alla betänkligheeter; det lyckades honom fullständigt
att slå ihjel bååda regeringens förslag, det ena min-
dre väsentliga 1 med en pluralitet af 7,4, det andra, det
väsentliga och vigtiga med full enhällighet. Finans
ministerns förkilaring gör emellertid först sin hela ver-
kan i nästa mööte, sedan man hemtat sig efter det
öfverraskande och öfverväldigande intrycket, sedan
man betänkt sig och sofvit på saken. Då resa sig en
efter annan de fredliga och eljest så fogliga männen
och förklara att regeringen icke kan ha det ringaste
anspråk på förroende. Det förklarar ministern före
Mars 1848, grefve Sponnecks förre kollega Barden-
fleth, det förkhrar den genomhederlige men betänk-
samme sliftsantmannen Unsgaard, det förklarar slut-
ligen grefve Alam Wilhelm Moltke till Bregentved,
Fredrik den sjettes, Christian den åttondes och Fre-
drik den sjund2s minister, både Örsteds och Spon-
necks gamle kollega. Är det då någon, som tviflar
på, att ministeren förspildt det förtroende, den behöf-
ver för att med framgång kunna fortsätta regerin-
gen? Kan konungen längre tvifla derpå?
Denna fullständiga opposition mellan mini-
steren å ena sidan och hela riksdagen å den
andra erhöll den 9 dennes sin sista fullstän-
diga bekräftelse. Denna dag framställde Monrad
i folkethinget sin interpellation, om statsrådet
stode fast vicd sin förklaring af den 13 Febr.
1852, som giick ut på att förbehållet i grund-
lagens inledming icke medgåfve regeringen
någon rätt att på annat sätt än efter grund-
lagens S8 100 företaga någon förändring i den-
samma. Prenierministern, och då han icke
kunde höras, finansministern uppläste det sva-
ret, att ministerens åsigter visade sig af de
utkast, som len framlagt. Monrad fordrade
ett bestämdt ja eller nej; men förgäfves. Han
gjorde uppmärksam på, att premierministern
under grundlagsförhandlingen hade uttalat sig
som om ministerens åsigt vore förändrad, och
frågade om man ville oktroyera en författ-
ning, i fall man icke kunde bli ens med riks-
dagen. Han uppläste premierministerns yttran-
den och frågade hvilken betydelse de egde ; —
lika förgäfves. Han förklarade då, att efter
de undvikande svar man erhållit, måste thin-
get taga under allvarligt öfvervägande hvad
som nu vore att göra. Barfod förklarade, att
han aldrig kunde hysa ett djupare och all-
varligare misstroende till någon minister än
denna, hvilket yttrande mottogs med allmän
acklamation.
Riksdagens medlemmar ärnade den 9 kl.
half 9 på aftonen samlas till ett privat möte,
för att träffa aftal om de steg, som man må-
ste företaga mot ministeren, i anledning af de
sednaste dagarnes händelser.
Utom det engelska ångfartyget Hekla sä-
ges äfven ett större franskt örlogsångfartyg
ha varit synligt i de danska farvattnen.
Det har nu lyckats att finna båda ändarne
af den sönderslitna telegraftråden. Lagningen
kommer emelllertid att medtaga någon tid,
emedan skeppsankaret förstört omkring 100
fot af tråden innan denna slutligen brast af.
FRANKRIKE.
Vi sakna ämu fullständiga innehållet utaf
det Drouyn YIHuys cirkulär, hvaraf vi i
går efter telegrafdepescher meddelade en kort
resumå. En depäsch i hamburgerbladen an-
ger emellertid. innehållet något utförligare.
Deri beklagas,, heter det, ,att kejsaren af
Ryssland upphetsat den religiösa fanatismen,
hvarför han måste aflägga räkenskap inför
Gud och historien. Frankrike och England
bekämpa ickte kristendomen; deras närvaro i
Orienten skall långt mer bidraga att förbättra
de kristnes belägenhet, än de revolutionära
stämplingar hvilka utgå från Ryssland, som
i sitt eget land förtrycker de katolska kristne.
Samma dejfesch förmäler slutligen:
Ett lagförsag har blifvit förelagdt kamrarne,
genom hvilket regeringen skall bemyndigas upp-
taga ett lån af 250 millioner francs; bestäm-
mandet af vilkoren för lånets afslutande förbe-
phålles regeringen. En kommission har blifvit
pnedsatt att yttra sig häröfver; omröstningen i
kammaren kommmer att försiggå i morgon (den
7 Mars).
Dagarne föjrut, då lånets afslutande blott
ryktesvis omfförmäldes, berättades det att re-
geringen betimgat detsamma till 62 4 för tre-
procentspappe?r.
Tidningen .Assemblåe Nationale, som blif-
vit ålagd tviå månaders suspension för sin
anti-nationella politik i den orientaliska frå-
gan, har uti det sista nummer den fått ut-
ifva innan den börjar undergå det ålagda
straffet, högtidligen protesterat mot beskyll-
ningen att ha följt en anti-nationel politik.
Den påstår sig alltjemt ha tadlat Rysslands
beteende, fastän den på samma gång med
glädje upptagit allt som kunde väcka för-
hoppning om. tvistens slitande utan att Europa
behöfde gripaa till vapen. Men var icke
detta äfven reegeringarnes önskan? Lord Aber-
deen, lord Cllarendon, lord John Russell hafva
betraktat det såsom en hederssak att i parla-
mentet förklaara, det deras politik haft till
syftemål fredeens upprätthållande, och ännu i
går förklarade fransmännens kejsare att hans
regerings bemödanden intill sista ögonblicket
haft samma syfte. Till sist säger sig tid-
ningen utan fruktan vädja till det allmänna
medvetandet, , dess eget gjorde den inga före-
bråelser.
Toulonnaitsis, berättar, att utom garnisonen
i Toulon, kopmmer derstädes att bildas en per-
manent kår aff 6000 man för att, om omstän-
digheterna såi skulle erfordra, hvad ögonblick
som helst kunna afgå till Orienten.
Den nybildade tredje eskadern säges vara
ämnad att i första hand föra trupper från
Toulon till Orienten, och sedermera afgå till
Östersjön.
Kursen på pariserbörsen noterades den 6
a ms LL
me
4V, 4 96,20; — 3 4 66,40.
ENGLAND.
Sista underrättelsen innefattas i följande
telegrafdepesch:
London den 6 Mars. I dagens session i
underhuset svarade lord J. Russell på en till
honom ställd fråga: Om, i händelse Donau-
furstendömena utrymdes af ryssarnc, de äldre
fördragen mellan Byssland och Porten skulle
komma att fförnyas? på ett undvikande sätt,
men förklarade emellertid, att furstendömenas
utrymmande ej i och jör sig kunde göra slut på
kriget, o.h att fördragen skulle bli föremål för
underhandlingar.