YSL. IVECAR YT VVD SVR re a TA stås och ännu mindre bestämmas af det menskligs förståndet. Vi mäste derföre vända oss till en hö gre makt än den jordiska med våra förhoppninga och instämma alla: i den önskan: Gud bevare konungen, fäderneslandet och brödrariket! . Den 6 hade man företagit val på embetsmän i storthingets båda afdelningar. I Odelsthinget valdes till president pastor Blom, til! vicepresident bankadministrator Stabell. I lagthinget blef pastor Bergh president, borgmästaren Christensen vicepresident. . Till ledamöter af valkommittåen (elektorer) ha blifvit utsedda följande storthingsmän: Aall, Harbitz, Schweigaard, Valstad, Stabell, Baggerud, Augustinussen, Ueland , Vesetb. Hagerup, Mossige, Sceter, Bergh, Lange och Jenssen. På förslag af denna valkommitt har storthinget beslutat att -nedsätta-12 -kommittee: (utskott), alltså samma antal som vid förr storthinget; men med den förändringen, a nu blott blifver en militärkommitt, hvaremo: nu skall väljas hvad som förra gången ick: fanns en kommittå för vägoch kommunikationsangelägenheter. Dessa kommitter äro sålunda följande: 1) Konstitutionskommitteer (Christensen, Daa, Hervig, Konow, Koren. Neergaard och Olsen); 2) 2 Kyrkokommitteen. 3) Justitiekommitteen M 1; 4) Justitiekommitteen JM 2; 5) Tullkommitten; 6) militärkommitteen; 7) Gageoch peos:onskommitteen (Faye, Grave, Hansteen, Hoeg. Krogneess, Löken, Stabell, Sundt och Vorum); 9) Bankkommitteen; 10) Näringskommitteen HN: 1; 11) Näringskommitisen st 2; och 12) Väg kommitteen. Bland de af regeringen framlagda kongl. proposition-r finner man et: lagförslag, innehållande ändringar i lagen rörande Norges och Sveriges ömsesidiga handel och sjöfart af den 4 Aug. 1827, ett förslag till lag rörande sjöfarten, samt ett förslag om bankens flyttning från Throndbjem til Christiania. In me 0 -— IA AA ÅA I AA RIKSDAGEN. Riddarhus-utskottets betänkande med förslag till de hufvudsak!igaste grunderna för en blifvande valordning för Ridderskapet och Adeln, i händelse det hvilande representationsförslaget antages. Genom utdrag af höglofl. ridderskapet och adelns protokoll för sistlidne thorsdag har, i anledning af friherre Raabs, Adam Christian, derom gjorda framställning, ridderskapet och adeln behagat anmoda rid darhusutskottet att, så fort sig göra låter, inkomma med förslag till de grunder, hvarpä en blifvande valordning skulle, i händelse det nu hvilande representationsförslaget antages, vara byggd. Då utskottet har sig bekant, att det hvilande representationsförslaget förekommer till afgörande hos riksstånden redan nästkommande onsdag, och det såväl af motionären som under debatten angifna syftemål med ridderskapet och adelns åt utskottet lemnade uppdrag säledes måste antagas hafva varit, att utskottets förslag i ämnet skulle före nyssnämnde dag till ridderskapet och adeln inkomma, har det för utskottet inneburit en oundviklig nödvändighet att, omedelbart efter inhändigande af remissen, företaga denna fråga till pröfning, utan afbidan af de förberedande forskningar och öfverläggningar, hvilka i ett ärende af denna stora vigt i allmänhet erfordras och eljest hvarken bort eller kunnat uteblifva. Utskottet ser sig säledes, i anseende till tidens korthet, urständsatt att närmare undersöka beskaffenbeten af samt utreda skälen för och emot de flera skiljaktiga förslag som skulle kunna uppställas såsom grunder för ridderskapet och adelns representation genom val, än mindre att afgifva ett fulständigt förslag till de bestämmelser, hvilka stå i ett mer eller mindre omedebart sammanhang med en för ridderskapet och adeln så betydelsefull förändring, som den hvilken nu är i fråga. Höglofliga ståndet lärer ej heller skäligen förvänta att från utskottet erhålla ett mera genomfördt utlåtande i:dessa delar. Med fästad uppmärksamhet vid motionärens framställning och till åtlydnad af höglofliga ståndets remiss, får fördenskull utskottet inskränka sig till framläggandet af de allmännaste grunder, hvarpä utskottet för sin del anser den nya valordningen böra stödja sig, som, derest det hvilande representationsförslaget varder af rikets ständer antaget, skall komma att beslutas och utfärdas. Utskottet har trott, att dessa hufvudgrunder omfatta egentligen trenne frågor, nemligen 1:0 angående valrätten, 2:0 angående valbarheten och 3:0 fördelningen af valdistrikten samt de dermed oskiljaktigt sammanbundna frågorna om sättet och ordningen för representantvalen; hänskjutande utskottet till framtida behandling, på sätt derom kan af ridderskapet och adeln beslutas, de flera öfriga bestämmelserna för valen, frågan om bidrag till riksdagsmännens aflöning m.m. Hvad således först angår valrätten, har utskottet stannat vid den äsigt, att dä ridderskapet och adelns representationsrätt , enligt bäde ståndets privilegier och gällande riddarhusordning, grundar sig på börden eller det förhållande att vara adelsman, några ytterligare inskränkningar för utöfvande af valrätt icke böra ifrågakomma, än de hvilka för närvarande äro stadgade för utöfvande af representationsrätt, och att, om än ståndet afsäger sig sistnämnde rätt, eftergiften dock icke bör sträckas så längt att ståndet jemväl uppoffrar rättigheten för medlemmar deraf, att, i och för deras egenskap af adelsmän, utan nägra alltid mer eller mindre godtyckliga qvalifikationer, få deltaga i valen till ständets blifvande representanter. Och anser sig utskottet, utan behof af den omständligare motivering, som utan tvifvel för denna åsigt skulle kunna förebringas, böra vördsamt tillstyrka: att, för den händelse det hvilande representationsförslaget antages: Valrätt tillxommer hvarje adlig hufvudeller ätteman, hvilken uppnått myndig älder och icke är genom föreskrifterna i 18 af nu gällande riksdagsordning samt 7 4 i nu gällande riddarhusordning från rättighet till säte och stämma å riddarhuset utesluten. Beträffande valbarheten tillstyrker utskottet, på ofvan anförde skäl, stadgandet af följande hufvudgrunder: : Valbar är hvarje adelsman, som fyllt 25 ä och i öfrigt är valberättigad. Innan utskoitet derefter beger sig till frågan om indelningen uf valdistrikten och hvad dermed stär gemenskap, har utskottet velat inför ridderskapet och adeln i korthet meddela resultatet af de, enligt hög. lofl, ridderskapet ocH adelns beslut vid förra riksda gen, infordrade och på Kongl. Maj:ts nådiga befall ving af dess befallningshafvande i länen samt öfver. stäthällareembetet i riddarhusdirektionen insända sta uistiska uppgifter rörande ridderskapet och adeln Enligt ett generalsammandrag för hela riket är stån det, i afseende på yrken, klassificeradt på följande sätt, nemligen: 914 fast ,hetsegare; 213 arrendatorer af fastighet; 2312 n. v. eller f. d. tjenstemän; 99 näringsidkare; 126 idkare af vetenskaper och konster; samt 239 personer, som icke tillhöra någon af före nämnde klasser. 3903 Ill as antal lil kl! id närmara oranekning och 1em 2 4