a aa VV JUDO AVAÄDIGE TU UHU(
dänig tackksamhetsadress till H. M:t Konungen, hv:
ständerna. ega tillfälle att uttala den tacksamhe
skuld hvari hvarje fosterländskt sinne känner sig s
till H. M:t Konungen för dess osparda omsorg äfv
i detta fall för landets väl.
Härefter föredrogs bankoutskottets betänkande n
28 med framställning om och huruvida nägon del
den sedan 1851 besparade bankovinst behöfves få
bankens konsolidering. Utskottet har tillstyrkt att frå
banken vid hvarje års slut till statsverket skall ansl;
909,000 rdr tills nästa riksdag. Vid kl. 3 e. n
anställd votering bifölls betänkandet med 27 röst
mot 22, som voro för 600,000 rår ärligen.
— a
Borgareståndet.
Dagens plenum.
Er Wijk begärde ordet och anförde: Genom K. M:
skrifvelse af den 15 i denna månad, hafva riket
ständer blifvit underrättade, att den af K. M. isam
råd med H. M. konungen af Danmark aflåtna neu
tralitetsförklaring blifvit på ett tillfredsställande sät
erkänd af samtliga fremmande makter. — Vid ut-
brottet atf ett krig och omgifna af de haf som san-
nolikt bllifva skådeplatsen derför, kunna vi ej nog
uppskatta den visa politik som satt oss i ständ att
bibehälla. vänskapliga förbindelser med de fremmande
makterna och betrygga Sverges och Norges ställning
under de brytningar som föreståi norden. Utan denna
visa och förutseende politik, skulle vi måhända i denna
stund varrit indragne i den strid som synes nära att
utbryta ooch hvilken är fullkomligt fremmande för våra
intressen i och vår ära. I stället kunna vi nu förutse
en ostördd fortgång af vår handel och våra näringar.
Inom hebla nationen finnes i afseende härpå blott en
- enda starrk tacksamhetskänsla, och denna känsla bör
inom reppresentationen, som företräder svenska folket,
finna sittt kraftigaste uttryck. Jag tager mig derföre
friheten I föreslå, att borgareståndet måtte besluta till
Kongl. MMaj:t afgifva en tacksägelseadress och upp-
draga ätit expeditionsutskottet att adressen författa.
Anhållanade jag derjemte att detta mitt förslag måtte
med de öfriga riksstånden kommuniceras.
Denna hr Wijks motion blef af ståndet begärd på
bordet.
Hela den öfriga delen af förmiddagens plenum har
upptagits af en debatt om bankoutskottets betänkande
beträffande bankovinstens användande, och hvilken
debatt ej hann afslutas, utan kommer att fortsättas i
aiton, då ständet sammanträder kl. !, 7. För ut-
skottets betänkande (om öfverlemnande för statens
allmänna behof af 900,000 rår årligen under tre är)
yttrade sig hrr Palander, Kock, Almgren, Schwan,
Wern, Wedberg och Wijk. Uti sin betänkandet vid-
fogade reservation har hr Indebetou yrkat denna sum-
mas inslränkning till 600,000 rdr och den öfriga vin-
stens reserverande för bankens konsoliderande och
rörelsens understödjande. Han fullföljde och utveck-
lade nu detta sitt yrkande och begärde proposition
på fastställande af 600,000 säsom det belopp som bör
af banken till riksgäldskontoret årligen öfverlemnas.
Denna begäran biträddes af hrr Öhrström, Tjernberg
och Grape. Hr Gezelius ville bevilja 700,000 rår,
hr Rinman 750,000, hrr Berg och Hagman blott
450,000 rdr. Hr Hasselrot trodde 600,000 rdr kunna
af banken afstäs om bankoutskottets beräkning af
bankovinstens belopp var rigtig, men deremot ej mer
än 450,000 om den enligt professor Agardhs kalkyl
inskränkste sig till inales för 3 år, blott nägot öfver
1,800,0000. Hr Wallenberg yrkade äfven summans
nedsättming till 450,000 rdr, men ville han frän detta
sitt yrksande afstå och förena sig med dem som ville
bevilja 600,000, i den händelse de som önskade
700,000) äfven ville derifrån afstå och sig om 600,000
rår förena. Hr Rydin önskade återremiss för att i
allmänhet få beloppet nedsatt:
Bondeståndet,
Plenum den 18 Mars f. m.
De tll fullmäktige i banken, riksgäldskontoret och
lånekortoren i landsorten utsedde ledamöter af stån-
det tollade sin tacksamhet för det dem visade för-
troende och ständet biföll Ola Månssons förslag att
den nui Malmö fungerande direktören för lånekon-
toret slulle i sådan egenskap fortfara tills riksdagens
slut. Detsamma beslöts rörande lånekontoret i Wisby
på franställning af Lindby. Till suppleant i Göthe-
borg utågs Anders Svensson i Kalebäck.
Vice talmannen Svartling väckte motion om en tack-
sägelseadress till konungen för hans fosterländska be-
mödanden och fasthet i fråga om den utländska po-
litiken, hvilket förslag af Matts Pehrsson och Sahlström
begärdes på bordet; den förre ville tänka på saken,
den sednare se hvad de öfriga ständen besluta. När
redan plenum var nära slutadt föredrogs en inbjud-
ning från presteständet till en sådan adress och Pet-
ter Jönsson förordade den, men Matts Pehrsson tyckte
att saken ej brådskar och på fleres begäran fick äf-
ven denna inbjudning hvila på bordet.
Statsutskottets utlåtande n:o 59, om låneunderstöd
till Clhristianstad, äterremitterades efter en längre
diskusssion på förordande af Ola Mänsson, Nils An-
derssom, Nils Svensson, Ola Svensson och åtskillige
andra. — Samma utskotts utlåtande n:o 61, rörande
löneförhöjning åt justieombudsmannens sekreterare,
bifölls efter en läng debatt, i hvilken Per Mattsson,
Nyqvist, Matts Persson och flere talade för återremiss
och förordade den begärda löneförhöjningen, och Da-
vid Andersson, Anders Pehrsson och Ola Svensson åter
talade för bifall. — Samma utskotts betänkande n:o
B3 återremitterades.
Vid föredragning af bankoutskottets betänkande rö-
rande användandet af bankovinsten anmälde sig nä-
gra och tjugo talare; men då vice talmannen Svart-
ling upplyste att utskottets beslut tillkommit genom
förseglade sedelns anlitande samt förordade afslag på
betänkandet och bifall till hvad hr In de Betou före-
slagit om ärlig inbetaning till riksgäldskontoret af
300,000 rår, afstodo alla talare och förenade sig om
lenna mening, Matts Pehrsson likväl med uttrycklig
förklaring att han mäste ogilla det säsom princip att
veröfva banken denna vinst.
Derefter uppstod äter en lång diskussion om ekono-
niutskottets betänkande n:o 64, rörande ekonomiska
vesigtningar å skollärareboställen. Man tycktes i bör-
jan vara färdig att bifalla, men sedan Nyqvist, An
lers Pehrsson, Ola Månsson, David Andersson, Nils
Svensson och ätskillige andra talat för afslag segrade
denna mening. Anders Pehrsson ansåg bifall till be-
jänkandet föranleda ett onödigt förmynderskap öfver
sommunernas angelägenheter och Ola Mänsson farn
ett sådant bifall leda till blott utvidgad verkningskrets
ör polismakten och ökad utgift för skolkassorna. I
ullmänhet uttalade sig ett ogillande af s. k. ekono-
niska besigtningar.
CT 0 - HA Om
PÅ TM Hr ar vv