net 1 uttorandet vid då atlgarder som tföretogos mol
Beyruth och S:t. Jean-TAcre. Hvad angär den med.
:skommenderande franske amiralen Paseval Desche
nes, så vet man på hvad sätt han återkom från sir
.mexikanska expedition: fregatten Iphignie son
han dä kommenderade framför Saint-Jean-dUlloa oc
hvilken verkställde en af de vädligaste landstignings
operationer, blef der bokstafligen genomborrad son
ett säll af kulor; vid dess äterkomst till Frankrike
dit den seglade för att kölhala, gick den så tungt
-att man kunde säga den vara lika nedityngd af fien
dens jern som betäckt af ära.
En telegrafdepesch från Marseille af den
har följande lydelse:
Den paketbåt som lemnade Malta den
.medför underrättelse, att dagen förut hade
dit ankommit första afdelningen af de engel
zska expeditionstrupperna.
Tre 1 Gibraltar intagna regementen och tre
,bland dem som för närvarande hälla garni-
son på Malta skola åtfölja de från England
asfsända trupperna.
Malta-Mail berättar, att alla dessa trupper
mekola vara samlade i Konstantinopel den 15
April.
vOrder har blifvit gifven i Toulon, att de
franska truppernas inskeppning skall allmänt
försiggå mellan den 15 och 20 Mars.
Fyra i Toulons hamn liggande skepp hafva
blifvit utsedde att förena sig med Östersjö-
flottan.
BELGIEN,
I närheten af Brässel har inträffat en olycka
på jernvägen, derigenom att främre axeln på
lokomotiven brast. Machinisten och eldaren
dödades; fem personer blefvo svårt särade
och fem andra erhöllo kontusioner.
ENGLAND.
Den nyaste underrättelsen som på telegra-
fisk väg kommit oss tillhanda, iär att drott-
mingen den 10 dennes höll måönstring med
Östersjöflottan, hvilken bivistaddes af under-
husets medlemmar; flottan hadee dagen derpå
afseglat till Kielerbugten, der denn skulle förena
sig. Denna order gafs den 8 frfrån vaktskep-
pet Victory, och samma dagg inträffade i
Hamburg en amiralitetsorder tillll alla derva-
rande engelska ångfartyg att gerenast återvända
till England för att frakta ammmunition till
Östersjön.
Skattkammarkanslerens i undlerhuset den 6
dennes framlagda finansplan har af alla par-
tier blifvit mottagen med bifall... Hufvuddra-
gen deraf hafva vi förut meddlelat. Utgifts-
summan för nästa finansår beräknades till
56,189,000 och inkomsterna till 53,349,000
, hvilket ger ett deficit af 2,940,000 , hvari
dock ej hela krigskostnaden är inberäknad.
Till betäckande häraf föreslås ena fördubbling af
inkomstskatten för nästa halfår, s som skulle in-
bringa ytterligare 3,307,000 , hvivarigenom upp-
komme ett öfverskott af 467,0000 . Vidare fö-
reslogs en förändring i stämpeltaaxan på vexlar,
som skulle något minska inkomnsten af denna
titel men bereda stora fördelar för handeln.
Slutligen begärde skattkammarkansleren tillå-
telse, att för de löpande utgifterna utgifva
skattkammarobligationer till ett belopp af
1,750,000 . Efter en obetydande debatt,
hvarunder Disraeli satte sig emot den indi-
rekta taxeringen, och uppfordrade hr Glad-
stone att erkänna det hans budgetförslag för
det föregående året varit misslyckadt, gaf hu-
set sitt bifall till skattkammarobdbligationers ut-
färdande. De öfriga parlamentsfförhandlingarne
äro af föga betydenhet.
Dagens stora evenement är cderemot den af-
skedsfest som Reform-Club) den 7 dennes
gaf för Östersjöflottans ötvertbefälhafvare sir
Charles Napier. Antalet af deltagande var
omkring 200. Framför Club-huset hade en
stor mängd menniskor församlat sig, soml
bragte amiralen, lord Palmerson och de an-:
dra gästerna lifliga vivatrop. Efter måltidens !
slut föreslog lord Palmerston toasten för drott- !
ningen och kungliga familjen, samt derefter
en annan för turkiska sultanen, för hvilken
han tog de närvarandes intresse i anspråk,
dels såsom turkiska väldets sociala pånytt-
födare, dels såsom offret för en skändlig orätt-
färdighet (abominable injustice). Härpå sva-
rade turkiska ministern Musswrus. Nästa skå-
len var för den förenade engeelsk-fransk flot-
tan och det sköna fenomenaet af ett trofast
förbund mellan tvenne af xverldens största
nationer, hvilka så länge bekxsrigat hvarandra.
Amiral Berkeley och sir De ILacy Evans sva-
rade härpå, äfven i franska. flottans namn,
då ingen fransk officer var nöärvarande. Nästa
toast gällde sir Charles Napieer, hvars förtjen-
ster lord Palmerston på ett Ihumoristiskt sätt
firade, jemförande honom med Cincinnatus,
och vidlyftigt ingående på amiralens många
personliga egenheter (excentricities), uppräk-
nade han slutligen sir Charles stora krigiska !
och diplomatiska förtjenster och de anlednin-
gar man hade att sästa fullt fförtoende till ami-
ralens ledning af det förestågende kriget. Sirl
Charles Napier upptog i sitt : svar lord Palmer-
stons skämtsamma antydninpg på hans landt-
liga lefnadssätt och hans fförtjenster såsom
åkerbrukare; men, yttradee amiralen, den
ädle lorden har dervid glömtt den nya metod
jag meddelat honom att erhålla frisk lager
tidigt på året (munterhet).. Han anmärkte
vidare att man ej kunde säga England hade
krig, då det ännu var full fred, mens, tillade
han, det förekommer mig att kriget ej är
långt borta, och jag torde väl när jag väl
kommer in i Östersjön få tillfälle att förklara
det (bifall och munterhet). Får jag tillfälle
till krig, så hoppas jag kuvna föra det med
framgång, ty jag kan med tillförsigt säga att
England aldrig utsändt en präöktigare flotta än
den som snart inlöper i Össtersjön. Han be-
römde derefter underbefälhaafvarne och besätt-
ningen, och var viss att ihvarje matros och l:
officer skulle minnas Nelsopns ord: ,England il:
väntar att hvar man gör sinn pligt. Sir Char-li
les Napier föreslog derefter:r en toast för för-
sta amiralitetslorden sir J.J. Graham, och tilll
slut föreslog sir W. Molessworth en toast för
den turkiska ministern, sonm han beledsagade
med några gissande ord öffver den syska po-
litiken, och hänvisade på rrättvisans segerrika
kraft i strid mot orättvisan..
Den första, nu afseglade divisionen af Öster-
sjöfiottan räknar 23 skepp med 1,326 kano-
ner och 13,326 mans besättning. Inalles skall
Engelska Östersjöflottan utgöra 50 större och
mindre skepp, hvaraf 20 linieskepp. Franska