genomgåencde råder ett officielt blad, äfven
är det rådamde regeringssystemets.
Svenska Tidnimgens redaktion torde med
afseende häärpå benäget erinra sig den bekanta
historien opm munläset, eller det tillfälle då
höga vederkbörande, af det uppseende som en
hop reaktidonära artiklar af en adjutant i
Posttidninggen väckte angående regeringens dä-
varande poblitik, funno sig föranlätne att låta
inställa foprtsättningen af nämnde artikeltill-
verkning. — Är det väl också antagligt, atten
regering skkulle vara så slapp, att den icke det
minsta fråggade efter om det officiella bladet
fortfarande satte i omlopp åsigter i strid mot
regeringens; egna, eller att redaktören af en
sådan tidning kunde vara så ohandterlig eller
så oåtkomllig, att han för en sådan hän-
delse icke antingen kunde förmås hålla sig
inom skramkorna eller ock crsättas af någon
annan? Swårligen.
Det bör cerinras, att det ingalunda är vär
mening attt den svenska regeringen på ett
eller annat : sätt skulle behöfva eller böra tillata
sig några bbravader mot den ena cter an-
dra af fremnmande makter, minst emot en gc-
nom sin maateriella öfvervigt så imponerande,
som Rysslannd. Men detta är ett; ett annat
att det officbiella bladet visar en fortsatt och
tydligt framaträdande förkärlek för allt som i
egenskap aff system har sin mest framstående
representantt i Ryssland, d. v. s. för absolu-
tistiska grunndsatser, byråkrati, individernas
och folkets uppslukande uti statsidgen, o. s.
v. och sedam, 1 yttre politiska frågor, uti be-
stämda Jloftal öfver Ryssland, såsom repre-
senterande wrdningens sak, — en vacker ord-
ning att följa för nationer som vilja kallas och
vara fria!
De systematiska utfall, som under en lang
tid i Sv. Tidningen alltemellanåt uppenbarat
sig mot England, hafva också kunnat giva.
en nog skälig anledning att frukta en lutnin.
af sympatierrna åt ryska sidan; — så mycket
bättre om ddessa farhågor nu på en gång iro
undanröjda. — För öfrigt tro vi hvarken at!
regeringen eeller någon enda svensk, hvad
parti han i Cöfrigt må Jlillhöra, skulle önska
att vara rysss: vi tro att i farans stund eller
vid utbrottet: af en politisk förveckling, en-
hvar hellre skulle våga sin egendom och sitt
lif, än att se någon del af det återstående
Sverige blifva en rysk tillhörighet. - Men
detta afräknadt, känna vi alla, att det finnes
många som söka af alla krafter verka för
hvad .man kan kalla ryska åsigter i afseende
på styrelsens och folkets förhållande till hvar-
andra: för dlen blinda lydnaden i stat och
kyrka, klassernas stränga afskiljande, stats-
tjenstens företräde till anspråk på betydenhet
i umgängeslifvet, befordringars underordnande
under gunst och familjerelationer, samt icke
så få, som direkt prisa Rysslands inre rege-
ringssystem och inrättningar och hellre skulle
se vårt statsskick, förstås med bibehållande af
svenskt namn och karakter, förvandladt i
ord och gerning till ett inre Ryssland; än
de ville gå in på reformer till förmån för
frihetens sak och hela folkets deltagande i
politiska rättigheter.
Dessa äro korthet våra farhågor eller vår
mening om c ryska sympatierna. Vär värde
kollega Svenska Tidningen bedja vi att icke
blott lägga handen på hjertat, utan äfven taga
eftertankan till hjelp för att få reda på, huru-
vida icke dess fosterländskhet i detta hänse-
ende har en något rysk anstrykning, utan
att för öfrigt deraf draga ringaste tvifvelsmål
om dess patiotism, om det gäller att för-
svara fosterlmdets integritet och yttre sjelf-
ständighet.