YSL. - IVECAR YT VVD SVR re a TA
stås och ännu mindre bestämmas af det menskligs
förståndet. Vi mäste derföre vända oss till en hö
gre makt än den jordiska med våra förhoppninga
och instämma alla: i den önskan: Gud bevare konun-
gen, fäderneslandet och brödrariket! .
Den 6 hade man företagit val på embets-
män i storthingets båda afdelningar. I Odels-
thinget valdes till president pastor Blom, til!
vicepresident bankadministrator Stabell. I
lagthinget blef pastor Bergh president, borg-
mästaren Christensen vicepresident.
. Till ledamöter af valkommittåen (elektorer)
ha blifvit utsedda följande storthingsmän:
Aall, Harbitz, Schweigaard, Valstad, Stabell,
Baggerud, Augustinussen, Ueland , Vesetb.
Hagerup, Mossige, Sceter, Bergh, Lange och
Jenssen.
På förslag af denna valkommitt har stor-
thinget beslutat att -nedsätta-12 -kommittee:
(utskott), alltså samma antal som vid förr
storthinget; men med den förändringen, a
nu blott blifver en militärkommitt, hvaremo:
nu skall väljas hvad som förra gången ick:
fanns en kommittå för väg- och kommunika-
tionsangelägenheter. Dessa kommitter äro
sålunda följande: 1) Konstitutionskommitteer
(Christensen, Daa, Hervig, Konow, Koren.
Neergaard och Olsen); 2) 2 Kyrkokommitteen.
3) Justitiekommitteen M 1; 4) Justitiekom-
mitteen JM 2; 5) Tullkommitten; 6) militär-
kommitteen; 7) Gage- och peos:onskommit-
teen (Faye, Grave, Hansteen, Hoeg. Krog-
neess, Löken, Stabell, Sundt och Vorum); 9)
Bankkommitteen; 10) Näringskommitteen HN:
1; 11) Näringskommitisen st 2; och 12) Väg
kommitteen.
Bland de af regeringen framlagda kongl.
proposition-r finner man et: lagförslag, inne-
hållande ändringar i lagen rörande Norges och
Sveriges ömsesidiga handel och sjöfart af den 4
Aug. 1827, ett förslag till lag rörande sjöfar-
ten, samt ett förslag om bankens flyttning från
Throndbjem til Christiania.
In me - 0 -— IA AA ÅA - I AA - -
RIKSDAGEN.
Riddarhus-utskottets betänkande med förslag till de huf-
vudsak!igaste grunderna för en blifvande valordning
för Ridderskapet och Adeln, i händelse det hvilande
representationsförslaget antages.
Genom utdrag af höglofl. ridderskapet och adelns
protokoll för sistlidne thorsdag har, i anledning af fri-
herre Raabs, Adam Christian, derom gjorda fram-
ställning, ridderskapet och adeln behagat anmoda rid
darhusutskottet att, så fort sig göra låter, inkomma
med förslag till de grunder, hvarpä en blifvande
valordning skulle, i händelse det nu hvilande repre-
sentationsförslaget antages, vara byggd.
Då utskottet har sig bekant, att det hvilande re-
presentationsförslaget förekommer till afgörande hos
riksstånden redan nästkommande onsdag, och det så-
väl af motionären som under debatten angifna syfte-
mål med ridderskapet och adelns åt utskottet lemnade
uppdrag säledes måste antagas hafva varit, att utskot-
tets förslag i ämnet skulle före nyssnämnde dag till
ridderskapet och adeln inkomma, har det för utskot-
tet inneburit en oundviklig nödvändighet att, omedel-
bart efter inhändigande af remissen, företaga denna
fråga till pröfning, utan afbidan af de förberedande
forskningar och öfverläggningar, hvilka i ett ärende
af denna stora vigt i allmänhet erfordras och eljest
hvarken bort eller kunnat uteblifva. - Utskottet ser sig
säledes, i anseende till tidens korthet, urständsatt att
närmare undersöka beskaffenbeten af samt utreda skä-
len för och emot de flera skiljaktiga förslag som
skulle kunna uppställas såsom grunder för ridderska-
pet och adelns representation genom val, än mindre
att afgifva ett fulständigt förslag till de bestämmel-
ser, hvilka stå i ett mer eller mindre omedebart
sammanhang med en för ridderskapet och adeln så
betydelsefull förändring, som den hvilken nu är i
fråga. Höglofliga ståndet lärer ej heller skäligen
förvänta att från utskottet erhålla ett mera genom-
fördt utlåtande i:dessa delar. Med fästad uppmärk-
samhet vid motionärens framställning och till åtlyd-
nad af höglofliga ståndets remiss, får fördenskull ut-
skottet inskränka sig till framläggandet af de allmän-
naste grunder, hvarpä utskottet för sin del anser den
nya valordningen böra stödja sig, som, derest det
hvilande representationsförslaget varder af rikets stän-
der antaget, skall komma att beslutas och utfärdas.
