I Ber jag mig till det slut hvartill utskottet kommit, och röstar för utskottsbetänkandet i denna punkt. Prosten Schrum talade för bifall till hr Werns motion, och anser att någon grundskatt ej bör finnas på jerohandteringen, utan att den afgift som af den skall erläggas bör utgå som bevillning. Vi hafva sådana jernförädlande verk, valsverken, hvilka ej draga grundskatt, och så bör det äfven vara med hela jernhandteringen. Biskop Heurlin: Då han hörde början af prosten 1 Forsells i stor liberal skala tilltagna anförande, trodde talaren att det skulle sluta med rekommendation för hr Werns motion, hvilket varit mycket bättre än att ansluta sig till utskottets hemställning; ty genom den förras antagande blefve man qvitt alla bruksprivilegier, som utskottet ej haft hjerta att göra sig af med. d Hr prosten har äfven upprullat en starkt markerad Jjemförelsetafla mellan Sverige ä ena sidan samt England, Belgien m. fl. länder både i denna verldsdel samt i Amerika ä den andra, och kommit till det förnuftiga slutet, att, derföre att det står sä bra till på andra häll, allt skulle stå så illa till hemma hos Toss, ehuru frihetskämparne ej kunnat förneka det konstaterade faktum, att jerntillverkningen under den uppställda jemförelsetidenäfven här stigit med 25 procent; men de, som uppskatta sädana för den svenska jernhandteringens efter partiets äsigt illa utfallande jemförelser, skulle komma till samma nedslående resultat, om de äfven företoge sig att jemföra våra öfriga produktioner med dessa länders slöjder; men om vi ej kunna mäta oss med andra länder i qvantiteten, skola vi alltid kunna uppehälla det svenska jernets godhet, och jernhandteringens tillstånd skulle hos oss vara vida mera glädjande än den är, ehuru, då man erhäller 16 rdr för skeppundet, ctt mättligt vinstbegär ej borde känna sig hungrigt, om våra brukspatroner, i stället att lägga händerna i kors och leka seigneurer, bättre skötte sitt yrke, hvilket Du i inspektorernas händer drifves illa bäde för handteringen och principalerna, ty det är inspektorerna som blifva rika, under det herrarne klaga att de ej kunna bära skatterna, och när patronen slår vantarne i bordet köper förvaltaren bruket. Hurudant är äfven det svenska jernet? jo, genom besparing på kol och genom aflöningssättet med öfversmide, hvarigenom smedens sträfvan gär ut på ej att få en god vara, utan att med minsta koltillgäng få en stor qvantitet öfversmide blir produkten sä usel, att engelsmännen, för att kunna använda det af naturen yppersta jern i verlden, mäste smälta om densamma. När man genom sädant missvårdande af en annars vinstgifvande handtering misskrediterat densamma, klagar man öfver att den ej betalar sig utan gär med förlust. Talaren granskade härefter en af bergskollegium upprättad omkostnadsräkning å jerntillverkningen, hvarest bland utgiftsposterna funnos sådana som förlust på gamla smeder, kyrkobyggnader och kyrkors underhåll, och dessa utgifter, fördelade pr skeppund, visade att ingen vinst vore qvar vid försäljningen af ett skb stängjern; men talaren hemställde om ej hvarje annan tillverkare af en vara skulle, liksom jerntillverkarne, hvilka, utom de förut uppgifna utgiftsposterna, tillägga sådana som mal mens pris och priset derutöfver, kolens pris och priset derutöfver, kunna tillvägabringa ett resultat, som visade att han bedrefve en näring, som vore oändligt mycket mindre vinstgifvande än jernhandte ringen. Prosten Berlin önskar handteringens bestånd, men har ej hört eller vetat af att det stod så illa till med den svenska jernhandteringen, förrän hr Werns mbtion såg ljuset; men brukspatronernas ställning kän väl ej vara så beklagansvärd, då jernet stär till 16 rdr, och man vet att produktionen under sednare tider betydligt stigit; men det är just i jemförelsen med andra, som den största olyckan ligger, ty om jag t. ex. här har en guldgrufva, som gifver mig 20,000 å 30,000 rdr, och jag dermed finner mig nöjd och belåten, men man kommer och säger: hvad är du för en stackare, som petar i en sä usel grufva? I Kalifornien, i Australien har man upptäckt guldgruf vor, som gifva denna summa