Plats her blifvit begärd i bladet för följande bref fra en hemmansegare i Westerås län till en led.mot af bondeståndet vid innevarande rikslag: Westerås och S........ socken d. 18 Jan. 1854. Hedervärda Broder och Riksdagsman! ASDet börjar nu vara lång tid, sedan vi skildes å och du reste upp till hufvudstaden i och för det ej afundsvärda riksdagsmannakallet. Det torde derföre iotressera dig, att få höra nägot från en vän i hemorten om eti och annat under denna bekymmersamma tid. iP dag har ändteligen, efter siutandet af en i alla afseenden klen marknad, vårt läroverk. öppnats för emottagandet af dess lärjungar, hvilket ej kan annat än väcka några reflexioner hos mig öfver, huru det tillgått under dessa 7 månader, som läroverket varit tillslutet. Orsaken till denna långa ferietid har varit den der revolutionära koleran, och i hastigt påscende synes det, som det ej vore mycket att derom säga; men son du vet, att under denna tid det varit tillfälle för T lärjungar, som önskat, att få begagna sig af privatläsning för en del af lärarne (nb. mot särskild betalning) och denna privatläsning försiggått på allmänna läroverkets rum med ett ej så ringa antal lärjungar, vill jag fråga dig, om du ej tycker som jag att det under sådana förhållanden varit ephori och skcolstyrelsens skyldighet att hålla läroverket öppet för de lärjungar, som velat begagna sig af undervisningem, och de, som det ej velat eller fått för gina föräldrar, derifrån varit befriade; eller tror du det varit mer farligt för lärarnes och lärjungarnes hälsa om föreläsningarne i samma lokal varit allmänna i stället för enskildta? — Emellertid hafva vi fått betala undervisning för våra barn på det de ej skulle glömm:i bort, hvad de lärt eller gå för länge overksamma; men läroverkets på sednare tider, ge nom förbättrace lönevilkor, ganska väl aflönade lärare hafva vit befriade från sin tjensts utöfvande under en hel termin. — Återstår nu för oss, betalande af de indelade räntorna, att se, huru barmhertiga våra tiondetagare, utgörande biskopen, lärarne m. H. äro mot. oss; sedan de varit befriade från så mycket arbete med våra barn under året, föreställer du dig väl, att! vi, äfven i anseende till det svära missväxtåret, ej skola blifva så hårdt prejade, hvartill, taek vare vår om de skattdragande sä hulda regering genom utdragande på tiden af de förra stämdernas beslut om kronotiondes lösen efter 10 års medelpris, tillfälle ännu gifves för räntetagarne; men deruti bedrager du dig. Jag har mig visserligen ej bekant hvad lärarne vid läroverket begära i lösen för sin tioåde; då jag fått på min lott, att lemna min till biskopen, som, hvad tycker du väl, i anseende till den svåra missväxten, erbjudit oss, om vi ej vilja lemna in natura, hvartill vi naturligtvis äro uppsagde, få lösa densamma med 20 rår för råg och 16 rdr för korn; en i ssanning stor lindring, då på torget rågen gäller 183 rdr och korn 14 rdr, allt rgs. Du förvänas väl! och jag undrar ej derpå, ty här har det väckt ett ofantligt uppseende att vår biskop med så stora inkomster, hvilka i år säkert blifva en tredjedel större än i vanliga år, i anseende dertill att vi hafva litet att taga af och priserna äro höga, sagt sig vilja gå så lindrigt och lågt i lösningspris, som nöjligt, och nu i handling visat raka motsatsen. — Mången tror att biskopens homme daffaires härtill r någon orsak. Skall nu det höga exemplet verka, å blifver det väl ej bättre pris hos lärarne än hos phorus. Under sådana förhållanden undrar jag ej, utt en af våra landsmän och ståndsbröder proponerat io biskopsembetens indragande; huru det gär, blifver n annan fråga, meningen är i alla fall god. -— Och ycka till önskar eder af allt hjerta din rättvisa och villighet älskande broder L. ÅA