ENGLAND.
Att döma a efter en artikel i Times. tycks
det vara regegeringens mening att ännu en gång
skjuta undanm frågan om parlamentsreformen
och istället t föreslå -en- inrättning af under-
huset, hvaririgenom göromålen skulle kunna
hastigare änn hittills fulländas, i form af
stora permarnenta kommittter eller utskott för
de särskilda. frågornas behandling. Det är
dock icke troligt att ett sådant förslag kan
gå igenom, i fall det verkligen skulle blifva
framstäldt.
Prins Alberts otillbörliga inblandning i ut-
rikes politiken sysselsätter ännu pressen och
sinnena, ocih en strid har uppkommit om tolk:
ningen af ett under Wilhelm III utfärdadt
statut, somi förbjuder naturaliserade utländ-
ningar att (deltaga i Privy Council. Frågan
härom tros i parlamentet blifva väckt af m:r
Roebuck, ooch kommer säkert icke att aflöpa
utan obehag.g för-hofvet.— -
Det gamlala protektionistpartiets rustningar
till nya stricider låta redan spåra sig i vissa
mot Cobderen och Manchesterpartiet riktade
brochyrer. — En sådan är ,Cobdenic Policy by
Sommervillele,, hvars författare sjelf varit en
af agitatoreerna för spanmålslagarnes bortta-
gande, meren sedermera brutit med sina förra
vänner.
Enligt dden nyligen utgifna tabellen öfver
antalet af ssärskilda religionsbekännare i Eng-
land, visar: sig at katolikerna i England och
Wales tilksammans ej uppgå till 200,000,
hvaribland- ändå flertalet utgöres af irländare
och utländming r. Man finner deraf att de.
mycket omuatalade öfvergångarne till katolicis-
:men icke ppå långt när varit: så talrika som
-man förmoodat, och man skulle tro att detta
trossamfunnd väl kunde hjelpa sig förutan det
:stora mascichineri af erkebiskopar, biskopar,
ikloster, preröcessioner och patres, som för tre
år sedai! föförorsakade ett sådant allarm. Vid
Stuartarnes:s fördrifyande uppgick katolikernas
antal endaast till 27,696, och år. 1767 till om-
kring. 70,0600. sa
Nya ochh för de ryska embetsmännen föga
hedrande cdetaljer hafva-kommit i dagen an-
gående de på ett egyptiskt ångfartyg af ryska
amiralen KKornilow tillfångatagna engelska ma-
schinisternma. Amiralen hade lofvat förste ma-
.schinisten sin frihet, om han ville åtaga sig
satt föra ddet uppbringade egyptiska fartyget
till Sebastdtopol. Han åtog sig detta, och hade
just fört det in i nämnde hamn, då prisen,
som blifvitit illa tilltygad af de ryska kanorna,
sjönk. Då vägrade amiralen att fullgöra sitt
löfte, och (engelsmannen inkastades i ett ohygg-
ligt fängelse, der han endast fick omkring 7
sk. banko, om dagen att uppehålla lifvet.
Globes pariserkorrespondent berättar efter
bref från Wien, att kejsaren af Österrike ny-
ligen tagitit furst Metternich till råds i Orien-
taliska fråågan, och att man, då Metternich
uttalat sigg för nödvändigheten att motsätta sig
Rysslandss öfvermod, numera kunde med sä-
kerhet amtaga att Österrike väl icke skall
ikomma att uppträda såsom en afgjord mot-
ståndare till denna makt, men att det dock
byser dem allvarliga önskan att se dess poli-
tiska plamer tillintetgjorda.
Globe :meddelar, i anledning af den under-
rättelsen :att hertigen af Chambord skulle göra
ett besökk hos ÖOrleanska familjen i Clare-
monty ur : ;Revue Retrospectiven en af Ludvig
Filips mirinistrat den 2 Januari 1844 fill en-
gelska reggeringen ställd. note, hvari franska
regeringenn hotar att återkalla sitt sätidebrid,
om pretenndentens besök i England föranledde
till någonn demonstration Åå hans partis sida.
Globe anser att deuna depesch klart uttryc-
ker de grrunder efter hvilka den närvarande
franska regeringen sk all bestämma sitt hand-
lingssätt, i händelse gr.fven af Chambord ber,
hagar hecdra England me d något besök. i
Consolis noterades den 3 vid middagstiden,
93 1.
TYSKLAND.
Preussem. I första kammaren framlade in-
rikesminiistern den 13, åtta lagförslag rörande
provinsorrdningarne för de serskilda provin-
serna. Till president omvaldes grefve Ritt-
berg ochi till vicepresidenter utsågos år Brig-
gemann coch grefve Itzenplitz
tyska r regeringen hade för någon tid sedan
i B-rlin I beställt lokomotiver och andra ma-
chiner tilll ett belopp af omkring 2 millioner
thlr. DOet berättas nu, att från Petersburg
inkomminit en tillsägelse att afstanna med ar
betet på i dessa beställningar.
ÖSTERRIKE. :
Enligt;t en telegrafdepesch i Indgpendance
belge vyvar i Wien den 12 det rykte gängse
att kejsasar Frans Josef stod i begrepp att af-
resa till Petersburg.
ITALIEN.
Från Turn skrifves under den 9 Jaovari:
;F Tortotona, Voghera, Alessandria och Mont-
meliano hafva folkskakningar egt rum, eft:r
hvad detet påstås med anledning af saltprisets
-stegring,r, men de blefvo emellertid lätt sking-
rade. — I Genua wvistande protestanter hafva
inköpt en gammal kyrka för att förvandla
henne ti till ett protestantiskt bönehus.
TURKIET. :
De scednaste vigtigaste nyheterna innehållas
i följannde telegrafdepescher.
Kons stanteropel den 2 Jan. (Triest. Zeit.)
Ändtliggen i dag har Sr Edmund Lyons. med
en dvission af flottan lemnat Bosporen och öfver-
raskade: oss tidigt på morgonen på ett temli-
gen obehagligt sätt genom sin afskedssalfva.
Efter ryktet skall det vara fullkomligt sä-
kert, art 753,000 man franska och engelska
trupper: skola besätta Servien och Bulgarien.
Wiern den 13 Jan. (B. H.) Portens anta-
:gande af de fyra stormakternas förslag har
inträffatt här och skall afsändas till Peters-
bufg. -— Efter hvad det förljudes ha ånyo
ifäktninagar egt rum vid Zetab med vexlande
