2 HD RU PR Ute NE RIKSDAGEN. Ridderskapet och Adeln. Gårdagens aftonplenum. Man fortsatte föredragningen af bankoutskottet betänkande n:o 14 om decimalsystemets införande rikets mynt. Mot 5:te punkten i betänkandet uppträdde hr vo Hartmansdorff, med den anmärkningen att mella riksdalern och öret nödvändigt borde finnas någo: underafdelning med eget pamn säsom en hvila fö tanken och ilikhet med hvad t. ex. norrmännen eg: i sin ort; äfven föreföll namnet öre honom mindre lämpligt, emedan det förut varit användt för ett hö. gre penningv:ärde, och han föreslog i stället benäm ningen penniing. EFrih. Palmstjerna genmälte, at namnet pennitring vore ett alltför allmänt och obestämd uttryck, hvilkket skulle leda till tvetydigheter. Frih Tersmeden vissade, att en sädan underafdelning mec särskildt namnn, som hr v. Hartmansdorff föreslagit, endast skulle leda derhän att tillkrängla räkenskaper, som då lätt älter skulle komma att förete tre kolumner. När 10-örestycken pläglas bli de en tillräcklig hvila för tanken, utan att erhålla nägot särskildt namn. Öre är en gammal svensk benämning, som då den nu icke mera begagnas eller i folkets minne är fästad vid nägot särskildt värde, bör kunna upp: tagas hellre än att låna nägot fremmande ord. — Utskottets förslag i denna punkt bifölls. 6:te punkten rörande beräkningen af bräktal af öre bifölls med den af frih. Tersmeden nu föreslagna förändringen, att de bråktal, som öfverstiga ! , beräknas säsom ett helt öre, men ; och lägre bräktal icke beräknas. 7:de punkten blef till följe af de svärigheter frih Palmstjerna visade komma att inträffa t. ex. i afseende på medicinaltaxan förändrad till likhet med hvad i kongl. propositionen i samma afseende blifvit föreslaget. 8:de och 9:de punkterna i utskottets betänkande godkändes. 7 Vid 9:de punkten gjorde hr v. Hartmansdorff den anmärkningen, att då vi redan i sjelfva verket ha guldmynt, borde dessa präglas i sammanhang med det öfriga myntsystemet, men vederlades af frih. Stjernstedt, som visade att vara dukater icke äro mynt, utan endast guld, stämpladt för utmärkande af en viss qvantitet;, och fluktuerande i pris såsem andra handelsvaror. — Punkten bifölls. Den 1ll:te punkten bestär af trenne momenter, hvilka behandlades hvar för sig. Vid den första föreslog hr v. Hanrtmansdorff den förändringen, att våra specier skulle : präglas till likhet med de norska oc! danska, emeddan vi, säsom förhållandet nu är, lida förlust genom vära speciers öfverhaltighet; detta förslag understödldes af hr v. Kremer, men bekämpades med värma aff friherre Tersmeden, hr Aminoff, grefve Gyldenstolpe, frih. Stjernstedt och frih. Palmstjerna, hvilka ansågo en myntförsämring onödig, vådlig, innebärande ett bedrägeri samt stridande mot 72 Sregeringsformen. Her v. Hartmansdorffs förslag förkastades och utskottets antogs. — 2:dra momentet, der utskottet föreslagit att silfverspeciens nuvarande lödighet skulle bibehållas, framkallade äfven diskussion. Hr Björnsterna O. och hr v. Hartmansdorff förordade en större lödighet, men vederlades af frih. Tersmedeh och hr Brakel, hvilka visade att den nuvarande loyeringen vore i en riktig preoportion, så att myntet hvarken blefve för fint, och derigenom för mycket utsatt för nötning, eller för groftt, hvarigenom man skulle förlora för mycket koppaar. Utskottets förslag i detta moment bifölls. — Sissta momentet, der utskottet föreslagit att det minstar silfvermyntet skulle erhålla samma lödighet som speecien, bekämpades af frih. Palmstjerna, frih. Stjernsteålt, hr Björnstjerna och grefve Liljencrantz, och försvarades af frih. Tersmeden, hr v. Kremer, hr v. Hartmansdorf och grefve Gyldenstolpe, och blef efter en liflig debatt och genom anställd rvotcring förkastadt med 29 röster mot 27, och i stället antogs förslaget i den kongl. propositionen, att det minsta silfvermyntet endast skulle bli 8-lödigt. 12;te punkten bifölls, likaså den 13de, men med det tillägg, att äfven halfören skulle präglas. 14:de punkten rörande kopparskiljemyntets halt bifölls äfven med tillägg om halförenas utmyntning efter 600 rår pr skeppund viktualievigt. 15:de och 16:de punkterna biföllos. Efter derpå framställd proposition bifölls utskottets förslag med de anmärkningar och tillägg, som vid genomgående af de serskilda punkterna blifvit gjorda. Plenum afslutades omkring !, 12 på natten. Presteståndet. Plenum den 22 Februari kl. 6 e. m. Den i förmiddagens plenum började diskussion om utvidgandet af de rättigheter som äro mosaiska trosbekännare i Sverige tillagde, fortsattes. För utskottets betänkande talade säväl motionären sjelf, Lektor Söderlerg, som äfven, ehuru med yrkande af äterremiss för förändring i betänkandets redaktion, biskop Hallström, doktorerna Gumelius Nordlander, A. Nordström, Säve, Björkman, Björling, Sandberg, professorerna Lindgren och Carlsson, prostarne Lindberg, Gahkne, Tegner, Forssell, Euren, Berlin, Holmberg, Cnattingius, Traneus, Runsten, Almqvist, kyrkoherden Nordlund, lektor Sonden och komminister Beckman. Mot betänkandet uppträdde biskoparne Annerstedt och Bergman, doktor Broman, professor Agardh samt prostarne Althar:, Tellbom, Gellerstedt, Arosenius, Kullman, Lagergren, Linnarsson och Wåhlander. — Vi äterkomma tiill en närmare redogörelse för de särskilta talarnees yttranden. — Betänkandet blef med 22 ja mot 133 nej återremitteradt. Bankoutskottets på förmiddagen diskuterade utlätande om decimalsystemets tillänmpning på rikets mynt blef likaledes återremitteradtt. Borgareståndet. Gårdagens plenum. Sedan judefrågan blifvit afgjord på sätt vi i går