skattade värdet och i samma förhållande för värde
derunder. ! H
S:0 Att taxeringsvärdet för fastighet skall bestäm-
ms tid der belopp, derför den sednast blifvit för-
säid, om förs liniog ägt rum under de sista 10 åren,
men de egendomar, som icke blifvit inom denna tid
örsälda uppskattas hvart 5:te år till ett med de sed-
nast i orten försålda egendomarne jemförligt värde.
9:0 Att den s. k. miiimitariffen för hemmansvärdet
i kvarje län, ej vidare åberopas i eller bifogas bevill-
ninysförordningen.
För de af mig framställde förslag får jag vörd-
samt anföra följande motiver:
Den bevillning rikets ständer vid hvarje riksdag,
jemlikt 60 R. I ,till fyllande af bristen uti de vån-
liga tillgängarne sig åtaga, bör icke öfvergå till ;en
orubblig, ständigt fortfarande beskattning och ej eller
vara större än som just för nämnde brists fyllande
erfordras . d
Denna bevillning är en skatt af den natur, att den
bör fördelas lika i förhållande till hvarderas förmö-
genhet eller inkomst. på alla samhällsklasser, - hvilket
är så mycket nödvändigare, som rikets ständer derom
ensamt tesluta och den andra statsmakten således
icke kan skydda personer eller näringar ) som, i full
godtycklira grunder antagas, genom tillfälliga sym
patier, aurtipatier eller andra förh landen af rikets
ständer vd någon riksdag kunde blifva allt för myc-
ket gynnende eller missgynnande. Konsumtionsafgif-
ter kunna, med afseende å den mer eller mindre
nytta eller skada man anser varornas 5 here
medföra och andra förhållanden bestämmas högre bl-
ler lägre på olika varor. I afseende å de icke för
lifsuppehället nödvändiga, kan hvar och en undän-
draga sig dylika afgifter. Men att ligga en högre
- direkt ny skatt — bevillning är ny skatt, för hvar
riksdag — på en samhällsklass än på en annan,
högst vådligt. Man kan då snart vara inne på pto-
gressiv förmögenhetsafvift — eller någon annan kom-
- mhnistisk favorit lära, på ett, af lag skyddadt, gdd-
tyckligt gripande i hvarandras fickor. Grundag
gifver icke eller ringaste anledning dertill att vid a
männ2 Berillningens fördelning något ständ eller
gon klass skall gynnas tå andras bekostnad. Nu gål-
lande bevillningsförordning föreskrifver ock bland au-
nat, i 72 S att taxeringsmän skola med omsorg tills-,
att alltd värdet må så bestämmas, att alla medbori är:
i samhället, i förhållande till deras egendom, lika be-
skattas.
Ett enda undantag från den lika andeli bevillnink,
som alla böra bära, har dock blifvit föreslaget; i
öfrerensstämmelse med de grnnder som nu gällande
författning i 1, 2 och 11 1y-följ. Det är en allmäht
godkänd sats, att man cj bör tiva skatt af den som
ieke eger mera än hvad som oundgängligen tarfyhs
till fyllande af de nödvändigaste lefnadsbehofven. Mån
blifver annars sannolikt tvungen att återgifva säddn
skatt till flerdubbelt belopp i form affattigunderstöl.
Enligt 2 4 i bevillningsförordningen erlägges ingån
bevillning å lön, som ej öfverstiger 200 rdr. Detår
skäligt att andra samhällsklasser njuta enahanda fr
måv, och beloppet 200 rdr torde i det närmaste m
svars. hvad efter nu varande priser fordras för en
sons nödtoritiga underhåll i en af rikets dyrare ot-
ter, der han äfven bör vara berättigad tt välja si
bostad. Efter dessa allmänna grunder för jemnarc
-fördelning af bevillningen emellan alla klasser, skolk
några skäl uppgifvas för de serskilta bestämmelsernå.
— 1:0. Skyddsafgiftens ena hälft, som ingär till stati-
verket, utgör i ellmänhet 12 sk. för man och 6 sk. för
qvuma, Den drabbar tungt, dels den mindre bemed
lade do skären eller handtverkaren, som mäst
erligga den för Sm familj och sitt tjenstefolk, dels
den obemedlade arbetareti, näs han sjelf skall erlägg
sin skatt De personella vtskylderna häde till state
s.och kommunerna äro ändå för dessa -klåsser betyd
liga. obe böst för närvarande bland annat; för hvarj
maaspörson, ar 12 sk. mantalspenningar, 24 sk. skydds!
ty jemte afgiften till kurhus, folkskolor, fattiz:
kyddsafgiften 12 ki
jning, im. m. För gvin
samlingar betalas, fi
4
mindre. Uti en af Stockholms
äb 1853, i personella afgifter I rdr 46 sk. af hvarje mar
och I rår 34 sk. af hvårje qvinna. Den mindre jord
obrukaren mister nu förmodligen rättigheten att brann
bränvin, eller kommer rättare sagdt ej att med fördel
kunna begagna sig deraf, när fabriksbränning uppl
står. Han och den fattige arbetaren blifva ock san-)
nolikt de som mest komma att vidkännas det högal
priset ä bränvin, åtminstone i början, innan de lem-
nat gamla vamor.
