varo från staden eller ock ha stött på några andra svårrigheter. Amiralen tog under sit vistande i Köpenhamn marinetablissementerns å Nyholm och Gammelholm i ögonsigte. an skall ha yttrat, att han skulle föredrag Kjögebugt, ej långt från Köpenhamn, såson en bättre ankarplats än Kielerbugten. FRANKRIKE. De nyaste underrättelserna från Paris inne fattas, i följande depesch i Börsenhalle: Paris den 20 Mars. Monitören innehåller följande meddelanden: General Canrobert med första afdelninger af expeditionstrupperna afgick den 19 dennes från Marseille. Subskriptionen på lånet belöpte sig i Paris till 14 å 19 millioner, i departementerna, pså vidt i ministeren var bekant, till 235 millioner. Räntefoten på skattkammarobligationerna är reducerad med !, procent. Monitören meddelar den förtroliga korrespondensen i afseende på de utaf Ryssland till ngland framställda förslagen för händelse af Turkiets upplösning. Patrie vederlägger ryktet derom att det i kabinettet skulle ha varit fråga om alla parisertidningarnes indragning. Såsom exempel på huru godtyckligt den franska regeringen, der hon så för godt finner, ingriper i enskildes affärer, kan nämnas, att Loirestenkolsgrufvebolaget fått befallning att upplösa sig och konstituera sig iåtta mindre bolag. Bolaget vädjade till statsrådet mot maktmissbruk, men Baroche, som förde ordet i den sammankomst der saken kom före, tilkännagaf, att han icke tillät någon diskussion om kejsarens vilja, och det blef således vid Ihvad som en gång var befaldt. Bolaget gjordle nemligen så betydande affärer, att det kumde monopolisera priserna, och det är derföre han tagit sin tillflykt till detta våldsammar steg. Montalermberts bref till Dupin har väckt icke ringa uppståndelse inom lagstiftande kåren, der flcera medlemmmar funno sig träffade af de bittra saker hvaraf detta bref öfverflödade. Det säges att en kommission af flera deputerade blifvit utsedd att besöka Montalembert och fordra närmare förklaringar öfver betydelsen af hans ord. Elektriska telegraten mellan Paris och London är för närvarande till den grad upptagen för regerimgens behof att stora svårigheter möta att få privatdepescher expedierade. BELGIEN. Furstinnan af Lieven befinner sig för närvarande i Brässel och har två gånger haft audienser hos konungen på slottet Laeken. ENGLAND. I båda prarlamentshusen den 18 dennes framlades den Ihemliga korrespondensen angående Turkiets deelning mellan ryska och engelska regeringarnae. Ett utdrag af dessa noter finner läsareni på ett annat ställe i bladet. Samma afton debattterades äfven i båda husen frågan I om skydd :för britisk egendom, som ursprungI ligen är rysk produkt i händelse af sjökrig : på Östersjön, 1 anledning af lord Clarendons depesch till engelska konsuln i Riga. Loid Clanricard väckte frågan i öfverhuset, och önskade att regeringen i öfverensstämmelse med den franska måtte såvidt möjligt skona de neutrala makternas handel, och isynnerhet ! britiska undersåters, så vidt det läte sig göra. ! Lord Clarendon svarade härpå, att den åberopade depeschen hade afseende på sådana britiska köpmän som bott i Ryssland och tänkte forfarande qvarblifva der, äfven efter krigets utbrrott och bedrifva sina affärer. Kronans jurister hade blifvit rådfrågade, och pål. dessas tillrådan hade blifvit förklaradt att va! ror, som umder kriget exporteras från fiendtlig hamn skola behandlas såsom fiendes egendom äfven om de tillhöra britiska wundersåter. Man hade ännu ej kommit till något beslut om huru britisk egendom skall skyddas, antingen genom licenser eller en order af Privy Council, och nan. måste, innan ett beslut derom utfärdas, gälla sig i öfverensstämmelse med franska reseringen. Regeringen skulle söka fatta sina )eslut så liberalt som möjligt, och hvad de -neutrala flaggornes rättigheter och kaparväsendet angick, skulle regeringen söka bevisa att hon redligt ville söka att göra krigets olyckor så lätta som möjligt, och äfven med uppofffringar af sin stränga rätt göra största möjliga. afseende på humanitetens och den moderna ciivilisationens fordringar. I underhuset frågacde mr Duncombe, om ryska varor som utfördes landvägen och skeppades från preussiska hamnar vore konfiskabla. Lord J. Russell svarade härpå att detta måste vara förbehållet amiralitetsrätterna att bestämma. I slutet af sessionen motionerade mr Gibson, att regeringen måtte så snart som möjligt utfärda sitt beslut angående den neutrala flaggans rättigheter, och visa största möjliga lieralitet i erkännandet af dessa rättigheter samt helst erkänna den grundsatsen att fri flagg gör fritt gods. Lord Russell svarade att det var regeringens afsigt att sammanföra och framställa sina principer i detta afseende uti ett öppet nanifest, men detta fordrade mycken skärskådning från alla sidor, och mycken varsanhet isynnerhet i afseende på förhållanden ill Frankrike, Förenta Staterna och de neutrah rikena, och regeringen borde i intet fall öfverila sig. Emellertid skulle manifestet framläggas före fiendtligheternas början. Slutligen bad Lord Russell att saken skulle få ha anstånd ett par dagar; regeringens beslutt vore fattadt, men det behöfdes ännu en liten tid för redaktionen o. s. v., hvarefter Gibson tog sin motion tillbaka. Regeringgen är allvarsamt betänkt på en genomgående: reform af de gamla universiteterna Oxford och Cambridge, hvartill hörer inrättande :af nya lärostolar, de rika kollegiernas fonders användande till allmännyttiga ändamål (nu förtäras de till största delen såsom pensioner), och lärosalarnes öppnande äfven för dissenters. Lord J. Russell har fått underhusets begifvande att inlemna en bill i detta afseende. : Preussiska generalen von Groeben, som li uppehållit sig i London på en särskild mission från konung Fredrik Wilhelm, har haft audiens hos drottningen och framlemnat ett fö ee ms HH OO RP m HM AR OL MM ha 00 nt e -—! 3 MA rr RM halm