a EA AAA RN
rade rättigheet, utan hela egendomsrätten till
den uttorkadde jorden och det i hela dess nu-
varande utstrräckning. Fyra af landets utmärk-
taste advokzater hafva uppträdt i saken vid
arrondissemcentsrätten i Amsterdam, och man
afvaktar med spänd förväntan domen, som
tros komma att afkunnas i Februari.
Enligt underrättelser från Batavia har den
första expositionen af den indiska jordens och
fabriksflitens produkter blifvit öppnad och
tilldrog sigi oväntad grad den javanesiska
befolkningers uppmärksamhet.
ENGLAND.
I sin öfverblick på året 1853 yttrar den mini-
steriela tidningen Globe, angående de krigiska
utsigterna för det nya året, följande märkliga
ord:
Om det nya årets morgon randas öfver
mångahanda förebud till en strid, sådan den
närvarande generationen ännu aldrig sett,
så äro vi derpå beredde. Om vi erfara, så-
som vi i dag erfarit, att kejsaren af Ryss-
land förkastat de sista vilkoren, om hvilka
Turkiet och de fyra stora makterna blifvit ense
såsom grumd för fortsättning af underhand-
lingarne; orm han beslutit att bortkasta skidan,
att föra kriiget ej blott mot Turkiet, utan äf-
ven mot Eingland och all sedlig lag, så veta
vi att vår rregering deraf icke träffas oförbe-
redd. Våra arsenaler kunna aflägga vittnes-
börd om det nit som herrskar i hvarje tjen-
stegren. Den nya författningen angående för-
delningen af prispenningar, som är utkommen
i denna vecka, bevisar att man riktat sin upp-
märksamhet äfven på de minsta detaljer. Den
allmänna tupprörelsen i Irland och våra ko-
lonier, liksom i sjelfva England, visa att fi-
endtlighetens utbrottjskall finna vår armestyrka
fördelad på det mest ändamålsenliga sätt. Man
säger att kriget skall störa vår lycka. Hvil-
ket krig? Amerika och Australien, med sina
stora och beständigt tilltagande handelsförbin-
delser, kunna ej skaffas ur verlden; Frank-
rike öppnar för oss nya handelskanaler; Ost-
indien börjar först vakna till medvetande af
den sanna utvecklingen utaf sina hjelpkällor;
våra kolonier hafva aldrig varit mera blom-
strande och oss mera tillgifna. Hvilket krig
kan afskära oss från dessa naturliga kommer-
ciella hjelpkällor? Vore Amerika emot oss
kunde våra assuradörer få skäl till betänkliga
miner, — wore Frankrike fiendtligt kunde våra
finansmänmer känna en viss krampkyla i drag-
bandet af sina penningepungar. Men Ryss-
land är ämnu icke någon sjömakt, och det har
längesedam visat oss i hvad riktning den
skulle gå, om de vestra makterna tilläte det
blifva en sådan. Det krig, som möjligen be-
gynner med det nya året, är ett krig som icke
rubbar hadelsförbindelserna, utan som röjer fien-
derna och prohibitionisterna ur vägen för handeln
och öppna för dess naturliga utveckling nya ba-
nor. Kriget har sina särskilda olägenheter för
handelns bedrifvande, men detta är ett krig som
går ut pi att skydda och befrämja de sanna
och varastiga handelsintressena. Icke blott
regeringer, utan äfven folket är rustadt till
kriget. Ivarje uttalande af den allmänna me-
ningen, språket vid de offentliga mötena och
språket i de mera enskilda sällskapskretsarne,
allt tillkännager att regeringen skall under-
stödjas af en nation, som blott har en enda
känsla. Det förflutna året har varit en kraft-
hemtandets , förnöjsamhetens, styrkans och
den bepröfvade besinningens period — ett år,
egnadt attt, om så måste vara, sätta kronan
på en så lång fred och gifva oss de materiella
medlen och den sedliga tillförsigten, hvar-
igenom vi blifvit satte i stånd att möta mera
kritiska tider.
Afven Times förbereder) på en strid, som
möjligtvis börjar redan före parlamentets sam-
manträdande , måhända redan i detta ögon-
blick är öppnad genom någon afgörande till-
dragelse,, och uppfordrar parlamentet och fol-
ket att anstränga alla sina krafter för att med
ära och. eftertryck utfäkta denna strid som
kan taga en gigantisk utsträckning och hvars
slut dem närvarande generationen icke torde få
upplefva. Den förestående kampen är så fruk-
tansvärdl, att den icke utan skäl kan jemföras
med dem som slutades med grekiska frihetens
undergåing och med uppsättande af det så kalla-
de grekiska kejsardömet; och vi hafra framför
oss profetian af den myare tidens största eröfra-
re, att vi stå vid gryningen af den stund sem
skall agöra om Europa skall blifva republi-
kanskt eller kossackiskt. Dessa historiens lär-
domar ich snillets varningar finna en riklig be-
kräftels. i den strid mellan klasser och racer som
på Jfaglandet splittrar hvarje rike och hvarje
samhälle, och erbjuder anledning till jallmänt krig.
Är endast lösen gifven, skola i ett ögonblick
millioner ordna sig under sina särskilda par-
tiers fanor och partierna ordna sig iden stora
och blodiga leken. Detta är den utsigt som
öppnar sig framför oss, detta är anledningen
till parlamentets sammanträdande.,
Deresfter kastas en blick på Englands gynn-
samma. ställning; i England står nationalite-
ten högt öfver allt partiväsende, och det sed-
nare kan för ingen del hämmande inverka på
operationerna ; Englands gamla erfarenhet skall
redan från början sporra nationen till en full
kraftamsträngning, och derigenom göra det
första slaget afgörande samt om möjligt ba-
nande väg för freden. Slutligen heter det,
att Emgland hemtar en moralisk kraft af sitt
medvestande att i det längsta hafva arbetat
för fredens bevarande och att dess krigare och
statsmän ostörda af alla samhällsskrupler kunna
med alla dem till buds stående medel i fa-
rans stund verka för målets uppnående.
I afseende på grefve Pourtales beskickning
yttrar Times, med all aktning för det värdiga
1 Preussens neutralitetsförklaring, att då sa-
ken kommer till afgörande, torde Preussen
icke ängre kunna bevara sin neutralitet, och
att d:inna stat då endast kan intaga sin plats
vid sidan af England och Frankrike i striden
för ritt, mensklighet och civilisation, då der-
emot ett omfattande af Rysslands parti skulle
göra Preussen till en vasallstat under Ryss-
land.
Garnisonerna på Malta och i Gibraltar skola
förstärkas, hvardera med tre regementen.
Enligt Globe väntar man i Franrike betyd-
liga tullnedsättningar efter Englands mönster.
Må — rg fa
UN ÖN Fe År ee LL RR FR kn er — rt
ee