alla betänkligheeter; det lyckades honom fullständigt att slå ihjel bååda regeringens förslag, det ena mindre väsentliga 1 med en pluralitet af 7,4, det andra, det väsentliga och vigtiga med full enhällighet. Finans ministerns förkilaring gör emellertid först sin hela verkan i nästa mööte, sedan man hemtat sig efter det öfverraskande och öfverväldigande intrycket, sedan man betänkt sig och sofvit på saken. Då resa sig en efter annan de fredliga och eljest så fogliga männen och förklara att regeringen icke kan ha det ringaste anspråk på förroende. Det förklarar ministern före Mars 1848, grefve Sponnecks förre kollega Bardenfleth, det förkhrar den genomhederlige men betänksamme sliftsantmannen Unsgaard, det förklarar slutligen grefve Alam Wilhelm Moltke till Bregentved, Fredrik den sjettes, Christian den åttondes och Fredrik den sjund2s minister, både Örsteds och Sponnecks gamle kollega. Är det då någon, som tviflar på, att ministeren förspildt det förtroende, den behöfver för att med framgång kunna fortsätta regeringen? Kan konungen längre tvifla derpå? Denna fullständiga opposition mellan ministeren å ena sidan och hela riksdagen å den andra erhöll den 9 dennes sin sista fullständiga bekräftelse. Denna dag framställde Monrad i folkethinget sin interpellation, om statsrådet stode fast vicd sin förklaring af den 13 Febr. 1852, som giick ut på att förbehållet i grundlagens inledming icke medgåfve regeringen någon rätt att på annat sätt än efter grundlagens S8 100 företaga någon förändring i densamma. Prenierministern, och då han icke kunde höras, finansministern uppläste det svaret, att ministerens åsigter visade sig af de utkast, som len framlagt. Monrad fordrade ett bestämdt ja eller nej; men förgäfves. Han gjorde uppmärksam på, att premierministern under grundlagsförhandlingen hade uttalat sig som om ministerens åsigt vore förändrad, och frågade om man ville oktroyera en författning, i fall man icke kunde bli ens med riksdagen. Han uppläste premierministerns yttranden och frågade hvilken betydelse de egde ; — lika förgäfves. Han förklarade då, att efter de undvikande svar man erhållit, måste thinget taga under allvarligt öfvervägande hvad som nu vore att göra. Barfod förklarade, att han aldrig kunde hysa ett djupare och allvarligare misstroende till någon minister än denna, hvilket yttrande mottogs med allmän acklamation. Riksdagens medlemmar ärnade den 9 kl. half 9 på aftonen samlas till ett privat möte, för att träffa aftal om de steg, som man måste företaga mot ministeren, i anledning af de sednaste dagarnes händelser. Utom det engelska ångfartyget Hekla säges äfven ett större franskt örlogsångfartyg ha varit synligt i de danska farvattnen. Det har nu lyckats att finna båda ändarne af den sönderslitna telegraftråden. Lagningen kommer emelllertid att medtaga någon tid, emedan skeppsankaret förstört omkring 100 fot af tråden innan denna slutligen brast af. FRANKRIKE. Vi sakna ämu fullständiga innehållet utaf det Drouyn YIHuys cirkulär, hvaraf vi i går efter telegrafdepescher meddelade en kort resumå. En depäsch i hamburgerbladen anger emellertid. innehållet något utförligare. Deri beklagas,, heter det, ,att kejsaren af Ryssland upphetsat den religiösa fanatismen, hvarför han måste aflägga räkenskap inför Gud och historien. Frankrike och England bekämpa ickte kristendomen; deras närvaro i Orienten skall långt mer bidraga att förbättra de kristnes belägenhet, än de revolutionära stämplingar hvilka utgå från Ryssland, som i sitt eget land förtrycker de katolska kristne. Samma dejfesch förmäler slutligen: Ett lagförsag har blifvit förelagdt kamrarne, genom hvilket regeringen skall bemyndigas upptaga ett lån af 250 millioner francs; bestämmandet af vilkoren för lånets afslutande förbephålles regeringen. En kommission har blifvit pnedsatt att yttra sig häröfver; omröstningen i kammaren kommmer att försiggå i morgon (den 7 Mars). Dagarne föjrut, då lånets afslutande blott ryktesvis omfförmäldes, berättades det att regeringen betimgat detsamma till 62 4 för treprocentspappe?r. Tidningen .Assemblåe Nationale, som blifvit ålagd tviå månaders suspension för sin anti-nationella politik i den orientaliska frågan, har uti det sista nummer den fått utifva innan den börjar undergå det ålagda straffet, högtidligen protesterat mot beskyllningen att ha följt en anti-nationel politik. Den påstår sig alltjemt ha tadlat Rysslands beteende, fastän den på samma gång med glädje upptagit allt som kunde väcka förhoppning om. tvistens slitande utan att Europa behöfde gripaa till vapen. Men var icke detta äfven reegeringarnes önskan? Lord Aberdeen, lord Cllarendon, lord John Russell hafva betraktat det såsom en hederssak att i parlamentet förklaara, det deras politik haft till syftemål fredeens upprätthållande, och ännu i går förklarade fransmännens kejsare att hans regerings bemödanden intill sista ögonblicket haft samma syfte. Till sist säger sig tidningen utan fruktan vädja till det allmänna medvetandet, , dess eget gjorde den inga förebråelser. Toulonnaitsis, berättar, att utom garnisonen i Toulon, kopmmer derstädes att bildas en permanent kår aff 6000 man för att, om omständigheterna såi skulle erfordra, hvad ögonblick som helst kunna afgå till Orienten. Den nybildade tredje eskadern säges vara ämnad att i första hand föra trupper från Toulon till Orienten, och sedermera afgå till Östersjön. Kursen på pariserbörsen noterades den 6 a ms LL me 4V, 4 96,20; — 3 4 66,40. ENGLAND. Sista underrättelsen innefattas i följande telegrafdepesch: London den 6 Mars. I dagens session i underhuset svarade lord J. Russell på en till honom ställd fråga: Om, i händelse Donaufurstendömena utrymdes af ryssarnc, de äldre fördragen mellan Byssland och Porten skulle komma att fförnyas? på ett undvikande sätt, men förklarade emellertid, att furstendömenas utrymmande ej i och jör sig kunde göra slut på kriget, o.h att fördragen skulle bli föremål för underhandlingar.