stare fettet, eller — med andra ord — att ar samma mjölk kan, under olika omständigheter, erhållas ett smör af större eller mindre fasthet, endast i följd af en sådan rent kemisk förvandling. En ytterligare bekräftelse af den åsigt vi här yttrat ligger deruti, att man någongång sett gas bortgå under tjerningen, och att man antagit att denna gas är kolsyregas. 2:0 Omständrgheter vid smörtjerningen. — På hvad sätt variera omständigheterna vid smörtjerningen? Kunna dessa variationer verka derhän, att mjölkens elain absorberar mer eller mindre syre? Tjerningen af mjölk eller grädda frambringar tvänne verkningar: 1) En våldsam sqvalpning af mjölkens partiklar och 2) ett ofta förnyadt utsättande af samma partiklar för luften. Den förra bryter smörkulornas tunna höljen, den sednare utsätter dessa kulor för inverkningarne af syret i luften, hvilken oupphörligen förnyas i tjernan, och hvarigenom det flytande fettet försättes i förhållanden, som gynna dess förvandling i fast fett. Och då så väl tiden för tjerningen, som luftens och mjölkens temperatur, sällan tvenne gånger äro alldeles desamma, till och med under samma årstid och i samma mejeri, så måste nödvändigt vid hvarje tjerning små olikheter uppstå, både i de kemiska vilkoren och naturligtvis äfven i de kemiska resultaterna. Dessa anmärkningar afse egentligen den allmänt brukliga smörtjernan, ehvad den drifves för hand eller genom annan kraft; men många nya former af tjernor hafva på sednare tider bhivit införda och förordade, såsom tjenliga att frambringa mera hastiga och fördelaktiga resultater. Ibland det nästan oräkneliga antal smörtjernor. som på sednare tider blifvit uppfunna och förordade, förtjena — med hänseende till hvid ofvan antydts — de isynnerhet att uppmärksammas, som äro så konstruerade, att luftens beröring med smörpartiklarne vid tjerningen främjas och underlättas, — De berömdare af dessa tjernor äro följande: 1:o Rowans eller Robinsons tjernat). Den utgöres af en aflång balja, i midten afdelad efter längden, och hvari på den cna sidan, som är betäckt, rör sig ett hjul med 4 vingar, hvarigenom mjölken sättes i kretsformig rörelse och tvingas att passera den obetäckta hälften af tjernan, der den kommer i fri beröring med luften. I denna öppna del samlar sig smöret, när det börjar bildas, och hindras genom en vid bottnen öppen mellanvägg att åter i den del, der det träffas af vingarne ingå. Vid denna lucka samlar sig smöret, och kan borttagas i den mån det bildas, under det att gräddan har fritt lopp genom den vid bottnen befintliga öppningen. Om derföre luften, såsom man har anledning att tro, verkligen genom sitt inflytande kan gifva större fasthet åt smöret, så bör denna tjerna vara ganska verksam. Den har också vunnit mycket bifall hos flera praktiska mjölkhushållare, äfven 1 SVverge. TD :0 Mm AA HH OF re OO RR MD Fe 3 br Ph VA MM VM rr MA Fr MM mt fn AR fn nn i KK KR AA — KR bi 4 Amerikanska r äfven gen a mA M AA a DM hjul, tjerna. Den ver endast försedt med tvenne vingar, hvilka äro så konstruerade att de intvinga mycket luft i mjölken, och tjernans verkan är derföre både mekanisk och (genom luften) kemisk. Deraf namnet dubbelt verkande. Utom den mekaniska rörelse, som vingarne frambringa, medtaga de, i de å dem anbragta lådorna, en portion af mjölken och kasta den genom luften. Denna tjerna vann högsta priset på verldsexpositionen i London 4851, och utmärker sig för sin billighet, enkelhet och lättängs beskaffenhet. Vid de hittills gjorda a DA MM — Vr PA täflingsförsöken med andra tjernor, har denna gifvit bästa smöret.: 3:0o Westons luft-tjerna. Denna verkar endast genom luftens kraft. Den består af en stående cylinder af förtent jernbleck eller zink, i hvilken mjölken eller gräddan slås, och ge nom hvars botten en ströra af luft indrifves medelst en liten luftpump. Den inrusande luften, som bubblar upp på ytan, sätter gräddan i en våldsam rörelse och gör att smör hastigt bildas. Denna tjerna påstås gifva mera smör än någon annan. Ingen af de andra utsätter gräddan i så hög grad för inverkan af luftens syre. 4:0 Stjernsvärds s. k. Turbintjerna torde vara allmänt känd hos oss genom de annoncer och afbildningar, som af densamma meddelats uti tidningarne. Den är ock nu flerestädes spridd och använd samt förevisades äfven vid landtbruksmötet i Lidköping. — Denna tjerna utgöres af ett cylindriskt kärl af bleck eller jernplåt, midt uti hvilket en vertikal axel, försedd med vingar, som af en mängd hål äro genombrutna, befinner sig. Denna axel består af ett rör, som med sin nedersta ända är förenad med en vid tjernans botten belägen turbin. Genom ett enkelt machineri kringdrifves nämnde axel med stor hastighet, hvarvid luft genom densamma nedstiger till turbinen, och utkastas af denna uti mjölken eller gräddan, som sålunda på samma gång blir bearbetad af de förut omtalade vingarne, och ouppbörligt genomströmmad af luft. Härigenom afskiljer sig smöret fullständigt och inom en mycket kort tid. — Genom flera af Herr Kapten Stjernsvärd allmängjorda komparativa försök har det blifvit ådagalagdt att turbinstjernan lemnar på Å ganska kort tid — inom högst femton minuter, vid 16—189 — utmärkt godt och mycket smör, allt i förhållande till mjölkens eller gräddans beskaffenhet). Denna tjerna ) Denna och följande här omnämda tjernor finnas afritade och beskrifna i sista bäftet af LandtbruksAkademiens Handlingar. ) Af den mängd komparativa försök, som hr Stjernsvärd allmängjort rörande sin turbintjerna, finner man att med nämnde tjerna erhållits från 1 I 23 lod, till och med 2 T 4 lod smör pr kanna tjernad grädda, samt från 4 V, lod till och med 8 :7, lod smör pr kanna tjernad mjölk. Märkvärdigt nog erhöllos maximum och minimum af smör af tjernad mjölk på samma ställe, nemligen vid Svansjö mejeri i Skäne, då efter intyget derifrån af den 26 Maj sistl. år, bland andra, följande resultater vunnos: mQ lannan Afranmananffklle anna etik Arla 19 tira