net 1 uttorandet vid då atlgarder som tföretogos mol Beyruth och S:t. Jean-TAcre. Hvad angär den med. :skommenderande franske amiralen Paseval Desche nes, så vet man på hvad sätt han återkom från sir .mexikanska expedition: fregatten Iphignie son han dä kommenderade framför Saint-Jean-dUlloa oc hvilken verkställde en af de vädligaste landstignings operationer, blef der bokstafligen genomborrad son ett säll af kulor; vid dess äterkomst till Frankrike dit den seglade för att kölhala, gick den så tungt -att man kunde säga den vara lika nedityngd af fien dens jern som betäckt af ära. En telegrafdepesch från Marseille af den har följande lydelse: Den paketbåt som lemnade Malta den .medför underrättelse, att dagen förut hade dit ankommit första afdelningen af de engel zska expeditionstrupperna. Tre 1 Gibraltar intagna regementen och tre ,bland dem som för närvarande hälla garnison på Malta skola åtfölja de från England asfsända trupperna. Malta-Mail berättar, att alla dessa trupper mekola vara samlade i Konstantinopel den 15 April. vOrder har blifvit gifven i Toulon, att de franska truppernas inskeppning skall allmänt försiggå mellan den 15 och 20 Mars. Fyra i Toulons hamn liggande skepp hafva blifvit utsedde att förena sig med Östersjöflottan. BELGIEN, I närheten af Brässel har inträffat en olycka på jernvägen, derigenom att främre axeln på lokomotiven brast. Machinisten och eldaren dödades; fem personer blefvo svårt särade och fem andra erhöllo kontusioner. ENGLAND. Den nyaste underrättelsen som på telegrafisk väg kommit oss tillhanda, iär att drottmingen den 10 dennes höll måönstring med Östersjöflottan, hvilken bivistaddes af underhusets medlemmar; flottan hadee dagen derpå afseglat till Kielerbugten, der denn skulle förena sig. Denna order gafs den 8 frfrån vaktskeppet Victory, och samma dagg inträffade i Hamburg en amiralitetsorder tillll alla dervarande engelska ångfartyg att gerenast återvända till England för att frakta ammmunition till Östersjön. Skattkammarkanslerens i undlerhuset den 6 dennes framlagda finansplan har af alla partier blifvit mottagen med bifall... Hufvuddragen deraf hafva vi förut meddlelat. Utgiftssumman för nästa finansår beräknades till 56,189,000 och inkomsterna till 53,349,000 , hvilket ger ett deficit af 2,940,000 , hvari dock ej hela krigskostnaden är inberäknad. Till betäckande häraf föreslås ena fördubbling af inkomstskatten för nästa halfår, s som skulle inbringa ytterligare 3,307,000 , hvivarigenom uppkomme ett öfverskott af 467,0000 . Vidare föreslogs en förändring i stämpeltaaxan på vexlar, som skulle något minska inkomnsten af denna titel men bereda stora fördelar för handeln. Slutligen begärde skattkammarkansleren tillåtelse, att för de löpande utgifterna utgifva skattkammarobligationer till ett belopp af 1,750,000 . Efter en obetydande debatt, hvarunder Disraeli satte sig emot den indirekta taxeringen, och uppfordrade hr Gladstone att erkänna det hans budgetförslag för det föregående året varit misslyckadt, gaf huset sitt bifall till skattkammarobdbligationers utfärdande. De öfriga parlamentsfförhandlingarne äro af föga betydenhet. Dagens stora evenement är cderemot den afskedsfest som Reform-Club) den 7 dennes gaf för Östersjöflottans ötvertbefälhafvare sir Charles Napier. Antalet af deltagande var omkring 200. Framför Club-huset hade en stor mängd menniskor församlat sig, soml bragte amiralen, lord Palmerson och de an-: dra gästerna lifliga vivatrop. Efter måltidens ! slut föreslog lord Palmerston toasten för drott! ningen och kungliga familjen, samt derefter en annan för turkiska sultanen, för hvilken han tog de närvarandes intresse i anspråk, dels såsom turkiska väldets sociala pånyttfödare, dels såsom offret för en skändlig orättfärdighet (abominable injustice). Härpå svarade turkiska ministern Musswrus. Nästa skålen var för den förenade engeelsk-fransk flottan och det sköna fenomenaet af ett trofast förbund mellan tvenne af xverldens största nationer, hvilka så länge bekxsrigat hvarandra. Amiral Berkeley och sir De ILacy Evans svarade härpå, äfven i franska. flottans namn, då ingen fransk officer var nöärvarande. Nästa toast gällde sir Charles Napieer, hvars förtjenster lord Palmerston på ett Ihumoristiskt sätt firade, jemförande honom med Cincinnatus, och vidlyftigt ingående på amiralens många personliga egenheter (excentricities), uppräknade han slutligen sir Charles stora krigiska ! och diplomatiska förtjenster och de anledningar man hade att sästa fullt fförtoende till amiralens ledning af det förestågende kriget. Sirl Charles Napier upptog i sitt : svar lord Palmerstons skämtsamma antydninpg på hans landtliga lefnadssätt och hans fförtjenster såsom åkerbrukare; men, yttradee amiralen, den ädle lorden har dervid glömtt den nya metod jag meddelat honom att erhålla frisk lager tidigt på året (munterhet).. Han anmärkte vidare att man ej kunde säga England hade krig, då det ännu var full fred, mens, tillade han, det förekommer mig att kriget ej är långt borta, och jag torde väl när jag väl kommer in i Östersjön få tillfälle att förklara det (bifall och munterhet). Får jag tillfälle till krig, så hoppas jag kuvna föra det med framgång, ty jag kan med tillförsigt säga att England aldrig utsändt en präöktigare flotta än den som snart inlöper i Össtersjön. Han berömde derefter underbefälhaafvarne och besättningen, och var viss att ihvarje matros och l: officer skulle minnas Nelsopns ord: ,England il: väntar att hvar man gör sinn pligt. Sir Char-li les Napier föreslog derefter:r en toast för första amiralitetslorden sir J.J. Graham, och tilll slut föreslog sir W. Molessworth en toast för den turkiska ministern, sonm han beledsagade med några gissande ord öffver den syska politiken, och hänvisade på rrättvisans segerrika kraft i strid mot orättvisan.. Den första, nu afseglade divisionen af Östersjöfiottan räknar 23 skepp med 1,326 kanoner och 13,326 mans besättning. Inalles skall Engelska Östersjöflottan utgöra 50 större och mindre skepp, hvaraf 20 linieskepp. Franska