ordnining under loppet af den tid den är bestämd att
gilla och på hvilken beräkningar blifvit gjorda, må-
ste förörutsättas och rättfärdigas af högst vigtiga om-
ständidigheter. K. F. den 10 Oktober 1851 förutsätter
sädanaa, och inskränkningen till 2 månaders bränning
underr denna vinter rättfärdigas af den hardt nära till
missyvrext gränsande 1853 ärs grödan, äfvensom af den
verkliiga, ännu kännbarare missvexten på foder. In-
gen Ihar att öfver den skedda inskränkningen under
sådama omständigheter beklaga sig; en hvar har fri-
villigt underkastat sig en sådan, med deana näring
följande, honom förut bekant risque, när han vid sitt
jordbruk häftat en dylik näringsgren.
Att åter företaga en inskränkning uti inskränknin-
gen, sedan den, genom denna sednare, förunnade
qvarblifna tid inträdt och beräkningar i förlitande
derpå blifvit gjorda, dertill lemnar icke förordningen
förutsättningar, och beräkningarnes uppgörande der-
efter kan icke af näringsidkaren fordras. Bit sådant
företaag mäste då förutsätta alldeles utomordentliga,
underr tiden inträffade, nya omständigheter, för att
af deem kunna rättfärdigas. Om sådana sedan in-
trädt, , eller de skola inträda, på förespeglingar hvaraf
utskobttets pluralitet tycktes grunda sitt beslut, så kan
det iecke gerna antagas attsådana utomordentliga om-
ständiligheter skulle kunna undgå Kongl. Maj:ts egen
höga uppmärksamhet, eller att konungen skulle kunna
underrlåta hvad i sådant nödfall folkets väl kräfde.
Att dderora gifva konungerm en påminnelse skulle an-
tyda cett misstroende till kans vaksamma omsorg. Ait
anse (d-snna påminnelse som ett stöd skulle förråda
en förseställming att konungen icke ville eller icke vå-
gade, äåtertaga ett kungs-erd, då folkets nöd fordrade
desta återtagande.
Jag vill icke neka, att, från synpunkten af bränvi-
nets fördyrande, åtgärden för detta ändamäl skule
wara tjenlig. Men under det att vinsten deraf skulle
tillfalla dem, som, efter att hafva begagnat båda må-
naderna, sin produkt ännu icke försält, äfvensom dem,
hvilka tillhandlat sig den sålda produkten, så skulle
förlesten till största delen drabba idkarne af husbe-
hofsbränning, hvilka beräknat denna för att kunna
framföda sina kreatur, hvilka behållits med förlitande
på den foderhjelp, som genom bränning i April må-
pad Ikunde för dem beredas. Skulle nu dragarne icke
kunna framfödae, så komme detta att inverka på vår-
brukeet och således äfven på kommande årets skörd.
Detta tyckes mig hvarken rätt eller billigt och kom-
me att äfven drabba arbetaren, så väl derigenom att
arbetsgifvaren, vid förlusten af en beräknad inkomst,
skulle nödgas att derefter äfven inskränka arbetet,
som ock genom fördyrandet af äfven nästa års skörd.
Nils Svensson från Christianstads län: Då jag ej
med min röst inom utskottet bidragit till att vilja
alstr:a misstroende mellan regering och folk, mäste
jag äfven offentligen reservera mig mot det beslut,
särskilda utskottet med 2:ne rösters plnralitet uttalat
sangäende bränvinsbränningens fortsättande under in-
:stundande April månad, och om jag än nägon gäng
varit frestad dela lika äsigter med pluraliteten, har
jag så mycket mindre kunnat göra det, som jag all-
tid insett det vara mindre väl betänkt att vilja för-
må aägon svika gifvet ord och löfte, och dä Kongl.
