BR ningar i eganderätten till skog, som de skogsbrist
å I förskräekte nu vid alla tillfällen så emot allt förnuf
r- I föreslå. Om remiss till lagutskottet häraf begäres
es! Stockholm i Dec. 1853.
- V. Cassel.
ir RN ee
-IHr L. V. Henschens motion om inrättande a
; ett statistiskt embetsverk.
u (Slut från gårdagsbl.)
n) En kört historik öfver de offentliga ätgärder och
utlätanden, som alltsedan det nya statsskickets
, linförande blifvit vidtagna och afgifna i fråga om för.
I- bättringar i vår officiella statistik skall visa dels at
1 liden om inrättande af ett särskildt embetsverk för
s. I denna förvaltningsgren tillförne blifvit af regeringer
e godkänd, dels ock huru man efterhand mer och mel
.. af erfarenheten om det fruktlösa i alla andra försök
. Ilärt sig inse behofvet af en sådan byrå, som den nu
a föreslag hå. -
Det första försök till ernående af fullständiga upp
lysningar öfver hela landets tillstånd i statistiskt hän
Jelseende — sedan regeringen funnit att de administra
. tiva verkens berättelser icke för sädant ändamäl vor
; (tillfyllestgörande — skedde genom infordrandet a
;- I berättelser från länsstyrelserna; men redan 1810 är
ekonomutskott förklarade sig anse landshöfdingar
nes åtgärder i sädant hänseende vara otillräckliga
och att statistiska kunskaper om det tillstånd i lan
det, hvarefter alla förbättringar mäste utarbetas, icke
- kunde erhållas gebom de i orterne vargnac särskild;
a lauktoriteter.. 1812 års ständer förklarade, len skru-
s velse till Kongl; Maj:t, sig inse nödvändigheten af
lallvarliga bemödahåen till utrönande af statens verk-
liga tillstånd; och föreslogs att mede! i sådant afse-
, Iscende skulle utgå af 9:de hufvudtiteln. Sedan Kongl.
b Mej:t tti nådigt bref den 11 Januari 1814, anbefallt
n landtbruksskademien ätt utarbeta och afgifva förslag,
r I huru de beråttelser borde vara författade som konun-
- I gens befallningshafvande hart femte år borde afgifva
- l rörande länens tillstånd, aflit denna akademi ett un-
t )derdänigt betä d den 11 Oktober 1820, hvaruti
r lakademien med emnaunde af underdånigt förslag
Itill nödige funna förändringar och tillägg uti ofvan-
nämnde berättelser, tillika förmälde sig anse att fem-
årsberättelserne icke kunde inrättas sä, att genom dem
allena en fullständig statistik öfver riket vere attför-
vänta; att en stor del nödige upplysningar funnes
spridda hos andra verk och auktoriteter samt att K.
Maj.ts nädiga afsigt att erhålla en länge saknad kän-
nedom om detta tll natur och alster så omvexlande
land, således icke skulle vinnäs, utan så framt alla
de statistiska materialier, som nu finnas undangömda
i en mängd arkiver, blefve samlade och samfäldt be-
sade. Akademien föreslog derföre att en person
måtte utses, som efter en för ändamålet passande
plan fördelade de ämnen, hvarom upplysning erfor
järas, mellan de grenar af administrationen, hvartill
de, cfter noga granskning, funnes höra, och som i
män af erhålloe uppgif:er samlade och ordnade dessa
till ett gemensamt helt, med sådane sammanställnin-
gar och jemförelser, hvartill anledning kunde sig fö-
Irete. Härefter emottog akademien ett nåd. bref af
Iden 17 April 1821, hvaruti Konglig Majestät i af-
-Iseende på nyssnämnde förslag, anbefallde akade-
-jmien att inkomma med yttrande rörande pla-
v nen för ett sådant arbete; met som ,denna plan
Idervid blef inskränkt till utarbetandet af en statist.
