var den en gren af den offentliga administra-
tionen; som åtnjöt en välförtjent popularitet
i utbyte emot den ära den gaf åt nationen,
men som ändock på visst sätt lefde för sig
sjelf, som hvarje år uppbar en stor summa
af budgeten, men som använde denna summa
efter godtycke inom sina väl tillslutna arse-
naler, utan att ega något intimare samband
med handeln och den allmänna industrien.
Nu står amiralitetet i ständig beröring med
alla som i England intressera sig för fram-
stegen i de fysiska, kemiska och mekaniska
wetenskaperna; det lefver i gemenskap med
alla industriens grenar, med alla dessa oräk-
neliga verkstäder, hvarest metallernsa förarbe-
tas. Flottan är den förnämsta konsumenten
af deras arbeten, och följaktligen dden kund,
hvilken det ligger i deras intresse aatt på allt
möjligt sätt tillfredsställa; hon har i sjelfva
verket varit den, som ledt deras arkbeten och
har visat nog mycken urskiljning, attt genom
en väl förstådd fördelning af sitt fförtroende
fängsla deras intressen vid sina öden.
Hon har här lyckats att erhålla :filialverk-
städer till sina arsenaler, verkstäder, hvilkas
tillkomst kostat henne intet, och hvilkas ar-
beten hon erhåller för 20 till 30 4 billigare
pris, än någon annan; hvilkas ofantliga till-
gångar, i ett farans ögonblick, kunna ställa
till hennes förfogande medel för kraftig hand-
ling, som äro säkrare, snabbare och starkare,
än hvad verldens alla öfriga verkstäder skulle
kunna erbjuda. Det är ej amiralitetet som
skapat dessa beundransvärda verkstäder, till-
höriga en Robert Napier, Penn, Miller och
Ravenhill, Mandslay och Field, Robert) Ste-
phenson, Watt och Fawcett med fleera andra;
utan det är dessa hundrade tusentall af häst-
krafter i ångmachiner, som det undder ett tju-
gutal af år låtit dem tillverka och hvvarigenom
det gjort dem till lika många af örldogsflottan
beroende verkstäder, och det är hhärigenom
man kan förklara huru det engelskaa amirali-
tetet, fastän det på sina varf underkrhåller ett
mindre antal arbetare än t. ex. frannska ma-
rinministeren, i ett gifvet ögonblick: kan ut-
veckla så mycken energi, en sådann produk-
tionskr.ft som lemnar långt bakoma sig allt
hvad man ser i ändra länder.
Detta är ett af förnämsta föreninngsbanden
emellan engelska marinen och en ahf den na-
tionala industriens grenar, hvilken iinom alla
sina förgreningar använder det störssta kapita-
let, sysselsätter de flesta armarne, och indra-
ger i sitt intresse större delen af landets be-
folkning. Det finnes ännu andra berörings-
punkter hvilka vi skulle kunna omnämna,
men för ögonblicket vilja vi åtnöja oss med
att endast anföra en annan, som förtjenar att
betraktas med icke mindre uppmärksamhet,
så mycket mera som den, i händelse af krig,
er. uder tillgångar, hvilkas sanna wärde det
torde Mlifva svårt att uppskatta, och som lik-
väl, när kens rätta grund undersökes, be-
finnes knappa. t hafva kostat någon: uppoff-
ring: vi mena de? präktiga do orätutet omel-
: : mel-
linier, som engelska vldens delmr. — Ami
lan England och alla ve: s de .
ralitetet, långt ifrån att vilja tillvälla sig denna
ångbåtsfart, har låtit den framisallas af den
enskilda industrien, medelst unde stöd från
staten; dessa af staten förskjutna summor äro
i ständigt stigande, och för närvaramde uppgå
de till mer än 20 millioner om året. Amirali-
tetet har sålunda bidragit till bilddande af
kompanier, bland hvilka åtskilliga, , som till
exempel, the Peninsular,, åtnjuter ven fabel-l
aktig framgång; dess rörelsekapital, fördeladt
på aktier af ganska låg nominell valör:, och som
äro tillgängliga för alla, stiger nu till flera:
hundrade millioner francs. Det är en mäk-
tig rikedomskälla, som sålunda blifvit ska-
pad, och de ofantliga fördelar som den
medför för politiken, handeln, industrien
samt för Storbritanniens financiella öfvervigt,
skulle i och för sig sjelfva förtjena större
uppoffringar, än de nu tilldelade understöden
tyckas påläigga skattkammaren. Men der är
ingen förlust. Af dessa penningesummor,
som man öfverlemnar åt kompaniemna, åter-
gifva dessa tre fjerdedelar i de postjpenningar
styrelsen uppbär på bref, som fortsksaffas med
deras fartyg, och hvad det återståående be-
träffar, så blir det mer än ersatt aff de tull-
umgälder, som erläggas för de dyrboara ladd-
ningar, hvilka af dessa fartyg importeras.
Också är förlusten ingen, utan kumna dessal:
penningesummor tvärtom anses vara ett för-
delaktigt placeradt kapital, och dessutom har
amiralitetet, efter att hafva gjort en så god
affär, kunnat förbehålla sig rättigheten, att,
i händelse af krig eller annat behof, få dis-
-ponera öfver de fartyg dessa kompianier låtit
bygga, en flotta, sammansatt af de snabbaste
och bästa fartyg i verlden, en flotta, som
ständigt underhålles i det bästa ttjenstbara
skick, ständigt armerad, alltid färdilig att be-
gynna aktiv tjenstgöring vid förstar telegraf-
signal, ägande en drägtighet af 1500,600 tons
och försedd med ångmachiner af tillllsammans
50,060 hästars kraft. Förena dennna flotta
med den egentliga örlogstiottan, ochh man må-
ste medgifva, att aldrig något krig bblifvit fördt
med en så ofantlig styrka, ty den ffördel man
af dessa medel kan draga är nässtan obe-
gränsad.
Genom den snabbhet de kunna gifva åt.
rörelserna hos en sådan styrka, mångdubblal.
de den ofantligt. Så, till exempel, äro de
soldater, som i dag befinna sig i Portsmouth,
London eller tll och med i Edinburg, med
hänseende till tiden på knappast en tredjedel at
det afstånd ifrån Konstantinopel, som skiljer
general Gortschakoffs förposter från ottoma-
nernas hufvudstad, och dessutom, om man
transporterade dessa trupper dit, skulle de
anlända till sin bestämmelseort vid godt lyn-
ne och god helsa samt med fullt Ibibehållna
kroppskrafter, något som säkert ej sikulle vara
händelsen med en armå som måsst passera
Balkan-kedjan, äfven utan att der möta något
motstånd. Man jemföre skillnaden i tillstän-
det mellan en engelsk arme som, inskeppad
i Southampton, efter en tolf dagars resa land-
stiger på Bosporens stränder, och (en arme-
kår som kommenderas af general Osten-Sac-
ken, för hvilken det erfordrats minader för
att framtränga ett hundratal af lieues, och
hvars ankomst till Donau ännu synes vara
IR td AK anm tvunkaog menNAM