om att statens vinst af post
verket, genom antagande af ett 4 sk. medel
porto; skulle uppoffras, fordrar billigheten at
erinra om den enorma vinst, som den förr:
i andra fall, och utom den utgående kontant:
behållningen, drager af postinrättningen. Fri
brefsrätten besparar staten i det närmaste ci
utgift! af en half million rdr rgs om året
lertill kommer omkring 40,000 rdr bko in
komst af tidningsstämpeln, som nu går til
statsverket. Utgifterna för den officiella ut
rikes brefvexlingen bäras äfven af postverket
och då endast dessa år 1851 uppgingo til
16,000 rdr bko, samt dertill dessutom lägga
-postverkets utgifter för underhållet af de op
iska telegraferna med 12,000 rdr bko, oci
för understödet af den södra diligenslinie
ned 8000 rdr banko årligen, så må man
sanning icke klaga öfver att postverket e
sör nytta åtstaten, äfven om detåt densamm
:;j skulle lemna samma stora kontanta af
kastning som hittills.
Svenska Tidningen söker bevisa, att 5 sk
portot, med den stegring det medför af bref
vexlingskostnaden på kurta distanser, skull
irabba allmogen och de mindre bemed
tade, hvaremot nedsättningen skulle isynnerhe
synna! de förmögnare och affärsmännen
avilka allmännast äro de som brefvexla p
större afsrånd.. Ingenting kan i vär tank:
vara falskare än detta påstående. Allmo
zen och de fattigare klasserna begagn