mänga gånger om; då blir jag först olycklig, dä känner jag min ringhet och märker att min guldgrufva går med förlust. Är det sä illa deran med den svenska jernhandteringen, att den gär sin undergång till mötes om den ej får en lindring af 3 sk. och 4 rst. pr sk, är den sannerligen högt att beklaga, eller tro brukspatronerna att en minskad skatt af 3 sk. 4 rst. pr sk skall blifva den vehikel, som ur gruset skall upprätta deras sjunkna näring och med ens förflytta dem till lycksalighetens ö? Jag tror det icke. Är ställningen så prekär den blifvit uppgifven, lärer väl botemedlet ej ligga i skillingar och runstycken. Den lindring som är i fråga och hvilken jag ej anser behöflig, medför ringa tördel för bruksintresset, men en stor förlust för statsverket, hvarföre jag motsätter mig densamma. Flera af ständet instämde. Professor Carlsson. Ej af qvantiten, utan af den större eller mindre godheten hos det svenska jernet bör jernbandteringens ställning bedömas. Har England förstätt förbättra sitt jern och nedsatt priset ä detsamma, att derigenom det svenska jernei, som saknar erforderliga förbättringar och icke kan försäljas annat än till högre pris, blifvit af detsamma undanträngt? Erfarenheten har bejakat denna fräga. Hvilka omständigheter föranleda dä det svenska jernets mindre godhet, och vålla dess högre pris? Det är visadt att alla länder sökt tillgodogöra sig de upp täkter vetenskapen skänkt dem, och i den mån det förmätt sädant, äfven Sverige, men dä kapitaltillgängarne här äro mindre, äterstär för oss i det afseendet mycket att göra, och de förbättringar som skett bafva kostat oss mera i propotion än andra länder. Deraf följer äfven att produkten mäst hällas dyrare för att dymedelst få igen de redan tillvägabragte förbättringskostnaderna. Hvad som äfven fördyrar värt jern är de höga kolpriserna, hvilka, genom den förlelaktiga rigtning och förut okända afyttringstillfällen lensamma tagit, i väsendtlig män, jemte andra varors stegrade pris, blifvit fördyrade. Om 20 ärs konstanta erfarenhet tillstyrker ätgärders vidtagande för jernhandteringens förbättrande, bör man väl mer fästa sig dervid än vid ett ärs tillfälliga konjukturer. Det närvarande förslaget söker att ästadkomma en sädan förbättring. Man har sagt att brukspatronerna i allmänhet äro rika, och att de väl förmå draga skatten; men ej är det väl de som skola beskattas? Det är väl näringen som bör se till om den kan draga densamma. Bergskollegii på noggrann utredning grundade yttrande anser jag tillitsfullt, och det tillstyrker denna åtgärds vidtagande; man har visserligen sökt bäde med löjets och kritikens vapen förminska värdet af bergskollegii utredning, men hvad mig beträffar ej lyckats dervid; man har sagt sig ej förstä de i kalkylen upptagna posterna, t. ex. malmens pris: och priset derutöfver, liksom rubriken kolens oris och priset derutöfver. Jag har ej svärt attfatta letta med malmens pris, förstäs omkostnaderna vid smältningen och priset utöfver det värde malmen var, då den ligger obruten i grufvan. Samma förvällande är äfven med kolens pris, och priset derutfver; med det förra förstås förädlingskostnaden, och ned det sednare värdet af skogen innan den blifvit edhuggen eller i fall den användes till andra ändamäl. Sä häruti ligga väl inga obegripligheter eller orimligheter. Det är ej de 3 sk. och 4 runstycken som skola tillvägabringa hvad man hoppas, utan den derigenom uppgående totalsumma, som komma att utgöra omkring 65,000 rdr, hvilka användas som ränta efter 5 procent, skulle skapa ett kapital af 1,300,000 rdr; och neka kan man väl ej att med detta kapital skulle mycket kunna ästadkommas. Man har talat om jernhandteringens fördelar, bland hvilka belåningsrätten i banken skulle vara sä stor. För de län som derifrän erhållas mäste dock läntagaren betala full ränta, och är väl då ej så mycket att tacka för. Jag tillstyrker för min del bifall till betänkandet. Frågan blef, som vi förut nämnt, äterremitterad. — Bondeståndet. Plenum den 29 Mars e. m. Allmänna besvärsoch ekonomiutskottets betänkande RA SN OMAMES PEMA PM MA MP mV HP dm NH mr AR mA a O 3 vc BM mm He