arera. Dä krosseylindrarne icke äro af sten, kun-
a de arbeta ett helt år utan att behöfva skärpas. 7
Jnder malningen befrias mjölet helt och hållet eller gåc
lett till en del från kliet. Ett tolf års barn förmärl ran
åtta machinen i rörelse och på en timma mala 60 I me
a 100 litres korn. Dock kan man äfven ställa sal ,at
ill att flera dylika qvarnar kunna drifvas af vatten-
ller djurkraft. För svenska landtbruket förtjenar sar
uppfinningen desto större uppmärksamhet, som man vuc
lerigenom skulle kunna - förmå åtskilliga qvaregarel
att för någorlunda billigt pris drifva sina qvarnar eller
nöja sig med mindre vattenkraft, hvarigenom ett af de N
förnämsta hindren för ängsvattningars allmänna infö-
rande vore undanröjdt.
Bland nägra amerikanska uppfinningar berömmas j
synnerhet tvenne, nemligen Tallbots machin att borra I kla
tunnels genom de härdaste berg och en ny dykare- to
apparat. Med den förra ästadkoms vid ett af de sta
sednaste försöken, och i ett berg af fastaste slag, en 0.
urhelkning af 17 fots diameter och med en hastighet sar
af 1!, fot i timman. Stenmassan sönderskäres och kros- -
sas af roterande stälskifvor, hvilka derunder beskrifva
cirkelsegmenier från tunneln centrum till dess peri-
feri; medan hela maehineriet långsamt framskjutes i Ph
riktningen åf tunneln axel, allt med ängkraft. Skif- mu
vorna skola utöfra en alldeles oemotsändlig kraft. Ma- ,,
chinen är helt och hället åf jern och väger 75 tons, I st
ångmachinen oräknad, men kan skötas af fyra menni- I Gr
skor. — Dykarekloekan äter består af två delar: kloc- 1 sa
kan som sänkes på djupet och en dermed förenad re- j
servoir, innehållande komprimerad luft och nog stark
för att efter vattnets djup kunna uthärda en lufttryek-
ning af 100 å 120 skälpund per qvadratfoten. Luf-
ten komprimeras af en ofantlig luftpump, som på en
timma kan pumpa 4,000 kubikfot luft. Maehinenl hn)
förmår höja en last af 10 tons och deröfver. Den
hastighet, hvarmed apparaten stiger upp eller ned i
vattnet, den lätthet, hvarmed hans bärkraft kan stegras -
och han sjelf föras än hit, än dit under vattnet, gifva )
honom ett oberäkneligt värde vid alla vattenbyggnader.
Med dess tillhjelp kan man undersöka en hel flodbädd,
a
företaga gräfningar på botten, för att t.ex. skydda
och fästa telegraftrådar lägga grunden till vattenbygg-
nader samt bringa sjunkna fartyg till ytan. Dykare-
apparaten rymmer 10 personer, har 11 fots diameter
vid medelpunkten och 8 vid båda ändarne samt 4 fots
öppning. Ventilerna äro serdeles sinnrikt inrättade.
Bland annat finnas sex serskilda anstalter, förmedelst
hvilka dykaren kan inom en minut uppstiga från
bottnen. P. T.
— En bomullsfabrik i Lancastershire. Tag
den hvar man vill — i Manchester, Bolton, Oldham,
Ashton, — är förhållandet detsamma. Den är en
tegelstensbyggnad af ofantlig längd ech höjd, med
lika många fönster som det finns dagar i året och
måhända ändå flera. Murarne äro dystra, fönstren
utan alla prydnader och byggnadens hela utseende
enformigt; fabriksarbetet må vara godt eller dåligt,
erbjuder dock fabriken sjelf till sitt yttre ingenting
märkvärdigt. Men. den är till sin inre organism en
storartad maschin, der menniskoförståndet, fingrarne,
jernet och stålet alla arbeta för ett gemensamt än-
damäl. En bomullsbal går in genom den ena dörren
och kommer ut genom den andra i form af kaliko
eller parkum, och 1000 man kunna uppställas på gån-
gen från den ena dörren till den andra. Byggnaden
består af sex eller åtta våningar och hvarje våning
af vidsträckta rum eller gallerier med otaliga fönster.
Der finns maschiner att upphissa arbetarne till de
öfre våningarne, maschiner att upp och nedhissa
bomullen, maschiner att drifva spinn- och väfstolarna.
