Emellertid erkänner äfven denna ur en-
sidigt engelsk synpunkt affattade artikel,
alt kaparesystemet i grunden är ett legali-
seradt sjöröffveri, att det vore en välgerning för
hela den bildade verlden om de stora mak
terna. besluttade att icke utstilla eller god-
känna kaparebref, och at st vore
en rättvisa emot do neutralr ionerna att
mildra strämgheten i de engelskt-amerikanska
grundsatserma, och så mycket som möjligt
unna dessa stater under I t samma lättna-
der som de åtnjuta under freden. Detta är en
hyllning åt humaniteten af de utaf svenska
och danska regeringarn vällda ncutrali-
tetsprinciperna, som i
och som ännu best r tet lile-
rala bladet Daily den högt an-
sedda handelstidningen ADC Economist. Det
förra bladet yttrar i on ledande artikel för
den iI6 Jan aril i detta afseende, att det
vore klokt af de krigförande makterna att
öppet och obetingadt erkänna dessa mak-
ters (Sverge:s, Danmarks och Norges) anspråk
och att England och Frankrike gemensamt
utfärdade d rklaringen att de cj erkänna
?
on fi
eller sjelfvar utfärda några kaparbref, och
alt de inskiränka den förhatliga och föro-
Fimpande rrättigheten att visitera neutrala
skepp, genom erkännande af grundsatsen att
fri flagg göjr fritt gods, ehuru den på det
eftertryck klig: aste protester ar mot en sådan fatt-
ning af den nordiska 1 utralitetsförklaringen,
att de skandinaviska makterna skulle inga ct
offensiv- och defensivfördrag föratt med väp-
nad hand genomföra neutralitet. I sam-
ma siftning uttalar sig äfven ,)Economist; för
den 14 Janwari, och önskar att engelska re-
geringen mälte göra alla billiga eftergifter åt
de neutrala oe a, i händelse af
ett krig på och vi hafva sc-
dan sett att fler lad yttrat sig isam-
ma för de nordis i gynnsamma anda.
Då det således vill synas att den skan-
dinaviska neutralitet ringen icke har att
befara nägra större vårigheter från de vestra
makternas sida, bör det väl äfven vara att hop-
pas, att de botinkligheter som kunna möta
från den östra, om äfven allvarsammao, icke
äro alldeles omöjliga att undanröja. icet är
naturligt att en hvar makt yrkar de största
fördelar den kan begära, men detta är ett,
och ett anna: är att genom dessa fordringars
drifvande till det yttersta skaffa sig motstån-
dare der man genom foglighet haft att vänta
neutralitet, och den ryska politiken är i san-
ning alltför skarpsynt och väl underrättad, för
att ett ögonblick kunna tvida om det parti
de skandinaviska staterna af folkens tänke-
sät , traditioner, intressen och omsorg för sitt
sjelbestånd skulle nödgas att taga, 1 hän-
delse någon försökte att göra intrång i deras
naturliga och af det sunda förnuftet liksom
af folkrätten sanktionerade neutralitet.
Omak
a andra
kt
ile
Det är derföre vår fullkomliga ötvertygelse
att svenska folket bör kunna med lugn be-
sinning mottaga meddelandet om de ,betänk-
ligheter af al.varsam art, som på andra sidan
om Östersjön lära uppstått mot erkännandet
af de förenade rikenas neutralitetsförklaring.
Den största våda vi deraf kunna befara, — och
något bättre skulle ej våra hätskaste fiender
önska, — vore om representationen, af bekym-
mer för eventualiteter hvilka man ännu bör
hoppas skola kunna undvikas, läte sig störas
i sitt vigtiga och vördnadsvärda arbete för den
landets utvec: ling i särskilda riktningar, som
den allmänna rösten så länge och så rättmä-
tigt fordrat, i sitt nitfulla sträfvande för de
andliga och materiella framsteg, som skola
höja vårt natimalmedvetande, stärka våra kraf-
ter och trygga värt sjelfbes tänd. Lösningen
af landets vigtigaste frå igor beror i detta ögon-
blick mer än någonsin af våra ständers nit,
upplysning och fosterlandskärlek. En för-
nuftig reglering af våra bränvinsförfattningar,
en för landets hela ckonomiska framtid så
högst oundgänglig reform i vår tulllagstiftning,
införandet at tidsenliga kommunikationsansts i-
ter, afgörandet af den v igtiga frågan om grund-
skatterna, en linge efterlängtad och högst behöf-
lig utveckling den kommunala sjelfverksam-
heten, reform .f vär föraldrade kriminallag, och
änuu många adra för hela vårt medborgerliga lib
djupt ingripaide frågor, — allt detta väntar
folket af sina närvarande representanter. Må
de ej svika dessa förhoppningar! Ställningen
är allvarlig och stunden betydelsefull; skic-
kelsedigrare än någonsin vinkar den närmaste
framtiden. Men just i storheten af de hän-
delser som synas stå för dörren ligger den
största, den heligaste uppfordran till kraft-
yttringar af en högre ordning. Aldrig har ett
folk större krafter än när de mest tagas ian-
språk. Må vi ej förgäta exemplet af det lilla
Danmark, son under pätryck ningen af 1548
års svåra förvecklingar, ja midt under press-
ningen af de oerhörda uppoffringar kriget
medförde, ick allenast ny skapade åt sig en
konstitutionell! författning, utan också der-
jemte under dlt detta nästan i grund ombil-
dade hela sir inre förvaltning, och under de
ogynnsammaste yttre omständigheter tog på
en gång ett jettesteg på den inre utvecklin-
gens bana. Läåtom oss derföre icke af någon
fruktan för de yttre händelserna stå stilla på
vägen för våra inre förbättringar, ännu min-
dre taga ett steg tillbaka, utan manligt och
frimodigt arbeta på vår utveckling, gifva ny
styrka ät fosterlandet och dess institutioner,
nytt lif åt detfosterländska medvetandet; och
skulle den volnfyllda politiska atmosferen
äfven för vårtfollk medföra stormar och åskor,
så är lyckligtis ingen anledning för handen
att detta folk au mindre än förr skall häfda
gin ära och sia sjelfstindighet.
EE AT TE