ENGLAND. Att döma a efter en artikel i Times. tycks det vara regegeringens mening att ännu en gång skjuta undanm frågan om parlamentsreformen och istället t föreslå -eninrättning af underhuset, hvaririgenom göromålen skulle kunna hastigare änn hittills fulländas, i form af stora permarnenta kommittter eller utskott för de särskilda. frågornas behandling. Det är dock icke troligt att ett sådant förslag kan gå igenom, i fall det verkligen skulle blifva framstäldt. Prins Alberts otillbörliga inblandning i utrikes politiken sysselsätter ännu pressen och sinnena, ocih en strid har uppkommit om tolk: ningen af ett under Wilhelm III utfärdadt statut, somi förbjuder naturaliserade utländningar att (deltaga i Privy Council. Frågan härom tros i parlamentet blifva väckt af m:r Roebuck, ooch kommer säkert icke att aflöpa utan obehag.g för-hofvet.— Det gamlala protektionistpartiets rustningar till nya stricider låta redan spåra sig i vissa mot Cobderen och Manchesterpartiet riktade brochyrer. — En sådan är ,Cobdenic Policy by Sommervillele,, hvars författare sjelf varit en af agitatoreerna för spanmålslagarnes borttagande, meren sedermera brutit med sina förra vänner. Enligt dden nyligen utgifna tabellen öfver antalet af ssärskilda religionsbekännare i England, visar: sig at katolikerna i England och Wales tilksammans ej uppgå till 200,000, hvariblandändå flertalet utgöres af irländare och utländming r. Man finner deraf att de. mycket omuatalade öfvergångarne till katolicis:men icke ppå långt när varit: så talrika som -man förmoodat, och man skulle tro att detta trossamfunnd väl kunde hjelpa sig förutan det :stora mascichineri af erkebiskopar, biskopar, ikloster, preröcessioner och patres, som för tre år sedai! föförorsakade ett sådant allarm. Vid Stuartarnes:s fördrifyande uppgick katolikernas antal endaast till 27,696, och år. 1767 till omkring. 70,0600. sa Nya ochh för de ryska embetsmännen föga hedrande cdetaljer hafva-kommit i dagen angående de på ett egyptiskt ångfartyg af ryska amiralen KKornilow tillfångatagna engelska maschinisternma. Amiralen hade lofvat förste ma.schinisten sin frihet, om han ville åtaga sig satt föra ddet uppbringade egyptiska fartyget till Sebastdtopol. Han åtog sig detta, och hade just fört det in i nämnde hamn, då prisen, som blifvitit illa tilltygad af de ryska kanorna, sjönk. Då vägrade amiralen att fullgöra sitt löfte, och (engelsmannen inkastades i ett ohyggligt fängelse, der han endast fick omkring 7 sk. banko, om dagen att uppehålla lifvet. Globes pariserkorrespondent berättar efter bref från Wien, att kejsaren af Österrike nyligen tagitit furst Metternich till råds i Orientaliska fråågan, och att man, då Metternich uttalat sigg för nödvändigheten att motsätta sig Rysslandss öfvermod, numera kunde med säkerhet amtaga att Österrike väl icke skall ikomma att uppträda såsom en afgjord motståndare till denna makt, men att det dock byser dem allvarliga önskan att se dess politiska plamer tillintetgjorda. Globe :meddelar, i anledning af den underrättelsen :att hertigen af Chambord skulle göra ett besökk hos ÖOrleanska familjen i Claremonty ur : ;Revue Retrospectiven en af Ludvig Filips mirinistrat den 2 Januari 1844 fill engelska reggeringen ställd. note, hvari franska regeringenn hotar att återkalla sitt sätidebrid, om pretenndentens besök i England föranledde till någonn demonstration Åå hans partis sida. Globe anser att deuna depesch klart uttrycker de grrunder efter hvilka den närvarande franska regeringen sk all bestämma sitt handlingssätt, i händelse gr.fven af Chambord ber, hagar hecdra England me d något besök. i Consolis noterades den 3 vid middagstiden, 93 1. TYSKLAND. Preussem. I första kammaren framlade inrikesminiistern den 13, åtta lagförslag rörande provinsorrdningarne för de serskilda provinserna. Till president omvaldes grefve Rittberg ochi till vicepresidenter utsågos år Briggemann coch grefve Itzenplitz tyska r regeringen hade för någon tid sedan i B-rlin I beställt lokomotiver och andra machiner tilll ett belopp af omkring 2 millioner thlr. DOet berättas nu, att från Petersburg inkomminit en tillsägelse att afstanna med ar betet på i dessa beställningar. ÖSTERRIKE. : Enligt;t en telegrafdepesch i Indgpendance belge vyvar i Wien den 12 det rykte gängse att kejsasar Frans Josef stod i begrepp att afresa till Petersburg. ITALIEN. Från Turn skrifves under den 9 Jaovari: ;F Tortotona, Voghera, Alessandria och Montmeliano hafva folkskakningar egt rum, eft:r hvad detet påstås med anledning af saltprisets -stegring,r, men de blefvo emellertid lätt skingrade. — I Genua wvistande protestanter hafva inköpt en gammal kyrka för att förvandla henne ti till ett protestantiskt bönehus. TURKIET. : De scednaste vigtigaste nyheterna innehållas i följannde telegrafdepescher. Kons stanteropel den 2 Jan. (Triest. Zeit.) Ändtliggen i dag har Sr Edmund Lyons. med en dvission af flottan lemnat Bosporen och öfverraskade: oss tidigt på morgonen på ett temligen obehagligt sätt genom sin afskedssalfva. Efter ryktet skall det vara fullkomligt säkert, art 753,000 man franska och engelska trupper: skola besätta Servien och Bulgarien. Wiern den 13 Jan. (B. H.) Portens anta:gande af de fyra stormakternas förslag har inträffatt här och skall afsändas till Petersbufg. -— Efter hvad det förljudes ha ånyo ifäktninagar egt rum vid Zetab med vexlande