För öfrigt skulle icke nägon befrias från skydds-
afgsift, som egde en inkomst af mer än 200 rår, el
ler egendonr af högre värde än 5000 rdr, den der
etter 4 procerts afkastning äfven anses lemna blott
200 rdr, ellerden summa hvar och en egentligen
borde tillgodojuta innan nägon bevillning af honom
utkräfdes.
All ;rosressiv bevillning bör så snart ske kan
sas. Dm eger nu egentligen rum ä löner, der
evillningen stger från 1 till 3 procent.
Om nu bevillningen nedsättes till en procent, så
kan den farliga prine:p som här förmodligen af na
samhet insmugit sig, mu frän författningen
a ma
-— 3 Ao
Uti ii, 27, 29 och 31 43 af bevillningsförord
ningen finnas nu mänga ojemnheter i taxeringen.
;sa, tillkomna som det vill synas genom förra
ares mindre benägenhet mot vissa klasser,
böra försvinna.
er betala nu mera, sedan räntan )
pdeitt till 5 procent, sällan någon bevill-
sa hur dock ej varit lagstiftarens mening, ;
cet mera orätt som beskattning vul
snarare bör erlggas af de samlade kapitaliserade re-
venyerne, än a de arliga, som ofta endast räcka till
besirilande af lnadskostnacen. Enligt det föreslagna
andet skule bevillningen af kapitalen inga di
; till staten. Gaäldenär, om han berätt gas afdraga
pg, kan sällan begagna denna rätt. Stadsan-
ggås och man vånjer sig vid lagbrott.
inta man sjelf betalar ä egen sk ö
gas är billigt. För öfrigt är föres
och lätt tillämplig, då det åtminstone är vida
att uppgifva och kontrollera mko:nst af pen-
ilaning än af handel eller rörelse i allmänhet.
Stadgandet att inkomst under 200 rdr bör be-
fras från bevillning är förut motiverädt.
5:0 Inkomstskatt blir egentligen inpopulär derige-
nom ett man för kontrollen tillåter forskningar an-
enskildta affärsförhällanden. Sädant bör ock
a mäto undvikas. ÅA andra sidan mäste
ka örekomma och undanrödja de demo
isarne af osanufirdiga uppgifter
hela samhälsklasser. Bäst sker väl detta iall-
bet, i afseemle å skatt, om man icke gör afgif-
ten obilligt stor, och sedan förtror sig till den all-
minna rättskänslan. Hvad här ofvan blitvit föresla-
get är redan antaget i reglementen för vissa allmänna
kassor i afseende a tysta förmänsrätter. En uppgift
sra och tro af svensk man, kontrollerad af taxe-
nhäns rött att definitivt bestämma beloppet, skall
skatten ej är för hög, i de flesua fall och
för indamälet blifva tillräcklig. Edernas an-
tal bör ej onödigtvis ökas. Enskildta böckers före-
de är odiöst,
7:0 Om fast egendom i allmänhet anses afkasta 4
procent, och säleces.en egendom värd -10,000 rdr
afkasiar 400 rdr,så utgör den föreslagna skatten af
19.999 iem 1 procent af inkomsten och blir
H dlen af lön, rörelse eller kapital
tihet taxerad till 10,000 rdr, afka
stande 400 rdr beillning med 20 rdr, således d pro
cent af inkomsten Egentligen börde egarens sku d
afdragas innan bevillning erlades, men detta vågar
j vid det fålle föreslå.
är hovill nedsättes till !V.:del af dess
le belopp, bör, om den äfven utgär af verk-
3 ala ll
N r 1
nuv ud
liga värdet, kuappast skatteförhöjning kunna u;p-hö
kommia för någon fastighetsegare, huru lågt han hiv I bö
till Köpevärdet kan väl någon gång vit
för
dö
un
för lågt, men är en i allmänhet
rund än alla värderingar. Derigenom att
lomar blifva uppskattade till deras verkliga
a AE