Kongl. hofrätten har handlingarne i målet sig föreläsas låtit; och hvad aangär ätalet mot hr generallöjtnanten grefve Löwenhjelm, så alldenstund icke lagligen är vordet styrkt, att hr grefven och generallöjtnanten under det samtstal, som vid det af hr kammarherren Sköldebrand hoos hr grefven och generallöjtnanten den 9 Maj 18552 på egendomen Long sjorde besök dem emellan egtt rum, till hr kammarherren Sköldebrand fällt andidra yttranden, än dem, hr grefven och gecerallöjtnarnten uti sitt, vid det enligt kongl. hofrättens förordnande inför Grums häradsrätt i mälet hällne förhör, till häradsrätten ingifne anförande, sjelf erkänt, och samma yttranden icke äro af beskaffenhet, att kunna hänföras till skymfliiga och oqvädesord; fördenskull finner kongl. hofrätten, det hr generallöjtnanten grefve Löwenhjelm icke kan till ansvar i mälet fällas. Beträffande den mot hrkammarherren Sköldebrand i mälet förde talan, så emedan hr kammarherren genom sin ätgärd, att vid ifrägakomne hos rädhusrätten i Carlstad hällne vittnesförhör, dervid hr generallöjtnanten grefve Löwenhjel . ej var tillstädes, till rådbusrätten ingifva förut omförmöälde skrift (deruti generallöjtnanten grefve Löwenhjelm tillvitats att vid nämnde besök på Long hafva skymfat kammarherren Sköldebrand) icke kan amses hafva förbrutit sig mot kongl. förbudet angående dueller och slagsmål den 22 Augusti 1682; ty finner kongl. bofrätten, att för hr kammarherren Sköldebrands berörde ätgärd något ansvar icke ennligt nämnde kongl. förbud eger rum; finnande kongl. . hofrätten frågan, huruvida hr kammarherren Sköldebprand genom omförmälde förfarande må hafva gjort ssig skyldig till ansvar på sätt advokatfiskalen Billbeergh yrkat, utgöra ett ämne, hvarmed det ej tillkommerr kongl. hofrätten att omedelbarligen taga befattningg; och varder, med afseende å hvad mot hr generallöjjtnanten grefve Löwenhjelm i målet förekommit, pästäemdet om ansvar ä hr kammarherren Sköldebrand, för det att han här hos kongl. hofrätten angifvit generallöjtnanten grefve Löwenhjelm för förbrytelse mot omförmälde kongl. förbud och sökt honom dertill binda, men sådant ej gittat, af kongl. hofrätten ogilladt; vid hvilken utgång af målet hr kammarherren Sköldebrand ej kan förpligtas att till hr generallöjtnanten grefve Löwenhjelm, på sätt denne yrkat, utgifva någon ersättning för kostnaderne i mälet; hvaremot hr kammarherren Sköldebrand äligger att till de vid Grums häradsrätt hörde vittnen utgifva ersättning för instöllelsen vid häradsrätten, enligt deras utan anmärkning lemnade räkningar, med sjatiotyå riksdaler elfva sällingar till löjtnanten Axel hrengranat, fyrationio iksdaler två skillingar till löjtnanten R. Hedenstjern, tjugufem riksdaler sjutton skillinger till löjtnanta Wilhelm Falk, samt fyra riksdaler tjugutvå skillingr allt banko till baron Knut Sparre; men enär icke ns visadt är, det kongl. Maj:t och kronan fått vidännas någon utgift i följd deraf, att serskild xaktor v.rit förordnad att vid undersökningen i målet hos räradsrätten tillstädesvara, varder advokatfiskalen Bilberghs i berörde hänseende framställde pästående lemadt utan afseende.