stare fettet, eller — med andra ord — att ar
samma mjölk kan, under olika omständigheter,
erhållas ett smör af större eller mindre fasthet,
endast i följd af en sådan rent kemisk förvand-
ling.
En ytterligare bekräftelse af den åsigt vi
här yttrat ligger deruti, att man någongång
sett gas bortgå under tjerningen, och att man
antagit att denna gas är kolsyregas.
2:0 Omständrgheter vid smörtjerningen. — På
hvad sätt variera omständigheterna vid smör-
tjerningen? Kunna dessa variationer verka
derhän, att mjölkens elain absorberar mer eller
mindre syre?
Tjerningen af mjölk eller grädda frambrin-
gar tvänne verkningar: 1) En våldsam sqvalp-
ning af mjölkens partiklar och 2) ett ofta för-
nyadt utsättande af samma partiklar för luften.
Den förra bryter smörkulornas tunna höljen,
den sednare utsätter dessa kulor för inverk-
ningarne af syret i luften, hvilken oupphörli-
gen förnyas i tjernan, och hvarigenom det
flytande fettet försättes i förhållanden, som
gynna dess förvandling i fast fett. Och då
så väl tiden för tjerningen, som luftens och
mjölkens temperatur, sällan tvenne gånger äro
alldeles desamma, till och med under samma
årstid och i samma mejeri, så måste nödvän-
digt vid hvarje tjerning små olikheter uppstå,
både i de kemiska vilkoren och naturligtvis
äfven i de kemiska resultaterna.
Dessa anmärkningar afse egentligen den all-
mänt brukliga smörtjernan, ehvad den drifves
för hand eller genom annan kraft; men många
nya former af tjernor hafva på sednare tider
bhivit införda och förordade, såsom tjenliga
att frambringa mera hastiga och fördelaktiga
resultater.
Ibland det nästan oräkneliga antal smör-
tjernor. som på sednare tider blifvit upp-
funna och förordade, förtjena — med hänse-
ende till hvid ofvan antydts — de isynnerhet
att uppmärksammas, som äro så konstruerade,
att luftens beröring med smörpartiklarne vid
tjerningen främjas och underlättas, — De be-
römdare af dessa tjernor äro följande:
1:o Rowans eller Robinsons tjernat). Den
utgöres af en aflång balja, i midten afdelad
efter längden, och hvari på den cna sidan,
som är betäckt, rör sig ett hjul med 4 vingar,
hvarigenom mjölken sättes i kretsformig rö-
relse och tvingas att passera den obetäckta
hälften af tjernan, der den kommer i fri be-
röring med luften. I denna öppna del samlar
sig smöret, när det börjar bildas, och hindras
genom en vid bottnen öppen mellanvägg att
åter i den del, der det träffas af vingarne ingå.
Vid denna lucka samlar sig smöret, och kan
borttagas i den mån det bildas, under det
att gräddan har fritt lopp genom den vid bott-
nen befintliga öppningen. Om derföre luften,
såsom man har anledning att tro, verkligen
genom sitt inflytande kan gifva större fasthet
åt smöret, så bör denna tjerna vara ganska
verksam. Den har också vunnit mycket bi-
fall hos flera praktiska mjölkhushållare, äfven
1 SVverge.
TD
:0
Mm AA
HH OF re OO RR MD
- Fe 3 br Ph VA MM VM rr MA
- Fr MM
mt fn AR fn nn - i KK KR AA — KR bi
4 -
Amerikanska
r äfven gen
a mA M AA a DM
hjul,
tjerna. Den ver
endast försedt med tvenne vingar, hvilka äro
så konstruerade att de intvinga mycket luft
i mjölken, och tjernans verkan är derföre
både mekanisk och (genom luften) kemisk.
Deraf namnet dubbelt verkande. Utom den
mekaniska rörelse, som vingarne frambringa,
medtaga de, i de å dem anbragta lådorna,
en portion af mjölken och kasta den genom
luften. Denna tjerna vann högsta priset på
verldsexpositionen i London 4851, och ut-
märker sig för sin billighet, enkelhet och lätt-
ängs beskaffenhet. Vid de hittills gjorda
a DA - MM — Vr PA
täflingsförsöken med andra tjernor, har denna
gifvit bästa smöret.:
3:0o Westons luft-tjerna. Denna verkar en-
dast genom luftens kraft. Den består af en
stående cylinder af förtent jernbleck eller zink,
i hvilken mjölken eller gräddan slås, och ge
nom hvars botten en ströra af luft indrifves
medelst en liten luftpump. Den inrusande
luften, som bubblar upp på ytan, sätter gräd-
dan i en våldsam rörelse och gör att smör
hastigt bildas. Denna tjerna påstås gifva mera
smör än någon annan. Ingen af de andra
utsätter gräddan i så hög grad för inverkan
af luftens syre.
4:0 Stjernsvärds s. k. Turbintjerna torde
vara allmänt känd hos oss genom de annoncer
och afbildningar, som af densamma medde-
lats uti tidningarne. Den är ock nu flere-
städes spridd och använd samt förevisades
äfven vid landtbruksmötet i Lidköping. —
Denna tjerna utgöres af ett cylindriskt kärl
af bleck eller jernplåt, midt uti hvilket en
vertikal axel, försedd med vingar, som af en
mängd hål äro genombrutna, befinner sig.
Denna axel består af ett rör, som med sin ne-
dersta ända är förenad med en vid tjernans
botten belägen turbin. Genom ett enkelt ma-
chineri kringdrifves nämnde axel med stor
hastighet, hvarvid luft genom densamma ned-
stiger till turbinen, och utkastas af denna uti
mjölken eller gräddan, som sålunda på samma
gång blir bearbetad af de förut omtalade vin-
garne, och ouppbörligt genomströmmad af
luft. Härigenom afskiljer sig smöret fullstän-
digt och inom en mycket kort tid. —
Genom flera af Herr Kapten Stjernsvärd
allmängjorda komparativa försök har det blif-
vit ådagalagdt att turbinstjernan lemnar på
Å ganska kort tid — inom högst femton minu-
ter, vid 16—189 — utmärkt godt och myc-
ket smör, allt i förhållande till mjölkens el-
ler gräddans beskaffenhet). Denna tjerna
) Denna och följande här omnämda tjernor finnas
afritade och beskrifna i sista bäftet af Landtbruks-
Akademiens Handlingar.
) Af den mängd komparativa försök, som hr Stjern-
svärd allmängjort rörande sin turbintjerna, finner
man att med nämnde tjerna erhållits från 1 I 23
lod, till och med 2 T 4 lod smör pr kanna tjernad
grädda, samt från 4 V, lod till och med 8 :7, lod
smör pr kanna tjernad mjölk. Märkvärdigt nog
erhöllos maximum och minimum af smör af tjer-
nad mjölk på samma ställe, nemligen vid Svansjö
mejeri i Skäne, då efter intyget derifrån af den
26 Maj sistl. år, bland andra, följande resultater
vunnos:
mQ lannan Afranmananffklle anna etik Arla 19 tira