het RR oo OSSE RARE DE
färdiga att virid första vink afgå till Horten,
och samma uunderrättelse har lemnats åt två
korhpanier ooch 10:de batteriet af Christian-
sandskå briggaden, som äro bestämda att in-
marschera tilill Christiansand.
Chefen förr kavalleriet, öfverste Glad, har
blifvit utnämnnd till kommendant på Agger-
hus fästhings.
I Bergen hhar börjat utgifvas en ny tidning
Bergensposteen.
Studentsarmfundet i Christiania hade den 10
ett muntert zaftongille, som bivistades af ett
stort antal sitorthingsmän.
Den nya lermetallen.
Vi hafva redan omnämnt denna märkvär-
diga nyhet inom mineralogien, hvilken, i fall
den, efter hvad man ännu har anledning att
förmoda, kan tillgodogöras i stort, är en se-
kularupptäckt och första uppslaget till en
mängd utvecklingar inom slöjderna, handeln
och sammanlefnaden, hvilkas följder icke för
närvarande stå att beräkna. Något tvifvel
härom kan knappast uppkomma, om man be-
sinnar att leran utgör, näst kiseln, största delen
af jordklotets fasta yta, och i sitt rena tillstånd,
eller när 4en blott är lerjordsmetallens oxid,
består Zl mer än hälften metall ); resten är syre.
Tillgången på malmen till denna metall öf-
zerstiger följaktligen allt hvad man vanligen
föreställer sig, när man talar om malm såsom
råämne för en metall; tillgången på jernmalm
t. ex., den allmännaste man hittills haft sig
bekant, kan härmed icke på minsta sätt jem-
föras..; Och den sålunda allmänt tillgängliga
metallen är att hänföra till de så kallade
ädla, om man härmed menar de i vatten och
luft oföränderliga, och kan i viss mån hän-
föras dit äfven genom sin härdighet i eld,
emedan den vid smältning icke märkbart syr-
sättes., Den är silfverhvit, i högsta grad smid-
bar och tänjbar; men af samma fasthet som
silfver, eller kanske något mera. Den hårdnar
väl under hammaren, likt de flesta andra me-
taller, men blir åter smidbar genom glödgning.
Den har nära samma smältpunkt som silfver,
och kan följaktligen användas till kokkärl på
samma sätt. De enda syror, som efter hvad
hittills hunnit undersökas angripa den, äro
saltsyra, såväl koncentrerad som utspädd, och
koncentrerad ssatvelsyra; men af utspädd svaf-
velsyra frätees den icke, och ej heller af sal-
petersyra, den må vara koncentrerad eller ut-
spädd.
Aluminium var förut endast bekant i orent
tillstånd, octh framställdes i detta skick först af
den bekante tyske kemisten Wöhler, som erhöll
den genom ren lerjords sönderde ning med ka-
lium. Den ficks då blott i form af ett grått, men
vid gnidning tennglänsande pulver, osmältbart
i hvitglödenimgshetta, när smältningen skedde
utan tillgång; på syre, men deremot, vid till-
gång på syre2, t. ex. vid upphettning i luften,
brännbart, så att det fattar eld och förbrinner
med mycken glans, återförenande sig med
syret till lerjord. Som man ser af det före-
gående, har den rena af Sainte-Claire-Deville
nu framställda lermetallen helt andra egen-
skaper.
appt var den märkvärdiga upptäckten
gjord i Paris (Sainte-Claire-Deville är Maitre
de conferencesm i Ecole normale superieuren i Pa-
ris), innan franska Vetenskapsakademien fick
sig tillsända några prof på samma slags me-
tall: från en annan fransk vetenskapsman,
Chapel (bPreparateur de Chimie de la faculte
des sciences å Besancon), och som erhållits
ömedelbärt ur lera, på det sättet, att denna
blifvit i pulverförm sammanrifven i vissa för-
hållanden med pulver af koksalt! och kol,
hvarefter -Bbndningen glödgats i en eldfast
ädegel, på hvars botten den nya metallen
sammanflutit:1i form af små korn, men hvilka
egde samma glans, smidbarhet och öfriga
egenskaper, som den af Sainte-Claire-Deville
frambragta metallen. Den sistnäninde kemi-
sten hade :dderemot följt Wöhlers kostsamma
metod, med någon förändring allenåst i hän-
seende till rråämnenas större renhetz
Det vore, som sagdt är, ännu för-tidigt att
vilja beräknåå den nya upptäcktens inflytande
å slöjderna2r, handeln och sammanlefnaden.
Mea förutsätittning att lermetallens utbringande
ur malmen ( (leran) icke blir alltför kostsamt,
kan man enmellertid antaga att den skall ut-
tränga silfveer, nysilfver, britanniametall o. s.
v.; vid: tillveverkningen af en mängd husgeråd,
och i fall wtsmältningen skulle en dag kunna
ske för samma pris som den af jern, koppar,
zink, att den äfven kommer att intaga de
sisthämnda metallernas plats till en mängd
behof, t. ex. vid tillverkningen af instrumen-
ter; beslag, taktäckning, ledningsrör, m. m.,
hvartill den :onekligen passar vida bättre, då
den är hård som silfver; oföränderlig som
detta i vatten och luft, och följaktligen hvar-
ken rostar eller ergar, eller behöfver skyddas
med något öfverdrag af annan metall eller
med någon fernissa. — Detta kan vara nog
anticiperadt, tills man får se huru sjelfva
produktionen utvecklar sig; men redan detta
öppnar utsigten i det-obegränsade.
2) Den kemiska benämningen på lermetaller, eller
aluminium, har blifvit härledd ifrån latinska namnet
på alun (allumen), derföre att man hittills lättast
erhållit renn lerjord genom dess utfällning ur en
lösning af alun — ett konstgjordt salt, som består
af lera, svyafvelsyra och nägon passande bas, t.ex.
kali, natropn, ammoniak. Detta sätt att erhålla ren
lerjord är. !likväl en omväg, som icke kan komma
i fråga vidl metallens utsofring i stort; och med
omvägens undvikande föräldras utan tvifvel äfven
benämningen på metallen, och utbytes emot den
enklare och genast begripliga lermetall.
—— —
RIKSDAGEN.
Bidderskapet och Adeln.
— 2. av ar. FF