SI SSE BMA AT SN SS Hartmansdorffs påståenden; iljenstolpe, som ropade de upplysningar han lemnat i sina motioner vid föregående riksdagar; hr Hjerta L., som visade det ologiska i betänkandets uppställning; hr Troil S., som utvecklade de statsekonomiska fördelarne af de ätgärder, som föröfrigt i och för sig sjelfva tillräckligt motiveras genom den kristliga toleransen, grefve v. Platen samt hr Arnell. Vi skola med det första återkomma till en utförligare redegörelse för denna debatt. Vid anställd votering förkastades utskottets betänkande och antogs hr Silfverstolpes förslag med 68 röster emot 58. Plenum afslutades först kl. !, på 1 midnattstid. — AA Presteståndet. Plenum den 23 Febr., kl. 6 e. m. I detta plenum föredrogs statsutskottets utlåtande n:o 26, med K. M:ts proposition om beviljande af ett serskildt kreditiv å 2,500,000 rdr bko. Så snart erkebiskopen hunnit utsäga numret å betänkandet och innan rubriken var uppläst, ropades från alla håll af salen Proposition, proposition!Å Erkebiskopen fann sig dock skyldig uppläsa de rader af betänkandet som innehålla tillstyrkandet, hvarefter propositionsropen än starkare repeterades, och då pro: positionen framställdes, besvarades den med ett en-I hälligt och högljudt ja. I samma ögonblick klubban föll var protokollsutdraget öfver tillstyrkandet, deri det högljudda och enhälliga bifallet fanns antecknädt, färdigt att justeras. Doktor Gumelius hemställde om den der högljuddheten vore så nödvändig att ingå i protokollet; men ståndet tycktes hafva svårt att skiljas vid den: dock nöjde det sig slutligen med det enhälliga bifallet. Doktor Sandberg uppläste härefter ett anförande, som gick ut, ej på klander, utan tvertom gillande af hvad som skett, men på den förhoppning att då nu så mycket blifvit landtförsvaret beviljadt, det måtte sättas på den fot att det på längre tid ej måtte be-1 höiva vidare anslag. Lagutskottets betänkande n:o 11, om bestämmande af viss tid mellan lysning och vigsel, och bränvinsutskottets n:o 6 bordlades andra gången. För öfrigt afgjordes några små betänkanden från statsoch ekonomiutskottet, alla utan något synnerligt intresso. Borgareståndet. Plenum i går afton. Vid pleni början begärde hr Arnberg ordet och anhöll att som statsutskottets utlåtande om det af Kgl. M:t äskade kreditivet skulle i afton uti ståndet förekomma, och enär denna angelägenhet för närvarande stod främst i vigt och betydenhet, så anhöll han att den äfven måste sättas främst på aftonens föredragningslista. Hr Wallenberg yrkade emellertid att den redan uppgjorda föredragningslistan måtte följas. Om det ansetts nödigt att det omnämnda ärendet skulle stå främst på föredragningslistan, så hade anmälan derom bordt göras vid slutet af förra plenum. Det är! nu ganska möjligt att några ledamöter, som sett den uppgjorda föredragningslistan, derefter beräknat tiden då ärendet skulle förekomma och ansett sig kunna dröja en qvarts timma längre innan de infunno sig, och de skulle, om föredragningslistan nu förändrades, vid sin ankomst kunna finna ärendet afgjordt. Tal. var förvissad, att om det ifrågavarande anslaget belviljades en timma förr eller sednare, Lunde sådant ej utöfva något inflytande på ärendenas gång, och han yrkade att den redan uppgjorda listan mätte följas Och dervid förblef det äfven, hvadan föredragningen började med statsutskottets utlåtande n:o 27, som blef i alla sina punkter bifallet. Likaledes bifölls samma utskotts utlåtande n:o 31 tillstyrkande fullmäktiges förslag i afseende på utvändig reparation och dekorering af riksgäldskontorets hus samt uppförandet af ett jernstaket vid den nya strandgatan nedanför samma hus, I statsutskottets utl. n:o 32, afstyrkes bifall till EK. M. proposition om förändring uti den ansvarsskyl dighet hvilken vid sednaste riksdag stadgades såsom vilkor för beviljadt låneunderstöd för verkställande af tomteregleringen inom den år 1849 medhunna delen af Lidköping, eller den