hamn af den 2: dennes. En stor drabbning, den största och biodigaste sedan krigets början hor egt rumi WaiTachiet den 6, 7 och 8 dennes. Underrättelserna äro mycket bristfälliga, isynnerhet som de från österrikisk sida kommande underrättelserna, som voro mycket vidlyftiga i afseende på den första dagens strid och de fördelar ryssarne då skulle vunnit, sedermera plötsligen förstummats. Af allt vill det dock synas som skulle turkarne, ehuru äfven de lidit kännbara förluster, blifvit segervinnare och fullständigt uppnått sitt syftemål att tillintetgöra ryssarmes operationsplaner emot Kalafat. Franska Monit ;ren meddelar nu officielt att de föremada flottorna den 3 iniupiti Svarta hafvet. Evligt en telegrafdepesch fråa Konstantiropel af den 9 har Portea förklarat, att dec icke längre : än 40 dagar anser sig bunden vid sitt gifoa bi9all till stormaktersas bemedlirgs not. De veestliga makternas flottor skola sta-tioneras dels v d Sivope, dels vid Sebastopol, .den turkiska flottan vid Varna. De eng-iska :skeppen skola haft 7000 man landniogstrupper om bord. Från Ryssland, Turkist, Frankrike och England omtalas väldiga krigsrustningar. DANMARE. General Oxholm säges ha blifvit utnämnd till dansk minister i London. I Köpenhamn cirkulera många rykten om en föreståencde ministerförändring. Aukt:onem öfver prof. Eckersbergs efterlemnade konstssamlingar — säger ett danskt blad — lemnar åter ett bevis på den uppmuntran och hyllning allmänheten är färdig att lemna stora konstnärer efter deras död. Flera målningar af Uckersberg inropades för tredubbla beloppet af de summor, för hvilka konstnären medan han lefde med nöje skulle afyttrat dem. Konungen har stadfistat den af riksdagen :antagna lagen om ett tillägg i de mindre väl -aflönade tjemstemiännens löner, i anseende till den dyra ticden. FRANKRIKE. Utskrifnimgen af sjömän mellan 20 och 46 är, hv Ika iccke 4 år tjenstgjort i örlogsmarinen, sträcker sig till alla hamnar; men söväl med afseend på handelns behof som j anledning af familjeförhållanden, medgifvas talrika undantag. Såsom närmaste följden at fiottornas insegling i Svarta hafvet motsåz man de rysk sändebudenss i London och Paris hrr Brunnows och Ksselefis afr.sa. Ex korrespondent från Paris uppgifver tll och med med mycken bestämdhet, attt alla i Paris vistande ryssar, bland dem ffven presterna vu! ryska kapellet, blif:anb-fallda att lemna Paris. Deras föreståend afresa lärer utgjort hufvudsakliga ssmtalsämnet vid det sammanträtfande af diplomatisk kår ns medlemmar hvilket föranleddes af den messa som : ryska kapellet firades på den ryska nyårslagen. Den nyligen aflidne exministern Peyronnet lärer efterlemnat särdeles intressanta memoirer. Pays, innehäller en längre artikel om de franska stridskrafterna. Man finner deraf att 300 000 man och 60,000 hästar med 360 kanoner äro beredda att när som helst rycka i Armand Bertin begros den 14 dennes och bivist des likbegängelsen af alla i Paris vistande politiska. litterira och konstnärsnotabiliteter. Sant Marc-Gerardin talade vid grafven; Guizot, som äfven ämnat tala, hindrades .derifrån af opasslighet. Kursen på statspapper noterad s den 17 dennes: 4!3 9 100.—; 3 71.85. BELGIEN. Bulletin de Paris innehåller en förklaring om att Belgiens neutralitet skall respekteras. hvilka förvecklingar än uppstå i Europa. !rankrikes allians med England, som stär i intimt förhållande till Belgien, belgiska hofvets slägtskap med österrikiska kejsarhuset och slutli:gen sjelfva Belgiens läge, måste, enligt nämnda blad, göra det klart för hvar och en att Bel:giens oafhängighet icke kan vara utsatt för någon fara från Frankrikes sida. ENGLAND. a0et förutnämnda ryktet om lord Aberdeens utträ dande ur ministeren vinner mer och mer trovär lighet. I detta fall, heter det i en tysk tidning, torde lord Derby blifva hans efterträdare. Den bertiante högkyrkans kämpe, sir R. Inglis, som vanligen 1 parlamentet representerar Oxfords universitet, har tillkännagifvit att han för sin helsas skull ej kan åtaga sig detta uppdreag för instundande session. Engelska tidningar innehålla ett bref från hertiginnan af Orleans till hertigen af Nemours, dateradt Eisenach den 10 December, hvaruti hon bestimdt förklarar att hon för sin och sina söners del på inga vilkor kan ingå å den af hertigen af Nemours så ifrigt ! bearbetade s. k. fusiomen. Hon måste i sina söners rättigheter förssvara valrikets principer af S30. som ännu aalltid är dyrbar för fransmännen. Att ingå pål fusionen på detta politiska fak4tum vore iintet annat än ett fullständigt erkännande arf legitimiteten. Hertiginnan tror ännu på em tron för sin son och brefvet slutar med utttryckande af bennes tro på den försyn somi godtgör alla orättvisor som hon och hennes; parti lidit, utan någon skuld från deras sida. Samtidigt med publicerandet af detta bref har Times en sträng artikel mot fusionisterna, hvilket parti den ger skulden för sympatier för Ryssland och antipatier mot England, hvilka på sednare tider låtit spåra sig i Frankrike. Man vill veta att regeringen strax efter parlamentets öppnande kommer att inkalla 20,000 man irländsk milis. Äfven heter det att de i Medelhafvet stationerade regementer skola förstärkas med reservbataljoner. i I ett cirkulär till medlemmarne af det liberala partiet uppfordrar lord J. Russell dessa att i anseende till den politiska ställningen så talrikt soma möjligt infinna sig vid parlamentets öppnade. . Amiralitteict har beslutat att återkalla kommendören öfver britiska flottstationen i Ostin