Utskottet har trott, att dessa hufvudgrunder omfatta
egentligen trenne frågor, nemligen 1:0 angående val-
rätten, 2:0 angående valbarheten och 3:0 fördelningen
af valdistrikten samt de dermed oskiljaktigt samman-
bundna frågorna om sättet och ordningen för repre-
sentantvalen; hänskjutande utskottet till framtida be-
handling, på sätt derom kan af ridderskapet och adeln
beslutas, de flera öfriga bestämmelserna för valen,
frågan om bidrag till riksdagsmännens aflöning m.m.
Hvad således först angår valrätten, har utskottet
stannat vid den äsigt, att dä ridderskapet och adelns
representationsrätt , enligt bäde ståndets privilegier
och gällande riddarhusordning, grundar sig på börden
eller det förhållande att vara adelsman, några ytter-
ligare inskränkningar för utöfvande af valrätt icke
böra ifrågakomma, än de hvilka för närvarande äro
stadgade för utöfvande af representationsrätt, och att,
om än ståndet afsäger sig sistnämnde rätt, eftergiften
dock icke bör sträckas så längt att ståndet jemväl
uppoffrar rättigheten för medlemmar deraf, att, i och
för deras egenskap af adelsmän, utan nägra alltid
mer eller mindre godtyckliga qvalifikationer, få del-
taga i valen till ständets blifvande representanter.
Och anser sig utskottet, utan behof af den omständ-
ligare motivering, som utan tvifvel för denna åsigt
skulle kunna förebringas, böra vördsamt tillstyrka:
att, för den händelse det hvilande representationsför-
slaget antages:
Valrätt tillxommer hvarje adlig hufvud- eller
ätteman, hvilken uppnått myndig älder och
icke är genom föreskrifterna i 18 af nu gäl-
lande riksdagsordning samt 7 4 i nu gällande
riddarhusordning från rättighet till säte och
stämma å riddarhuset utesluten.
Beträffande valbarheten tillstyrker utskottet, på of-
van anförde skäl, stadgandet af följande hufvud-
grunder: :
Valbar är hvarje adelsman, som fyllt 25 ä
och i öfrigt är valberättigad.
Innan utskoitet derefter beger sig till frågan om
indelningen uf valdistrikten och hvad dermed stär -
gemenskap, har utskottet velat inför ridderskapet och
adeln i korthet meddela resultatet af de, enligt hög.
lofl, ridderskapet ocH adelns beslut vid förra riksda
gen, infordrade och på Kongl. Maj:ts nådiga befall
ving af dess befallningshafvande i länen samt öfver.
stäthällareembetet i riddarhusdirektionen insända sta
uistiska uppgifter rörande ridderskapet och adeln
Enligt ett generalsammandrag för hela riket är stån
det, i afseende på yrken, klassificeradt på följande
sätt, nemligen:
914 fast ,hetsegare;
213 arrendatorer af fastighet;
2312 n. v. eller f. d. tjenstemän;
99 näringsidkare;
126 idkare af vetenskaper och konster; samt
239 personer, som icke tillhöra någon af före
nämnde klasser.
3903
Ill as antal lil kl! id närmara oranekning och 1em
2 4