RIKSDAGEN.
Ridderskapot och Adel,
(Debatten angående konstitutionsutskottets memo-
rial N:o 3 med afstyrkande af tillägg till 61
Regeringsformen).
Justitieministern grefve Sparre, öppnade diskussio-
nen med ett skriftligt anförande, som han uppläste
så tyst, att referenten icke deraf vidare kunde fatta
sammanhanget än att det gick ut på försvar för re-
geringens proposition. Så snart vi dertill erhälla
tillfälle, skall anförandet i sin helhet meddelas, de-
sto heldre som h. excellens grefve Sparre är den som
kontrasignerat propositionen.
Hr Bråkenhjelm, P. R. I stället för att rådfråga
det allmänna tänkesättet, som önskade en garanti
för stadga i tullagstiftning, hade utskettet lagt en ab-
strakt prineip till grund: nemligen jemnvigten stats-
makterna emellan. Talaren beklagade den lagstift-
ning, som skulle vara byggd endast på teorier, och
förvånade sig att utskottet tillbakavisat ett förslag att
bringa ordning i landets näringar. Utskottet hade
icke förmått vederlägga regeringens uppgift att stadga
i tullsatserna skulle vinnas genom det ifrägavarande
förslaget, och icke eller bevisa att nägeon jemnvigt
derigenom skulle blifva på något skadligt sätt störd.
Talaren åberopade sednare delen af doktor Bromans
reservation och tillstyrkte förslagets hvilande till nä-
sta riksdag.
Hr Printrensköld, Carl, hade med smärtsam känsla
genomläst betänkandet och funnit utskottet hafva för-
bisett Kongl. Maj:ts landsfarderliga afsigter och allt
för ensidigt uppfattat frågan. Talaren kunde icke
inse att genom antagande af förslaget jemnvigten
mellan Konungen oeh Rikets Ständer komme att rub-
bas, ej eller att de sednares beskattningsrätt på nå-
got sätt minskades, enär Rikets Ständer icke voro
förbundna att stadga en längre tid för tullafgiftens
fortfarande och hädanefter som hitintills ensamne
skulle hafva rätt att förhöja, d. v. s. pålägga högre
skatt än de gamla tullsatserna. Deremot egde ko-
nungen för närvarande intet korrektiv emot afgifter-
nas nedsättning så lågt, att inhemska näringar deri-
genom förstöras. Utskottet hade äfren origtigt an-
sett förslaget angä endast de artiklar, som nu voro
underkastade in- och utförselförbud. Det angick der-
emot alla artiklar i tulltaxan, emedan konungen kunde
förordna förbud mot in- och utförsel af alla varor!
Om än utskottet ieke i allo gillat regeringens förslag
hade det åtminstene bordt inkomma med nägot an-
nat förslag i samma syftning. Talaren yrkade såle-
des, att med ogillande af de mindre väl valda och
grundade motiver utskottet anfört, ridderskapet och
adeln måtte besluta att den kongl. propositionen finge
hvila till antagande vid nästa riksdag.
Hr Lagerhjelm, P., hvars svaga helsa förbjuder ho
nom att muntligen yttra sig, lät uppläsa ett förträff-
ligt skriftligt anförande. Ingen, anförde talaren,
kunde misskänna syftningen af den kongl. propositio-
nen. Att vinna ökad stadga uti den ekonomiska lag-
stiftningen och just i den del deraf, som utöfvar ett
mäktigt inflytande på kapitalernas riktning ät indu-
strien, vore visserligen högst önskvärdt, och likväl
hembar talaren konstitutionsutskottet sin tacksamhet
för dess afstyrkande. Denna motsägelse påkallade en
förklaring. Vid första blieken på 57, 58, 59, 60, 61
och 62 6 regeringsformen inser man genast, att lag-
stiftaren der endast velat behandla beskattningsrätten
och sättet att fylla statsverkets behof. Tullmedlen
nämnas der således blott såsem en inkomstkälla. Den
nu föreslagna förändringen skulle deremot icke blett
inskränka beskattningsrätten, utan derjemte inleda
len ekonomiska lagstiftningen i regeringsformen. Ut-
skottet hade visat olämpligheten häraf. Men om man
rille i grundlagen söka ett skydd emot denna lag-
stiftnings skiftande beskaffenhet, så berde ämnet be-
handlas åtmirstone utur en allmän synpunkt. Man
nade således bordt föreställa sig ej blott ständer, som
cke drogo i betänkande att uppeffra bestående fa-
orikationer emot toma förespeglingar, utan ock en
regering, antingen vacklande i grundsatser under till-
aren af ett allmänt tänkesätt, eller trög i att lossa
br RT ar RDR OA MR ARE Al RM ST OVR ER Äl Hr RE I reg a ent
