större för tekniska inrättngar. Talaren begärde do
upplysning om ej naturalisation skulle föregå utnär
nandet.
Plenum kl. 6 e. m.
Aftonens plenum började med föredragning
S:de punkten i N:o 4 af konstitutionsutskottets me
moerial. Punkten afslogs med 30 röster mot 17. De
9:de punkten bifölls. Den 10:de punkten bifölls ä
ven. Den ll:te punkten afslogs med 30 röster mc
15. Den 12:te punkten bifölls. Till den diskussio
som fördes öfver 8:de och 11:te punkterna skola
återkomma.
—
Borgareståndet.
Gårdagens plenum,
Gruindlagsändringsförslagen.
Talmannen Yhemställde till ståndet, att konstitutions
utskottets förevarande memorial med förslag till än
dringar i grundlagarne måtte på så sätt föredragas
att hvarje af dess särskilda 12 punkter behandlas fö
sig och att proposition framställes på hvarje punkt
sin helhet, äfven om den innehåller förslag till än.
dringar i mer än en paragraf. Ståndet gillade detts
sött för föredragningen, som derpå började med punk.
ten 1, angående rättighet för konungen att till em.
beten och tjenster kalla och nämna utlåndske män.
Hr Asbrinck öppnade öfverläggningen och yttrade:
Redaktionen af denna paragraf förekommer mig min-
eo bestämd. Om man än vill öppna tillfälle för ut-
änningar att kunna bekläda embeten och tjenster i
landet, får masn dock ej lemna dem några företräden
framför inländdske män. Man kan ej begära att konun-
gen skall känna alla ifrågavarande kandidater, utan
det kommer att förnämligast bero på föredraganden,
och man kan tänka sig att en föredragande kan hysa
andra afsigter än dem, som äro med landets bästa öf-
verensstämmamde. Mot vådorna häraf bör man söka
några garantier. Jag tror derför att ordet kalla uti
redaktionen af förevarande förslag hade bordt ändras
till utnämna, der deras öfvervägande förtjenst dem
dertill berättigar och de i behörig ordning blifvit på
förslag uppförde. Då nu så ej skett, yrkar jag afslag
på denna punkt.
Hr Lundh: Jag instämmer med hr Åsbrinek, och
vill endast dessutom fästa uppmärksamheten derpå,
att de utländske lärde uteslutas från teologiska 15
farebeställningar, oaktadt det dock föreskrifves att de
skola vara af den rena evangeliska läran. Detta Sy-
nes mig varav en inkonseqvens. I öfrigt tror jag att
det ej inom landet är någon brist på lärare, utan
tvertom på annställning för dem som finnas.
Hr Indebetoou. I motsats mot föregående talare,
mäste jag yrkka bifall. Man måste otvifvelaktigt an-
vända ordet balla då utländningar ju ej kunna här
söka tjenster.. Det är väl nödigt att man söker be-
fordra vetensikap, konst och slöjd genom att till lan-
det inkalla utländske män som till lärare i dessa yr-
ken äro skickliga. Vi kunna eljest på ett betänkligt
gätt blifva efter den öfriga verlden.
Flera instämde.
Hr Ekholm; Jag finner mig hufvudsakligen före-
kommen af hr Indebetou. Jag vill emellertid erinra,
ätt förslaget vid föregående riksdagar fallit i preste-
ständet derför att det varit för omfattande. Genom
pågon inskröänkning har man hoppats att dock nu
kunna vinna nägot. I motsats mot hvad en föregå-
ende talare yttrat, tror jag ej att i vårt land finnes
något öfverflöd på lärarekandidater. Det är tvertom
bekant, att flera lärarebefattningar fått stå längre tid
obesatte i brist på kompetente sökande.
Sedan hr Henschen slutligen erinrat, att en före-
dragande i detta fall ej kunde ha större envälds-
makt än anira, blef första ponkten bifallen.
Nästa pwkt om hvilken diskussion uppstod, var
den tredje, :nligt hvilken två tredjedelar af ett riks-
ständs närvsrande ledamöter skulle fått rätt att vägra
remiss ä mdion. Härvid förekommo följande ytt-
fanden: -
Hr Hassel:oth. Då erfarenhe!en lärt oss, huru en-
tonig den nelodi är som råder inom våra riksstånd,
synnerligast de två första, så att hvarje visa som
sjunges i annan tonart är misshaglig, bör man med
betänksamhet anse ett förslag sädant som det före-
varande. Vi veta att många underbaltiga förslag in-
komma, men vådan deraf är mindre än den att goda
förslag kunma undertryckas. Om man låter saken ha
in paturlig:a gäng, expedieras sådana underhaltiga
relag tiotals på timman i utskotten. Ginge det
pya förslageet igenom, skulle långa och bittra diskus:
gioner förefialla vid frågan om remiss, hvilka skulle
efterlemna :stora obehag.
Hr Stolpe. Jag lemnar derhän hvilken tonart som
är rådande i de tvä första stården, men jag finner
förslaget likväl olämpligt. Jag skulle ej motsätta
mig detsamna, om det erdast blefve underhaltiga för
slag som kmme att undextryckas. Men dessa skulle
helt säkert få passera, och det blefve just de vigtiga som
man skulle motsätta sig i händelse de väcktes afl:
misshaglig: personer och majoriteten vore uppstegrad :
öfver ? ,:ddar. Att; sedan ett förslag fallit i detli
ständ man tillhörde, söka gifva sin harm luft i ett
annat, anser jag ej en riksdagsman värdigt. För min
del skulle jag ej vilja begagna mig af denna bak-
väg. Jag yrkar alltså afslag.
Hr Gustafsson fann sig förekommen af hr Hassel-
roth och yrkade afslag.
Hr Rydin. Hvar och en som följt med offentliga