Der finns gas till upplysning om vintern, varm luft
för kalla dagar, och ventilerande strömmar af kall
luft för varma dagar. Bomullen föres i sin säck till
en af de öfre vån ngarne och stiger ned ifrån våning
till våning allt eftersom processen framskrider; en
första maschin söndersliter alla tofviga delar af ullen,
en annan bortblåser ullsmuts derur, en tredje lägger
alla fibrerna paralella, en fjerde grupperar dem i smala
band, en femte tvinnar dem till en mjuk sträng, som
af en sjette spinnes till garn; och karlar och qvinnor,
gossar och flickor sköta em maschinerna, medan allt
detta pågår. Det är ej något springande från bygg-
nad till byggnad för att få kardningen gjord på ett
ställe, spinningen på ett annat och väfningen på ett
tredje. Allt göres som en del af en enda stor pro-
cess. De flesta maschinerna mata sig dessutom sjelfva
med det material, som de förarbeta. Allt detegent-
liga arbetet verkställes af maschinerna; arbetsperso-
nalen sysselsättes med finare och svårare anordningar
som maschinerna ej kunna göra för sig sjelfva. Det
är ett misstag att, som nägra göra, föreställa sig, att
fabriksarbetet förvandlar arbetarne till blotta maschi-
ner; deras åligganden fordra mycken uppmärksamhet,
lätthet i handen och urskiljning. Och när garnet
blifvit spunret och nedfördt till väfstolen, finna vi här
tusende underbara maschiner som väfra kaliko mil-
tals, dervid maschinerna utföra det gröfre arbetet och
qvinnorna och barnen det finare. Och när kalikon
hinner varumagasinet, finna vi här hydrauliska pres-
sar för att sammanpacka den i kompakta massor,
medan på kontoret fabrikanten och hans bokhållare
föra korrespondens med alla delar af jorden, aktgifra
på hvarje pulslag i affärslifvet och göra uppköp och
försäljningar, ofta med en ganska obetydlig vinst.
— Den Harperska firman i New-Yerk. Vid
den stora eldsvåda, som nyligen lagt denna firmas
stora boktryckeri i aska, förstördes egendom för ett
kapital af 1,205,000 dollars, hvaraf eirea 100,000 i
machiner oeh 800,000 i förlagsartiklar. Detta stora
etablissement grundades af James Harper, den äldsta
af de fyra bröderna, hvaraf firman nu utgöres. Han
kem till New-Yerk som en femtonårig gosse och ge-
nomgick sina läreår hos Paul och Thomas, en af den
tidens förnämsta boktryckare. Hans breder John
följde honom snart och lärde sitt yrke hos Seymour,
en annan af New-Yorks boktryckare. Ar 1817 öpp-
nade bröderna med det lilla kapital som James hop-
sparat ett litet tryckeri vid Dover Street. De arbe-
tade med outtröttröttlig flit och förvärfvade sig det
högsta anseende för redbarhet och företagsamhet.
År 1820 upptogs den tredje brodren, Joseph Wesley,
och sex är derefter den fjerde, Fletcher, säsem med-
lemmar af firman. Från denna tid ha de drifvit sin
förläggarverksamhet med en grad af välriktad energi,
som har få sina likar. De flyttade till Cliff street
omkring 1820 och hafva efterhand förökt sitt eta-
blissement med den ena byggnaden efter den andra.
Den massa af böcker som de utgifvit är nästan oräk-
nelig, och mellan tre och fyra tusen personer ha
genom dem haft sitt uppehälle. — Det är denna
firma som öfvertagit utgifvandet af den amerikanska
upplagan af Fredrika Bremers Hemmen i nya verl-
dena.
— (Charles Dickens julseancer i Birmingham,
Dickens hade för ett är sedan lofvat att till förmän
för det nya Birmingham-institutet föreläsa sina jul-
böcker. Till uppfyllande af detta löfte, berättar
Daily News, har nan der julveckan hällit en serie
af föreläsningar i Birminghams stadshus. Oaktadt
vädrets oblidhet, var salen uppfylld af nära 1700 per-
soner. Han började med Christmas Carol. I fulla
tre timmar sutto ähörarne fängslade af det genialiska
i berättelsen och det utmärkta föredraget,som under-
höll deras intresse ända till det sista ögonblicket och
slutade under allmänna bifallsyttringar. Det var för-
sta gängen Dickens offentligt föreläst något af sina
arbeten. Följande dagen läste han Syrsan i spisen
och dagen derpå äter Christmos Carol uteslurande
för de arbetande klasserna. Inkomsten af dessa före-
läsningar har han dafkortadt anslagit till ofvannämn-
da institut.
t
— Tysklands jernvägar. Under loppet afår
1853 hafva i Tyskland, provinsen Preussen inberäk-
nadt, 77 mil jernbanor blifvit öppnade, — en större
längd än under något af de tre sistförflutna åren.
Deraf komma på Bayern öfver 26 mil, på Preussen
,) I nära 52 mil, på Hannover 9g mil, på Wärtemberg
MIT To allan Lar