gällande, bör man ej uppresa hinder emot de kom-
munikationsanstalter som genom enskild företagsam-
het uppstätt. Ett bifall till motionen skulle endast
leda till en mängd undantagsstadganden. På Stor-
sjön i Jemtland gär t. ex. en ångbat. Huru vill man
väl för dess behef ditföra några stenkol? Flera lik
artade: förhållanden gifvas. Pal. gillade det beslut
hvari utskottet stadnat. I samma anda yttrade sig
hr Lund, och betänkandet bifölls.
N:o 58, afstyrkande väckt motion om vissa af be-
hofvet. pakallade bergsförfattningars skyndsamma ut-
färdamde, blef slutligen af ståndet bifallet.
—XÅÖ
sm 4
Bendeständet.
8 Persson hade återigen fått en framställning i
brånviPr sfragan från en stor mängd af sina kommit-
tenterr, hvilken ståndet remitterade till utskottet.
Ola Månsson anmälde, att i talmanskonferensen fö-
ekommit fråga om dag för nästa lagtima riksdags
början, och hade man önskat höra huruvida bonde-
ständet skulle hafva nägot emot att nästa lagtima
riksdag bestämdes att börja den 1 eller 15 Okt. 1856.
Ola Månsson hade då trott, att bondeständet skulie
helst se att dagen bestämdes till den 1 Nov. 1856,
och i enlighet dermed väckte han nu derom motion.
Om denna fråga uppstod en ling diskussion, i hvil-
ken Ola Mänsson, Petter Mårtensson, Lars Larsson,
Hans Persson, Petter Classon, Nils Persson, vice tal
man Svartling, Nils Nilsson från Wermland, Nils
Svenssson, Per Nilsson från Skäne, Lekberg och Nils
Perssom från Skäne talade för utsättandet af-dag ti-
digare än den 15 November. De flesta af dessa ta-
lare voro för den 15 Oktober och till följe deraf för-
äpdrade Ola Mänsson sitt förslag, så att den 15 Ok-
tober 1856 mätte blifva bestämd till nästa riksmöte.
I denna mening instämde mnorrländningar, gottländ-
ningar och skäningar.
kälen ä denna sida voro: att det är mycket be-
svärlig: för de aflägse boende representanterna att
resa til riksdagsorten då väglaget är svårt, då det
hvarken brister eller bär; att svårigheten häraf syn-
nerligen träffar de skjutsande; att ängbatskomimunika-
iionerna sä sent på aret som i medio af November
till en stor del afbruina; at om riksdagens bör
1 utsattes tidigare, så skulle arbetet innan jul vara
bättre i gång och många afstå från att resa hem un-
der julen, så att tid skulle vinnas; att man då äfven
kuade hafva förhoppning att hemkomma vid skörde-
tid en
t derpå, och slutligen att, om det hvilande
att statsrevisionen skall ske hvarje år blir
revisionen väl skall kunua medhinnas på en
manad.
X andra sidan talade Petter Jönsson, Anders An-
n från Skaraborgs lin, Henrik Andersson, Bengt
mundsson, Anders Persson, Nyqvist och Medin,
hvilka önskade att en motion i erundlagsenlig ord-
ning mätte blifva väckt, ati riksdagarnes början all-
tid skulle ske den 15 Januari, men ait, tills en
dan förändring kunde införas, det finge förblifva vid
den 15 November.
Skälen ä denna sida voro: då tjenstflyttningen är
den 24 Oktober, så behöfrva de flesta n
tid att ordna de nykomne tjenarnes verksamhet
många orter kan skörden icke vara fullkomligt slutad
före utgången af Oktober, hvarföre mar skulle nöd-
gas resa från sin skörd; riksdagsarbetena komma än-
dock icke rätt i gäng förr julen är förbi, och
mn skulle således onödigtvis förlora tiden; om icke
statsrevisionen är afslutad innan riksdagens början
och berättelsen derom tillgänglig förr än fram under
motionstiden, så skulle representanterna vara förhin-
drade att förr än vid påföljande riksdag väcka mo-
tioner, som af revisionsberäuelsen kunde föranledas,
och sålunda det allmännas gagn tillbakasättas för
ämlighet. I do: igter instämde Per
Ande , Falk m. fl.
Vid sutlig voro 57 för den 15 Oktober
och 53 ör de n 15 November 18355 säsom den dag d:
nästa Istima riksmöte borde börjas.
Statsuskottes utlåtanden n:ris 14, 49 och 51 biföllos.
Vid n:o 53 om anvisning af 10,000 riksdaler till
räddningsbåtar gjorde Nils Svensson frän Skäne den
anmärkning att utskottet tillstyrkt dubbelt emot hvad
motionären föreslagit, hvarföre han yrkade återremiss.
Anders Andersson i Walla erinrade att utskottet icke
eger motionsrätt och saledes ej heller egde gå utom
motionerna. Talmannen gjorde härvid anmärkning
att utskottet verkligen eger rätt att anvisa större an-
slag, än som föresläs, men Andersson gendref honom
och erinade att denna rätt blott finnes när fråga är
om konugens proposition.
Ola Minsson och Matts Persson upplyste att rädd-
ningsbätr voro mycket ändamaälsenliga, att de visat
sig i anqa länder af stor nytta vid räddandet at
menniskdif, att hvar sådan båt skulle kosta 5000 rår,
och att di penningarne skulle tagas af des. k.fyrings-
medlen, icke särskildt anslag behöfdes, utan pennin-
gar bli använda öfver hvilka ständerna eljest ej f
disponera.
Nils Svensson fann dessa upplysningar tillfyllest-
görande och afstod från sin begäran om äterremiss,
sedan han likväl påpekat att utskottet bordt lemna
2 upplysningar, så mycket heldre som det
i utom motionärens förslag.
latandet bifölls.
kononiutskottets betänkanden n:ris 52,53 och 55
los uan diskussion. :o 54 om förbud för auk-
hilande på lördagar afslogs enhälligt.
töm hade i denna fråga ett skriftligt anfö-
le, hari han utförligt visade huru ett sådant för-
i skulb verka högst menligt, synnerligen i de norra
Ienen och Ola Månsson klandrade betänkandet säsom
c örsök att hindra folk från lofliga sysselsättningar
på söknedagar.
N:o 56, rörande examen för skeppare afslogs; Matts
ncnade att medan teorien seglar på land,
glar praktiken öfver hafvet, och det kan ej vara
digt att sjömän skola spekulera uppe 1 stjor-
och det filosofiska,. I England och Amerika
ves inga examina, och (finska s samt norska all-
sla hvart den behagar och finner förenligt med
7 och 58 bifö Nos utan diskussion.
TIEGÄNGS. ocn POLISSAKER.
Morlför
tan 2? danna r
öket emot kronolänsman Mellin.
AA har Svartlösa häradsrätt vid