äligger att till de vid Grums häradsrätt hörde vittnen utgifva ersättning för instöllelsen vid häradsrätten, enligt deras utan anmärkning lemnade räkningar, med sjutiotvä riksdaler elfva slillingar till löjtnanten Axel Ehrengranat, fyrationio 1iksdaler två skillingar till löjtnanten R. Hedenstjern, tjugufem riksdaler sjutton skillinger till löjtnanta Wilhelm Falk, samt fyra riksdaler tjugutvå skillingr allt banko till baron Knut Sparre; men enär icke ns visadt är, det kongl. Maj:t och kronan fått vidännas någon utgift i följd deraf, att serskild xaktor v.rit förordnad att vid undersökningen i målet hos räradsrätten tillstädesvara, varder advokatfiskalen Bilberghs i berörde hänseende framställde pästående lemadt utan afseende. — Från sednaste hiftet af hr Arrhenii förtjenstfulla Tidskrift för Landtmannaoch Kommunal-ekonomien införa vi följande uppsatts : Om Tjerningssättets invcerkan på smörets större eller mindire fasthet. Vid beredningen af smör äro — säger hr Johnston) — tvänne, af hvarje mjölkhushållare kända, företeelser af mycket intresse både i kemiskt och ekonomiskt hänseende. 1:o Att smör, beredt på samma egendom och på samma sätt eller tjerningsmetod, befinnes vara fastare under en årstid, än under en annan. 2:o Att samma, mjilk eller grädda, olika behandlad vid tjerninger, gifver smör af olika fasthet. Smörets fasthet är en mycket eftersökt egenskap. — Men hvarpå beror då denna egenskap? — Hvarföre är den större den ena tiden afåret än den ammdra? Och finnes det någonting i sättet att tjjerna, som kan förmodas öka eller minska ddensamma ? Innan vi kunna besvara dessa frågor, måste vi, så till sägandes, taga mjölkens byggnad i betraktande, äfvensomn smörets kemiska sammansättning. Komjölk består af 87 till 88 procent vatten, hvilket håller i lösning omkring 3 proc. socker och litet natron. I sockerlösningen äro äfven upplösta 4 eller 3 procent casein (ostämne), hvilket förorsakar det blåhvita, genomskinliga utseendet hos skummad mjölk. I denna blandade lösning simma ytterligare ett stort antal små kulor af halfflytande fett, hvarje kula omgifven af ett tunnt hölje af ett eget ämne, liknande :ostämne, men, så vidt vi för närvarande känma, till sin sammansättning något olikartadt. Om litet ostämne, till exempel, uppvärmes på poleradt silfver, med en eller två droppar af kaustik kalilösning, uppstår på silfret en svartbrun fläck, förorsakad af svafvel. Men om det ämne, som bildar smörkulornas höljen, behandlas på samma sätt, uppstår ingen fläck på silfret. När mjölk lemnas att stå någon tid, och lemnas ostörd, uppstiga dessa fettkulor — omgifna af sina höljen — till mjölkens yta och samlas i form af grädda. Om denna grädda sqvalpas en längre tid i en tjerna eller på annat sätt, vid lämplig temeratur, så brista eller sönderslitas de tunna följena, och det halfflytande fettets partiklar förena sig, i det de bida hvad vi kalla smör. Detta smör innesluter något af fettkulornas tunna höljen, med litt casein och socker, samt en betydlig porton vatten. Efter tjerningen och sedan det Xifvit väl pressadt, består det af: Procent. Casein och höljer TV, till 1. Vatten . ..... 10 14. Fett ....... 8923 83. 100 109. Då saltningen sker, frånskiljes en del af vattnet och smöret blir fastare, tätare och rikare på fett. Smörets fett består af en fast och en flytande del. Den förr: kallas margarin, den sednare elain. Om snör lägges i en linnepåse och pressas, utfl;ter elainen. Ju större roportion af margarin smöret innehåller, ju fastare är det; och u större qvantiteten at elain, ju lösare. Vid denna sistnämnla företeelse börjar det kemiska intresset af den fråga vi afhandla. Om smörets fasthet bror på proportionen af margarin, och om dema fasthet har befunnits variera, så måste äfven proportionen af margarin variera. Och detta har man ock, genom kemisk undersökming, funnit vara händelsen. Hvilket är då det kenmiska förhållandet emellan smörets fasta och flytande fett? Kunna de förvandlas, så att det ena öfvergår i det andra? Äro omständigheterna vid smörtjerningen sådana, att de naturligen gifva anledning till en sådan förvandling? Och äro de af den beskaffenhet, att de kunna föranleda en större förvandling på en tid, eller under en årstid, än under em annan? 1:o Det kemiska förhhållandet emellan de båda slagen af fett. — För tydlighets skull måste vi först anföra, att bååde margarin och elain, behandlade på ett visisst sätt, lemna ett sött, sockerlikt ämne, hvilkket man kallat oljsockei eller glycerin. När detta söta ämnee frånskiljes, förvandlar margarinen i margarimsyra, och elainen i elain. syra. Det är säledes sammansättningen a dessa båda syror som vi böra jemföra. För enade med samma ämne, oljsockret, bilda dc margarin och elain, eller smörets båda natur liga feta ämnen. Men margarinoch elain. syrorna betecknas sålunda): Kol. Väte. Syre. Margarinsyra . . . 34. 33. J3. Elainsyra . . . . . 36. 33. 3. Dessa siffror visa, att elainsyran endas derigenom skiljer sig; från margarinsyran, at den innehåller två atomer mera kol. Sålede: kan, endast genom syrrets inverkan, elainsyral förvandlas i margarimsyra. ) Se Landtbrukets Natwurvetenskapliga Grunder af J F. W. Johnston, 44:e delen, sid. 306 och följ ) Författaren anmärker, :, att han för enkelhetens skul