RIKSDAGEN.
- Presteståndet.
Diskussion öfve: Lagutskottets betänkande N:o 4, me
Utskottets granskning af justitie-ombudsmannens em
betsåtgör anden.
Prosten Afelander yttrade: För att rätt bedöm:
vigten och värdet af utskottets betänkande, måsit
män taga i betraktande de dervid fogade reservatio
ner, som utgöra- 13 till antalet af utskottets 16 leda
möter, hvadan stlunda blott 3:ne tycks diskuterat be.
slutet sädant det i betänkandet återfinnes. De fe
man velat tilllägga justitie- ombudsmannen, redu
cera sig hufvuidsakligen till 3:ne; 1:0 justitieombuds
mannens ifråggasatta behörighet att befatta sig mer
sådana smärrree förseelser hos domaremakten, son
grunda sig på ( ovarsamhet; 2:o den mindre grannla
genhet i uttryckk, som någon gång röjer sig i justitie
ombudsmannenss granskning af högsta domstolens åt
göranden, samtt 3:o den af honom framställda äsig
om domarens rrätt att pröfva lagars giltighet.
Hvad den förrsta beskyllningen beträffade, hade åsig
terna derom imom utskottet varit delade; då ena si
dan påstod att; han ej hade denna rättighet, nemli
gen att beifra dle af ovarsamhet föranledda felen, hade
den andra sidams åsigt varit att han visserligen der.
till ej hade skyldighet, men väl rättighet, hvilken
sednare åsigt äfven var talarens; ty på annat sätt
kunde han ej tolka det i instruktionen stående ordet
må. Detta ord innebure väl ett berättigande för
Jjustitieombudsmannen -att sjelf eller genom den han
dertill förordna.r anställa ätal mot domare som blott i
ovarsamhets mafva sin grund, ehura han eger rätt
att för dessa åttal begära justitiekanslerns handräck-
ning. Den föörseelse man här vill lägga honom till
Jast, skulle säleedes bestå deruti att han gjort för myc-
ket; ett sällsyrnt fel i våra dagar. Visserligen har
denna beskyllninng blifvit hopställd med den, att för dessa
smämål justitiecomrbudsmannen skulle hafva försummat
den uppmärksarmhet honom ålåge om den högre lag-
skipningen; en beskyllning, hvilken, såsom obevisad
och ej möjlig att bevisa, ej förtjenar något afseende.
Hvad den andra beskyllningen, eller bristande akt-
ningen i fälld: yttranden om högsta domstolen, be-
träffar, inskrätker sig detta till ett pästående, att i
ett af högsta tmstolen fälldt utslag skulle röja sig ett
visst förhastance, hvilket uttryck justitieombudsmannen
dock nöjaktigt förklarar genom det bristande tillfälle
till en behöflig noggrannare granskning af de mål,
som hos högst: domstolen förekomma, i det att mä-
len der i så betydlig mån förökats, att ej säga för-
dubblats, utan att antalet af hösta domstolens leda-
möter blifvit flera än förut. Fordran på cn grann-
lagenhet, man nu anser justiticombudsm? uen brista
uti, är vida större än vid förra riksda: vo, då har,
utan att derför röna något tadel, angur ett högsta
lomst lens utslag som olagliyt; men man vill möjli-
sen fråntaga justitieombudsmannen all gransknings-
rätt öfver nämnnde domslut, ett förfarande, som ej
tår väl tillsanmmans med 19840 ärs f agutskotts och
Ständers gjordla anmärkningar mot dåvarande om
budsman för unraktlåten uppmärksamhet å Högsta dom-
stolens lagskipnningsrätt. — Om den tredje auklagelse
punkten, eller: den-af jutitieombudsnmannen fram-
bållna satsen, (det domarena vore behöriga pri
gens giltighet, kunde visserligen sägas mycket, e: uru,
om satsen jn :abstracto ej gerna kan hafvas mer in
ett omdöme, memligen att en lag ej kan tillämpas,