Majt har medelst kungörelse den 13 Juli sistlidet
är, påbudit att bränvinsbränningen skall inställas
unger nästkommande vär och vinterifyra månader,
så att den endast begagnas 2:ne månader,nemligen
November innevarande och April nästkommande är;
dock att de tillverkare, som möjligen finna för sin
näring fördelaktigare att i stället för April mänad
såsom bränningstid begagna nästkommande Decem-
ber, må vara medgifvet att till denna sistnämnde
månad förflytta bränningsrättigheten för April, under
vvilior att sådant före den 13 November detta är
annäles c.
Detta är kungs-ord, och sin konungs ord är folket
vant att anse som oryggeliga, och som sädane är det.
jag önskar de äfven nu matte få förblifva, och jag
anser det vara under ständernes värdighet att söks
förmå regeringen rygga det minsta tillbaka härutin.-
nan. Om någon kunde öfvertyga mig derom, att
nödvändigheten päkallar ett sädant tillgörande, di
skulle jag genast söka medverka härtill; men detta
tror jag icke, ty då vore med exportförbud mot ut-
försel af spanmäl hela denna olägenhet afhulpen, och
då muhärtill kommer, att de stora ängbrännerierna
redan gagnats till bränvinsbränning November och De-
ce ber mänader, och bränvinet kanhända redan öf-
verggätt i handlarehänder, då undrar man intet, att
äfven dessa hafva sina målsmän. Hårdast skall det
träffa husbehofsbrännarne, som endast gagnat Novem-
ber mänad, för att i stället för December nu gagna
instindande April och derigenom kunna med biträde
af Iranken framföda sina kreatur, och nu svikne
häntinnan måste nedslagta en del deraf.
Jag kan säledes ej på ofvan anförda skäl biträda
en sädan brädstörtande förändring af ofvannämnde
konsl förerdning, utan måste emot detta utskottets
besut mig reserveranr. -
(eorg Nyqvist från Wermlands län: Med särskilda,
uts:ottets beslut af framgäng för dektor Sandbergs
moion för bränvinsbränningens inställande nästa
Apil, kan jag icke förena mig; grunderna härför äro
följande : i
1:o. Att jag tror en sådan ätgärd icke är af nöden
påkallad.
2::0o. Att jag hyser den äsigt, att icke utan största
nödltväng, regeringen bör åvägabringa inskränkningar!
i em handtering, som grundar sig på gifven lag; an-
seemde att regeringen redan med inskränkning af
brämvinsbränningen frän e6 till 2 mänader, utöfrat.
den rätt, som densamma tillkommer ; kan i följa I
deraf ej biträda en medverkan till förbud på förbud.
3:0. Att jag i förbudet ser dem, som redan begag- i
nat sig af den tillåtna tiden, 2 månader, gynnade
icke allenast genom vinsten på tillverkningen, utan
äfven genom en höjning i priset å varan, som ge-
nom förbudet mäste blifva en gifven följd, allt på!
bekostnad för dem, som begagna bränvinstillverknin-
gen som sig bör, nemligen till en nödhjelp för ladu-?
gärden.
4:0. Att jag icke vill medverka att leda regerin-
gen på en väg, som fortsatt skulle qväfva all indu-
stri och för närvarande leda till löftesbrott af en ny-
ligen rörande bränvinsbränningen utfärdad författ-;?
ning, nemligen den af den 13 Juli 1853. .
5:o. Att jag tror regeringen genom ifrägasatte ät-
gärd ställes i frestelse att utfärda ett förbud, som
samnolikt annars aldrig kommit i fråga, än mindre
gättt till verkställighet. -
Det kan väl icke nekas, att landets välständ beror
å, huruvida dess resurser kuppa användas eller icke.
Bestående lagar, gynsamma för industrien, framkalla
verkliga förmägor och kapitalister till företagsamhet,
som lemnar bröd ät den behöfvande ech inkomst ät
stieten samt välförtjent inkomst och vinst för dem
sjufva. I motsatt fall vågar kapitalisten icke sätta
sha tillgångar i omlopp, och följden blir, att förmä-
gm förlorar sin spänstighet samt den fattige arbets-