s. k. gamla staden. Länet har nemligen förblifvit obegagnadt, emedan vlkoren derför ej kunnat uppfyllas, då den s. k. nya stadens innevånare undandragit sig att deltaga i ansvarigheten derför. Hrr Fristedt, Hasselroth och Wetterberg upplyste, att de här ifrägavarande tvenne delarne af I Lidköpings stad i sjelfva verket utgöra tvä särskilda I kommuner med hvar sina särskilda kassor och sin särskilda ekonomi, samt att den gamla stadens tomtlegare ensamme voro fullt vederhäftiga för det ifrågavarande länet, hvarföre de yrkade på äterremiss i ändamäl att få bifall till den kongl. prop. som tillstyrker att länet måtte utgifvas mot endast den gamla stadens tomtegares garanti. Detta yrkande understöddes af flera ledamöter och äterremiss blef ständets beslut. Derefter förekom statsutskottets utlåtande n:o 36, om anvisande af det extra kreditivet af 2!, million? för neutralitetens upprätthällande. Hr Henschen öppnade öfverläggningen oeh yttrade: Jag ärnpar icke nuv yrka ämnets ytterl gare bordläggning; men då, oaktadt den af hr Ekholm vid remissen af den nädiga propositionen till statsutskottet I framställda af flera bland ständets ledamöter understödda anhällan om anskaffande af all nödig och möjlig utredning om behofset af ifrågavarande kreditiv, utskottet tyckes icke hafva sådan utredning meddelat; samt den nådiga propositionen icke innehäller några egentliga upplysningar i ämnet, än mindre nägra uppgifter eller förslag i frågen huru det Jäskade, ovanligt stora beloppet skall användas; och härtill kommer, att tidningsunderrättelser, rykten samt dylika ovissa grunder, efter mitt omdöme, icke få I bestämma nägon representants beslut, aldraminst i en så vigtig sak som den ifrägavarande; så anser jag mig skyldig enomoda statsutskottets härvarande ledaI möter, att låta ståndet veta: dels om något och hvad i anledning af br Ekholms uppmaning blifvit gjordt för upplysningars vinnande, dels äfven om nägra och hvilke dylika erhållits, eller hvilka hinder deremot 1 mött, samt Huru frågan i utskottet behandlats, och flom afvikelse ifrån vanliga former dervid ifrägakommit, och af hvilken anledning det skott. Hr Rydin fann det högst olämpligt att begära uppgift huru medlen skola användas. Det skulle nemligen kunna vara vådligt att yppa sådant och för fremlingens blickar framlägga hvad som borde vara landets egen hemlighet. Om talaren vore ovän till fäderneslandet skulle han kunna yrka nägot sådant, men han var dess vän, och förklarade sig derför yrka te I bifall till utlåtaadet, nöjd med den framtida redovisålning som var att motse, nÅ Hr Grape ansäg det visserligen bekymmersamt alt moln uppstigit på den politiska horisonten, men dä i-Jnu så är och då konungen med anledning deraf vidtagit de åtgärder, som med folkets opinion och fördel 1-d äro öfverensstämmande, hemställde talaren om någon representant vill påtaga sig ansvaret derför, att fädert Ineslandet ej skall vara beredt om så erfordras. Ut it Å skottet har funnit sig tillfredsställdt med de upplysningar som lemnats och ansett sig pligtigt att i och fosterlandets väl och bästa tillstyrka beviljandet af det äskade kreditivet, Svenska folket har vid så. dena händelser i fordna tider visat uppoffringar som Iorönsat till det otroliga, och talaren; var öfvertygac ;r fatt så äfven nu skall blifva förhållandet, om foster landets väl sådant kräfver. Han yrkade derföre obe tingadt bifall. a Hr Gråå: Den uppmaning som blifvit ställd til ,e statsutskottet har ej blifvit lemnad utan afseende Utskottet har genom sin ordförande sökt iörskaffa si de begärda upplysningarne, men fätt till svar att så dana ej kunde offentliggöras utan att medföra ol5 senheter. Statsutskottet bar dermed måst nöja si loch ej kunnat annat än yrka bifall till den kong propositionen, så mycket mer som de af hemliga ui skottets ledamöter, hvilka äfven hafva plats i stats utskottet, sådant tillstyrkt. Er Ilenschen trodde, att de som för sitt. votum vilj