hamn af den 2: dennes.
En stor drabbning, den största och biodi-
gaste sedan krigets början hor egt rumi Wai-
Tachiet den 6, 7 och 8 dennes. Underrättel-
serna äro mycket bristfälliga, isynnerhet som
de från österrikisk sida kommande underrät-
telserna, som voro mycket vidlyftiga i afse-
ende på den första dagens strid och de för-
delar ryssarne då skulle vunnit, sedermera
plötsligen förstummats. Af allt vill det dock
synas som skulle turkarne, ehuru äfven de li-
dit kännbara förluster, blifvit segervinnare och
fullständigt uppnått sitt syftemål att tillintet-
göra ryssarmes operationsplaner emot Kalafat.
Franska Monit ;ren meddelar nu officielt
att de föremada flottorna den 3 iniupiti Svarta
hafvet.
Evligt en telegrafdepesch fråa Konstantiro-
pel af den 9 har Portea förklarat, att dec
icke längre : än 40 dagar anser sig bunden vid
sitt gifoa bi9all till stormaktersas bemedlirgs
not. De veestliga makternas flottor skola sta-
-tioneras dels v d Sivope, dels vid Sebastopol,
.den turkiska flottan vid Varna. De eng-iska
:skeppen skola haft 7000 man landniogstrup-
per om bord.
Från Ryssland, Turkist, Frankrike och Eng-
land omtalas väldiga krigsrustningar.
DANMARE.
General Oxholm säges ha blifvit utnämnd
till dansk minister i London.
I Köpenhamn cirkulera många rykten om
en föreståencde ministerförändring.
Aukt:onem öfver prof. Eckersbergs efterlem-
nade konstssamlingar — säger ett danskt blad
— lemnar åter ett bevis på den uppmuntran
och hyllning allmänheten är färdig att lemna
stora konstnärer efter deras död. Flera mål-
ningar af Uckersberg inropades för tredubbla
beloppet af de summor, för hvilka konstnären
medan han lefde med nöje skulle afyttrat dem.
Konungen har stadfistat den af riksdagen
:antagna lagen om ett tillägg i de mindre väl
-aflönade tjemstemiännens löner, i anseende till
den dyra ticden.
FRANKRIKE.
Utskrifnimgen af sjömän mellan 20 och 46
är, hv Ika iccke 4 år tjenstgjort i örlogsmari-
nen, sträcker sig till alla hamnar; men sö-
väl med afseend på handelns behof som j
anledning af familjeförhållanden, medgifvas
talrika undantag.
Såsom närmaste följden at fiottornas inseg-
ling i Svarta hafvet motsåz man de rysk
sändebudenss i London och Paris hrr Brunnows
och Ksselefis afr.sa. Ex korrespondent från
Paris uppgifver tll och med med mycken be-
stämdhet, attt alla i Paris vistande ryssar, bland
dem ffven presterna vu! ryska kapellet, blif-
:anb-fallda att lemna Paris. Deras föreståend
afresa lärer utgjort hufvudsakliga ssmtalsäm-
net vid det sammanträtfande af diplomatisk
kår ns medlemmar hvilket föranleddes af den
messa som : ryska kapellet firades på den
ryska nyårslagen.
Den nyligen aflidne exministern Peyronnet
lärer efterlemnat särdeles intressanta memoirer.
Pays, innehäller en längre artikel om de
franska stridskrafterna. Man finner deraf att
300 000 man och 60,000 hästar med 360 ka-
noner äro beredda att när som helst rycka i
Armand Bertin begros den 14 dennes och
bivist des likbegängelsen af alla i Paris vi-
stande politiska. litterira och konstnärsnota-
biliteter. Sant Marc-Gerardin talade vid graf-
ven; Guizot, som äfven ämnat tala, hindrades
.derifrån af opasslighet.
Kursen på statspapper noterad s den 17
dennes: 4!3 9 100.—; 3 71.85.
BELGIEN.
Bulletin de Paris innehåller en förklaring
om att Belgiens neutralitet skall respekteras.
hvilka förvecklingar än uppstå i Europa. !rank-
rikes allians med England, som stär i intimt
förhållande till Belgien, belgiska hofvets slägt-
skap med österrikiska kejsarhuset och slutli-
:gen sjelfva Belgiens läge, måste, enligt nämnda
blad, göra det klart för hvar och en att Bel-
:giens oafhängighet icke kan vara utsatt för
någon fara från Frankrikes sida.
ENGLAND.
a0et förutnämnda ryktet om lord Aberdeens
utträ dande ur ministeren vinner mer och mer
trovär lighet. I detta fall, heter det i en tysk
tidning, torde lord Derby blifva hans efter-
trädare.
Den bertiante högkyrkans kämpe, sir R.
Inglis, som vanligen 1 parlamentet represen-
terar Oxfords universitet, har tillkännagifvit
att han för sin helsas skull ej kan åtaga sig
detta uppdreag för instundande session.
Engelska tidningar innehålla ett bref från
hertiginnan af Orleans till hertigen af Nemours,
dateradt Eisenach den 10 December, hvaruti
hon bestimdt förklarar att hon för sin och
sina söners del på inga vilkor kan ingå å den
af hertigen af Nemours så ifrigt ! bearbetade
s. k. fusiomen. Hon måste i sina söners rät-
tigheter förssvara valrikets principer af S30.
som ännu aalltid är dyrbar för fransmännen.
Att ingå pål fusionen på detta politiska fak-
4tum vore iintet annat än ett fullständigt er-
kännande arf legitimiteten. Hertiginnan tror
ännu på em tron för sin son och brefvet slu-
tar med utttryckande af bennes tro på den
försyn somi godtgör alla orättvisor som hon
och hennes; parti lidit, utan någon skuld från
deras sida.
Samtidigt med publicerandet af detta bref
har Times en sträng artikel mot fusionisterna,
hvilket parti den ger skulden för sympatier
för Ryssland och antipatier mot England,
hvilka på sednare tider låtit spåra sig i Frank-
rike.
Man vill veta att regeringen strax efter
parlamentets öppnande kommer att inkalla
20,000 man irländsk milis. Äfven heter det
att de i Medelhafvet stationerade regementer
skola förstärkas med reservbataljoner. i
I ett cirkulär till medlemmarne af det libe-
rala partiet uppfordrar lord J. Russell dessa
att i anseende till den politiska ställningen så
talrikt soma möjligt infinna sig vid parlamen-
tets öppnade. .
Amiralitteict har beslutat att återkalla kom-
mendören öfver britiska flottstationen i Ostin-