öfver riket i dess närvarande tillständ, d. v. s. till
lett specielt arbete öfver en viss tidpunkt, icke till
filen fortsatt statistisk verksamhet, insäg man snart otill-
räckligheten af en sädanh ätgärd; och säväl enskilde
ledamöter uti kommitteen för embetsverkens reglering
som landtbruksakademiens statistiska afdelning (der
Isednare uti utlåtande af d. 27 Dec. 18:9) föreslogo
iderföre inrättandet af ett statistiskt kontor, till
hvilket borde ingå resultater och sammandrag af
alla sädana statistiska uppgifter, som i rikets kolle-
Igier och öfrige embetsterk beredas eller äro att till-
gå, äfvensom deras embetsberättelser samt aila sä-
dane arbeten, som i ett eller annat afseende röra de
föremål, som ligga inom statistikens omräde, och
hvilket kontor dymedelst samt genom brefvexling med
vederbörande myndigheter komme i tillfälle att iakt-
taga oeh redovisa fluktuationerne af folkmängd, in-
dustri och välmäga, utreda verkningarne af beskatt-
ningen i afseende på storlek och fördelning o. s. Vv.
Detta nyttiga förslag kom emellertid aldrig till
rerställighet, efter hvad jag hört sägas, derföre att
man vid den tiden hade i sinnet företaga en fullständig
reorganisation af de förvaltande verken och ville upp-
skjuta inrättningen af nämnde kontor, till dess den
form, som dessa kunde crhålla, vöre bestämd; och
när man slutligen häruti vidtagit de äsyftade förän-
dringarne eller beslutat sig till att i sådant hänse-
ende läta bero vid det gamla, var förslaget bort-
glömdt.
Efter mer än 20 års förlopp, hvarunder öfverty-
gelsen om behofvet af en sädan inrättning utan tvif-
vel bör hafva vunnit tillräcklig mognad, torde det
icke kunna synas för tidigt att äter väcka ett likartadt
förslag: Jag vägar till och med påstå att det är
hög tid; och jag herhatar en särskild anledning till
detta päåstäende af de snabba framsteg, statistiken i
sedoare åren gjort i andra länder, och den ofantligt
Istegrade uppmärksamhet, man numera öfver allt egnar
ldess utveckling, icke blott inom eget land, utan äfven
inom främmande. Det är nemligen naturligt att en
i vetenskap, som hufvudsakligen lefver af jemförelser,
licke länge skall ätnöja sig med upplysningar öfver
ett land allena. Dessa gifva icke någon fullt till-
fredsställande grundval för bedömmandet af statens
tillstånd och framskridande; blott genom jemförelser
kan en tillförlitlig insigt erhällas i de funna talens be-
Itydelse, kan man med säkerhet uppfatta sin egen ständ-
punkt bland verldens hyfsade nationer. Men dylika j
iförelser, så vigtiga för hvarje särskildt folk, äro. likvä
overkställbara, om statistiken hos de öfriga är van-
värdad, om icke de officiella arbetena i dessa inne-
hafva en viss grad af tillförlitlighet, fullständighet
och likformighet. Det ligger derföre i hela den bil-:
dade verldens intresse, att statistiken i denna rikt-l.
ning, så vidt möjligt är, utbildas hos alla folk, ochå
man följer med uppmärksamhet hvarje ätgörande,l.
lika som hvarje underlåtenhet i denna väg hos den
ena eller andra nationen. Icke nog dermed. Man
har redan börjat positist arbeta på att tillvägabringa
större likformighet och ett mera ändamålsenligt sy-Å
stem i de statistiska forskningarna och behandlingen
af deras resultatater, och den i September sistl. år
hållna kongressen i Brissel var blott den första,
ehuru betydelsefulla, yttringen af detta bemödande.
Det måste då för hvarje nation, som icke är helt
och hället likgiltig för sitt anseende, vara af vigt att
icke blifva utesluten frän kretsen af dem, som vilja
och kunna deltaga i detta utvecklingsarbete. Det
har redan väckt ett för oss föga smickrande uppse-
ende att Sverige icke låtit representera sig vid denna
kongress, till hvilken både Norge och Danmark, ja
till och med så aflägsna länder som Förenta Staterna
och Egypten, sändt deputerade — en underlåtenhet,
hvilken dock sannolikt haft sin grund icke i någon
likgiltighet å regeringens sida, utan deruti, att den
ansett vär officiella statistik ännu icke så ordnad, att
vi kunnat på ett för oss förmånligt sätt deltaga i en
sådan kongress. Men det skulle vara alltför bedröf-
ligt, om vi för all framtid skulle nödgas afhålla oss
från dylika för hela den öfriga civiliserade verlden
gemensamma förhandlingar; och om vi, såsom för-
hållandet i sjelfva verket nu är, icke skulle ens kunna
antava ÅÅsAn inhudning att deltaga i de öfverens-