RIKSDAGEN. Picderskapet och Adeln. Aftonplenum Jen 22 Februari. Statsutskottets utlätande 22 36 angående Kgl. M:tz roposition om beviljande af ett särskildt kreditiv å 2!,, millioner rår bko till krigsrustningar blef utan diskussion enhälligt bifallen. Derefter föredrogs allmänna besvärsech ekonomiutskottets utlätande 3 37, rörande väckta motioner em utvidgade rättigheter för de mosaiske trosbekännarne i riket. Detta betänkande, som efter att i motiverna ha ut talat de mest intoleranta satser, hvilka konseavent skulle leda till judarnes fullkomliga utrutande, seder: mera föreslår att judarne skola få bosätua sig i alle de rikets stapelstäder, som ega 4000 invånare — ble! från alla sidor underkastadt den mest mördande kritik. Den ende, som uppträdde till försvar för ut skottsmajoriteten var hr Bråkenhjelm, churu icke heller han ansåg sig böra vidhålla något yrkande om bifal: på betänkandet, och triherre Cederström, R., som hade ärnat ge efter nägot och tillstyrka bifall till betänkandet, men nu fann af diskussionen, attt förfäktarpe af de frisinnade åsigterna sträckte sina aanspråk mycket längre och deraf kunde sluta att meddelvägens förfäktare skulle komrra att pressas mellann sköldarne och beslöt, att icke följa den välviljandee känslans böjelse för godhet., utan i stället helt ochi hällt mo sätta siz hvarje törändring och yrka afsllag på betänkandet. Mot betänkandet oech med dettsamma nyt hvarje förändring upptrudde dessutom grefve Lijacrantz, SOM BED iater ur bibela vilie yvisä, a Gud bestämt judarne ait vara i förtryck och för genskap och ait det derföre rent af vore ogudaktig att vilja motverka denna gudomliga bestämmelse ; exc. Jensen Lövenhjelm, som uteslutande fästade sig