RIKSDAGEN.
Picderskapet och Adeln.
Aftonplenum Jen 22 Februari.
Statsutskottets utlätande 22 36 angående Kgl. M:tz
roposition om beviljande af ett särskildt kreditiv å
2!,, millioner rår bko till krigsrustningar blef utan
diskussion enhälligt bifallen.
Derefter föredrogs allmänna besvärs- ech ekonomi-
utskottets utlätande 3 37, rörande väckta motioner
em utvidgade rättigheter för de mosaiske trosbekän-
narne i riket.
Detta betänkande, som efter att i motiverna ha ut
talat de mest intoleranta satser, hvilka konseavent
skulle leda till judarnes fullkomliga utrutande, seder:
mera föreslår att judarne skola få bosätua sig i alle
de rikets stapelstäder, som ega 4000 invånare — ble!
från alla sidor underkastadt den mest mördande kri-
tik. Den ende, som uppträdde till försvar för ut
skottsmajoriteten var hr Bråkenhjelm, churu icke heller
han ansåg sig böra vidhålla något yrkande om bifal:
på betänkandet, och triherre Cederström, R., som hade
ärnat ge efter nägot och tillstyrka bifall till betän-
kandet, men nu fann af diskussionen, attt förfäktarpe
af de frisinnade åsigterna sträckte sina aanspråk myc-
ket längre och deraf kunde sluta att meddelvägens för-
fäktare skulle komrra att pressas mellann sköldarne
och beslöt, att icke följa den välviljandee känslans bö-
jelse för godhet., utan i stället helt ochi hällt mo
sätta siz hvarje törändring och yrka afsllag på betän-
kandet. Mot betänkandet oech med dettsamma nyt
hvarje förändring upptrudde dessutom grefve Lija-
crantz, SOM BED iater ur bibela vilie yvisä, a
Gud bestämt judarne ait vara i förtryck och för
genskap och ait det derföre rent af vore ogudaktig
att vilja motverka denna gudomliga bestämmelse ;
exc. Jensen Lövenhjelm, som uteslutande fästade sig