Dagens plena i Riksstånden. Ridderskapet och Adeln. Plenum d. 5 Febr. kl. 10 f. m. Angående lagutskottets betänkande n:o 4, i anledning af verkställd granskning af Rikets Ständers justitieombudmans embetsberättelse, med mera, förekom i dag på riddarhuset en diskussion som upptog större delen af förmiddagen. I afseende på dennra diskussion hinna vi nu blott omnämna att den öppnades af hr Cederschiöld med ett anförande som gick ut på att ådagalägga den nuvarande justitieombudsmannens skicklighet, nit och oförskräckthet vid utöfningen af hans maktpäliggande och svåra kall. I samma syftning yttrade sig grefve Eric Sparre (ordförande i lagutskottet), herrar Adelborg, von Hartmansdorff cch Reutersköld, hemställande dessa talare att betänkandet mätte läggas till handlingarne. Hr Carleson och friherre Creutz uppträdde deremot med anmärkningar emot det sätt hvarpå ombudsmannen i vissa delar fullgjort sitt embete. Betänkandet lades utan votering till handlinarne. Härefter företogs särskilta utskottets betänkande N:o 3, om inställande af bränvinsbränningen nästk. April månad. Den härom började diskussion, under hvilken blott en talare yttrade sig för bifall, fortsättes på e. m., och vi skola derför redogöra om måndag. Presteståndet. Plenum den 4 Februari. Förmiddagens plenum upptogs af diskussion öfver särskilda utskottets betänkande med förslag att ingå till K. M. med en underdånig anhällan om inhiberande af bränvinsbränningen för instundande April månad. Det långt öfvervägande antalet af uppträdande talare yttrade sig för utskettets förslag, och till och med de som uppträdde emot detsamma, erkände välmeningen af d:r Sandbergs motion samt den fullstän diga och opartiska utredning utskottet sökt gifva ät ämnet. Emot förslaget yttrade sig hufvudsakligast vice talmannen biskop Heurlin, professor Agardh, d:r Gumelivs och prosten Gellerstedt, hvilka alla, för att mo ivera sin åsigt, isynnerhet åberopade helgden af ett gifvet kungsord, i förlitande hvarpä många vidtagit ekonomiska arrangementer, som genom ett förbud skulle leda till deras skada och men ; nödvändigheten af stadga i den ekonomiska lagstiftningen, foderbristen som kunde göra dranktillgång önsklig, förmodanden att utsigterna ännu icke kunde vara så hotande, hvarken i fråga om hungersnöd eller krig, 0. 8. V. Å andra sidan försvarades förslaget af motionären dr Sandberg, som meddelade upplysningar rörande de anmälanden för bränvinsbränning under April, som redan blifvit gjorda och deraf drog slutsatser om den enorma qvantitet spanmäl, som skulle komma att i bränvin förvandlas, till förfång och olycka för de talrika arbetande klasserna, som då de icke ega nägra egna mälsmän inom representationen, borde kunna påräkna att presteståndet i någon mån förde deras talan; domprosten Thomander, som i ett snillrikt föredrag belyste betydelsen af det nu så mycket brukade och missbrukade uttrycket kungsord och visade, att hvarje ny ekonomisk författning i den meningen taget kan sägas bryta kungsord samt gjorde uppmärksam derpå, att om man skulle vänta tills bristen, hungersnöden, krigseländet, vore riktigt konstaterade och kännbara, d. v. s. måhända till Maj eller Juni mänader, så syntes det honom som skulle ett först då fattadt beslut om inhiberandet af bränvinsbränningen under April komma något post festum; prof. Carlsson, som meddelade flera detaljerade upplysni i ofseende på de förmodade spanmälstillgär nom som utom riket, hvilka tillika med de höga priserna ovilkorligen häntydde på befarad brist, och som tillika visade att den nu föreslagna ätgärden vore längt tt föredraga för ett spanmälsexportförbud, som i grund skulle förstöra spanmälshandeln för längliga tider, di deremot bränvinsindustrien redan befunne sig i en undantagsställning -hvadan nägra allmännare vådor af ctt hämmande ingripande i densamma icke kunde befafras; hofpredikanten Iasselroth, som i ett längre och lifligt föredrag upptog ätskilliga af de inkast som blifvit gjorda och bland annat visade, att det skäl man hemtade frän foderbristen ingenting betyder, då landtmannen, om han eger spanmäl att bränna upp, äfven mäste ega spanmål att gifva sina kreatur. För öfrigt uppträdde i samma syftning med längre eller