äligger att till de vid Grums häradsrätt hörde vittnen
utgifva ersättning för instöllelsen vid häradsrätten, en-
ligt deras utan anmärkning lemnade räkningar, med
sjutiotvä riksdaler elfva slillingar till löjtnanten Axel
Ehrengranat, fyrationio 1iksdaler två skillingar till
löjtnanten R. Hedenstjern, tjugufem riksdaler sjut-
ton skillinger till löjtnanta Wilhelm Falk, samt fyra
riksdaler tjugutvå skillingr allt banko till baron Knut
Sparre; men enär icke ns visadt är, det kongl.
Maj:t och kronan fått vidännas någon utgift i följd
deraf, att serskild xaktor v.rit förordnad att vid un-
dersökningen i målet hos räradsrätten tillstädesvara,
varder advokatfiskalen Bilberghs i berörde hänseende
framställde pästående lemadt utan afseende.
— Från sednaste hiftet af hr Arrhenii för-
tjenstfulla Tidskrift för Landtmanna- och
Kommunal-ekonomien införa vi följande upp-
satts :
Om Tjerningssättets invcerkan på smörets större
eller mindire fasthet.
Vid beredningen af smör äro — säger hr
Johnston) — tvänne, af hvarje mjölkhushål-
lare kända, företeelser af mycket intresse både
i kemiskt och ekonomiskt hänseende.
1:o Att smör, beredt på samma egendom och
på samma sätt eller tjerningsmetod, befinnes vara
fastare under en årstid, än under en annan.
2:o Att samma, mjilk eller grädda, olika
behandlad vid tjerninger, gifver smör af olika
fasthet.
Smörets fasthet är en mycket eftersökt egen-
skap. — Men hvarpå beror då denna egen-
skap? — Hvarföre är den större den ena ti-
den afåret än den ammdra? Och finnes det
någonting i sättet att tjjerna, som kan förmo-
das öka eller minska ddensamma ?
Innan vi kunna besvara dessa frågor, måste
vi, så till sägandes, taga mjölkens byggnad
i betraktande, äfvensomn smörets kemiska sam-
mansättning.
Komjölk består af 87 till 88 procent vat-
ten, hvilket håller i lösning omkring 3 proc.
socker och litet natron. I sockerlösningen
äro äfven upplösta 4 eller 3 procent casein
(ostämne), hvilket förorsakar det blåhvita, ge-
nomskinliga utseendet hos skummad mjölk.
I denna blandade lösning simma ytterligare
ett stort antal små kulor af halfflytande fett,
hvarje kula omgifven af ett tunnt hölje af ett
eget ämne, liknande :ostämne, men, så vidt
vi för närvarande känma, till sin sammansätt-
ning något olikartadt. Om litet ostämne, till
exempel, uppvärmes på poleradt silfver, med
en eller två droppar af kaustik kalilösning,
uppstår på silfret en svartbrun fläck, förorsa-
kad af svafvel. Men om det ämne, som bil-
dar smörkulornas höljen, behandlas på samma
sätt, uppstår ingen fläck på silfret.
När mjölk lemnas att stå någon tid, och
lemnas ostörd, uppstiga dessa fettkulor —
omgifna af sina höljen — till mjölkens yta
och samlas i form af grädda.
Om denna grädda sqvalpas en längre tid i
en tjerna eller på annat sätt, vid lämplig tem-
eratur, så brista eller sönderslitas de tunna
följena, och det halfflytande fettets partiklar
förena sig, i det de bida hvad vi kalla smör.
Detta smör innesluter något af fettkulornas
tunna höljen, med litt casein och socker,
samt en betydlig porton vatten. Efter tjer-
ningen och sedan det Xifvit väl pressadt, be-
står det af:
Procent.
Casein och höljer TV, till 1.
Vatten . ..... 10 14.
Fett ....... 8923 83.
100 109.
Då saltningen sker, frånskiljes en del af
vattnet och smöret blir fastare, tätare och ri-
kare på fett.
Smörets fett består af en fast och en fly-
tande del. Den förr: kallas margarin, den
sednare elain. Om snör lägges i en linne-
påse och pressas, utfl;ter elainen. Ju större
roportion af margarin smöret innehåller, ju
fastare är det; och u större qvantiteten at
elain, ju lösare.
Vid denna sistnämnla företeelse börjar det
kemiska intresset af den fråga vi afhandla.
Om smörets fasthet bror på proportionen af
margarin, och om dema fasthet har befunnits
variera, så måste äfven proportionen af mar-
garin variera. Och detta har man ock, ge-
nom kemisk undersökming, funnit vara hän-
delsen.
Hvilket är då det kenmiska förhållandet emel-
lan smörets fasta och flytande fett? Kunna
de förvandlas, så att det ena öfvergår i det
andra? Äro omständigheterna vid smörtjer-
ningen sådana, att de naturligen gifva anled-
ning till en sådan förvandling? Och äro de
af den beskaffenhet, att de kunna föranleda
en större förvandling på en tid, eller under
en årstid, än under em annan?
1:o Det kemiska förhhållandet emellan de båda
slagen af fett. — För tydlighets skull måste
vi först anföra, att bååde margarin och elain,
behandlade på ett visisst sätt, lemna ett sött,
sockerlikt ämne, hvilkket man kallat oljsockei
eller glycerin.
När detta söta ämnee frånskiljes, förvandlar
margarinen i margarimsyra, och elainen i elain.
syra. Det är säledes sammansättningen a
dessa båda syror som vi böra jemföra. För
enade med samma ämne, oljsockret, bilda dc
margarin och elain, eller smörets båda natur
liga feta ämnen. Men margarin- och elain.
syrorna betecknas sålunda):
Kol. Väte. Syre.
Margarinsyra . . . 34. 33. J3.
Elainsyra . . . . . 36. 33. 3.
Dessa siffror visa, att elainsyran endas
derigenom skiljer sig; från margarinsyran, at
den innehåller två atomer mera kol. Sålede:
kan, endast genom syrrets inverkan, elainsyral
förvandlas i margarimsyra.
) Se Landtbrukets Natwurvetenskapliga Grunder af J
F. W. Johnston, 44:e delen, sid. 306 och följ
) Författaren anmärker, :, att han för enkelhetens skul