Nordvest-passagen
(Slut från N:o 15.)
Hösten 1827 återfann Franklin i England.
Geografiskza samfundet i Frankrike afvaktade
endast hams återkomst, för att tilldela honom
den guldmedalj, som den hvarje år bortger
ät den som under året gjort den vigtigaste
upptäckten. — Vid samma tid återsåg äfven
expeditionens egentlige upphofsman, kapten
Parry, Englands kust. Men denna gång min-
dre lycklig än under sina föregående upp-
täcktsresor, hade denne djerfve sjöfarare full-
komligt misslyckats i de tvenne försök han
gjort att intränga i polarhafvet på samma gång
Franklin undersökte dess stränder. DPrifven
tillbaka från Barrowsundet genom de hopade
ismassor, midt ibland hvilka han nödgats
qvarlemna ett af sina. skepp, hade man sett
honom nistan omedelbart derefter, utan att
nedslås, ssynda att söka bättre lycka i Spitz-
bergens hf, men hade på detta håll ej mer
än Hudsor och Buchan förmått bana sig väg
på andra sidan S2:a parallelkretsen. Denna
resa — dn femte som Parry egnade åt full-
följandet 2f samma ändamål — tillslöt kretsen
för hans wrbeten i polartrakterna och slutade
på samma gång hans verksamma bana.
Det ble ej sammnzn förhållande med Frank-
lin. Do iedersutmärkelser och de vigtiga po-
ster. hvarned engelska styrelsen belönade hans
tjerster, fironade sig förgäfvyes med årens tyngd
för att försvaga hans verksamhet. ossa be-
löningar, som dock redan voro :3 väl för-
tjenta, biärogo endast att ingifva honom en ny
ifver och gitva näring åt hans äregirighet att
slutligen fästa sitt namn vid upptäckten af
denna passage som, trots fyra scklers upp-
täcktsbemödanden, ännu var gömd bakom nord-
olens is. Hans tvenne expe
baft till resultat en nära nög ful dig at-
teckning af den delen af Amerikas norra kust,
som sträcker sig från Iscap till Cap Turna-
gain, öfver mer än 89 longitudsgrader. Geo-
grafien hade sålunda sedan 1827 honom att
hed
UC ir hade