Kongl. hofrätten har handlingarne i målet sig
föreläsas låtit; och hvad aangär ätalet mot hr general-
löjtnanten grefve Löwenhjelm, så alldenstund icke
lagligen är vordet styrkt, att hr grefven och general-
löjtnanten under det samtstal, som vid det af hr kam-
marherren Sköldebrand hoos hr grefven och general-
löjtnanten den 9 Maj 18552 på egendomen Long sjor-
de besök dem emellan egtt rum, till hr kammarher-
ren Sköldebrand fällt andidra yttranden, än dem, hr
grefven och gecerallöjtnarnten uti sitt, vid det enligt
kongl. hofrättens förordnande inför Grums häradsrätt
i mälet hällne förhör, till häradsrätten ingifne anfö-
rande, sjelf erkänt, och samma yttranden icke äro
af beskaffenhet, att kunna hänföras till skymfliiga
och oqvädesord; fördenskull finner kongl. hofrätten,
det hr generallöjtnanten grefve Löwenhjelm icke kan
till ansvar i mälet fällas.
Beträffande den mot hrkammarherren Sköldebrand
i mälet förde talan, så emedan hr kammarherren
genom sin ätgärd, att vid ifrägakomne hos rädhus-
rätten i Carlstad hällne vittnesförhör, dervid hr ge-
nerallöjtnanten grefve Löwenhjel . ej var tillstädes,
till rådbusrätten ingifva förut omförmöälde skrift (deruti
generallöjtnanten grefve Löwenhjelm tillvitats att vid
nämnde besök på Long hafva skymfat kammarherren
Sköldebrand) icke kan amses hafva förbrutit sig mot
kongl. förbudet angående dueller och slagsmål den
22 Augusti 1682; ty finner kongl. bofrätten,
att för hr kammarherren Sköldebrands berörde ät-
gärd något ansvar icke ennligt nämnde kongl. förbud
eger rum; finnande kongl. . hofrätten frågan, huruvida
hr kammarherren Sköldebprand genom omförmälde för-
farande må hafva gjort ssig skyldig till ansvar på
sätt advokatfiskalen Billbeergh yrkat, utgöra ett ämne,
hvarmed det ej tillkommerr kongl. hofrätten att ome-
delbarligen taga befattningg; och varder, med afseende
å hvad mot hr generallöjjtnanten grefve Löwenhjelm i
målet förekommit, pästäemdet om ansvar ä hr kam-
marherren Sköldebrand, för det att han här hos kongl.
hofrätten angifvit generallöjtnanten grefve Löwenhjelm
för förbrytelse mot omförmälde kongl. förbud och
sökt honom dertill binda, men sådant ej gittat, af
kongl. hofrätten ogilladt; vid hvilken utgång af målet
hr kammarherren Sköldebrand ej kan förpligtas att
till hr generallöjtnanten grefve Löwenhjelm, på sätt
denne yrkat, utgifva någon ersättning för kostnaderne
i mälet; hvaremot hr kammarherren Sköldebrand
äligger att till de vid Grums häradsrätt hörde vittnen
utgifva ersättning för instöllelsen vid häradsrätten, en-
ligt deras utan anmärkning lemnade räkningar, med
sjatiotyå riksdaler elfva sällingar till löjtnanten Axel
hrengranat, fyrationio iksdaler två skillingar till
löjtnanten R. Hedenstjern, tjugufem riksdaler sjut-
ton skillinger till löjtnanta Wilhelm Falk, samt fyra
riksdaler tjugutvå skillingr allt banko till baron Knut
Sparre; men enär icke ns visadt är, det kongl.
Maj:t och kronan fått vidännas någon utgift i följd
deraf, att serskild xaktor v.rit förordnad att vid un-
dersökningen i målet hos räradsrätten tillstädesvara,
varder advokatfiskalen Bilberghs i berörde hänseende
framställde pästående lemadt utan afseende.