Den bedårade drottningen lät sitt hufvud sjunka mot hans bröst ... Hon trodde sig älskad ... Sålunda fortfor Stobee att åtminstone till utseendet qvarstå i det kungliga solskenet. Mer och mer bäddade dock sollen ned sig i moln. Det fanns ingen bland hertigens amhängare, som Fredrik mera på cen gång fruktade ockh hatade, än öfversten ... Detta hat doldes i det längzsta, för att slutligen utbryta i de lumpna och smutsiga intriger; hvarom dessa dagars inre krönika vet att tala. TREDJE KAPITLET.