om skogens värd, att det just är vid den andra hbjelp-
gallringen som sädana träd fällas hvilka äro tjenliga
till sparrar.
Hr Ekerman ansåg ständerna alltid hafva iakttagit
moderation i tullfrågorna. Talaren ansåg nyttigt att
sätta industrien under konkurrensens inflytande, och
att man på samma gäng skulle öka statsinkomsterra.
I afseende på detaljerna var talaren ense med hr
Schawn, och han var ense med honom äfven i af-
seende på spanmålstullen, varande talaren öfvertygad
att om dem blifvit borttagen förliden sommar, skulle
ej nu den nöd ega rum i landet, som frän flera lands-
ändar förspörjes.
Hr Almgren nekade. att industrien fallit, den har
tvertom gätt framåt; viljande talaren i öfrigt ej nu
tillägga nägot vidare, utan endast upptaga och lägga
hvar och en på hjertat dessa hrKochs ord: våra fabri-
ker, vår industri och vär husslöjd äro dyrbara per-
lor, som vi böra väl bevara!
Hr Björck erinrade att i de kongl. förslagen finnes
ej- rhed ettt enda ord antydt något derom att förbu-
den skulle borttagas. Hvad som yttras derom är en-
dast ett medel att dölja den rätta afsigton, som är
prohibitifsyrstemets eviga fortfarande. Visade att det
skulle tjena till ingenting att bestämma de even-
tuella tullsatser hvarom propositionen talar, ty grund-
lagsfrågan, som dermed stär i sammanhang, kan ej
förr än nästa riksdag blifva afgjord. Såg derföre ej
i propositionen något löfte om prohibitionernas bort-
tagande, utan fann den tvärtom antyda att de för
framtiden skola blifva system. Man har talat om
varsamhet. Talaren trodde att ej större varsamhet
kan iakttagas än som skett. Nu äro alla beredda
på förbudens borttagande, ty sedan 30 år har man
talat derom och sedan 13 är hafva förslag derom
varit framlagda. Ingen har nu yrkat deras qvar-
stående och landet har begärt deras borttagande.
Hvem skall väl då hafva nytta af derfi? Talaren ön-
skade att propositionen skulle blifva remitterad med
uttryckande af ett allmänt ogillande.
Hr Nordwall instämde med hrr Schwan, Kock, Wal-
lenberg ocln Wern. Man har prisat den varsamhet
regeringen iakttagit. Talaren yrkade tvärtom attre-
geringen i alla stora frågor, och någon större än
denna och bränvinsfrågan torde ej vid denna riksdag
komma ä bane, borde uttala en bestämd äsigt, som
kan af nationen omfattas. Regeringen är pligtig der-
till, emedan hon har en öfversigt öfver förhållandena
och kan medla melian de stridiga intressena.
Talaren trodde att om tullagstiftningen behandlas
som sig bör, stiga inkomsterna, och man har der-
jemte den moraliska vinsten af lurendrejeriets till-
intetgörandle. Hr Indebetou har framställt en bild af
de expansiwa och kontraktiva krafterna, hvilken tala-
ren fann synnerligen vacker; men han ville tillämpa
den på anmat sätt. Om man nemligen ställer så till,
att hvar och en verkar efter sin uppgift, om den
kontraktiva kraften ej affekterar att göra sig till ex-
pansiv, och om hvar och en såge litet mera på an-
dras bästa än på sitt eget, så skall otvifvelaktigt
jemnvigt kanna ästankommas.
Diskussinen var slutad och propositionen skulle
med hvad dervid blifvit yttradt remitteras till bevill-
ningsutskottet.
RENEE
Förteckning på väckta motioner, hos heder-
värda Bondeståndet vid lagtima riksdag i
Stockholm åren 1833—1854.
(Forts. fr. N:o 6.)
226:0 C. Dahlgrens från Elfsborgs lån motion, an-
gående folkskolelärares pensionering.
227:0 Nils Larssons från Jemtland, om anslag till
inrättande af en landtbruksskola i Jemtland.
2280 Petter Jönssons från Jönköpings län, angå-
ende rättigshet att lösa de till kungsgården Wisings-
borg anslagna dagsverken med penningar.
229:0 Jöns Anderssons från Skane motion om rät-
tighet för tzarrendatorerne af de s. k. domkyrkohem-
manen inom Lunds stift att med penningar lösa ar-
rendespanmålen.
230:0 Nils Svenssons från Skäne motion om för-
höjning i postskjutslegan.
231:o Per Nilssons från samma län, om förändring
i sättet förr utarrenderingar af de s. k. akademi- och
hospitalshein manen i Skäne.
232 o Amders Anderssons från Wermland motion om
ändring i fförordningen angående fattigvården i riket.
233:o Niils Nilssons från samma län, om åläggande
för bruk- ooch bergverk med flere inrättningar att del-
taga i väggars byggande och underhåll.
234:0 Viice talmannen Srvartlings motion om skyl-
Sighet för: ängfartyg att i stället för ved begagna
steakol.
235:o Saamme mans motijn angående invexling af
32 rdr 24 sk. riksgäldssedlar.
236:0 Laars Rasmussons från Bohus län, om förän-
dring i tiiden för utgörande af kronotionden inom
Tjörns härrad.
237:0 Olof Lagergrens från Gottland, om löneför-
höjning ätt underofficerare vid Gottlands nationalbe-
väring.
238:) Samme mans motion om ändring i författ-
ningen rörande stängselskyldigheten,
239:0 Per Sahlströms från Stoekhelms län, om be-
frielse för Jönåkers härad att hälla färja vid Qvar-
scbo.
240:0 Daniel Danielssons från Örebro län, om till-
lätelse för Hammars soekneboer att af komminister-
boställets skog taga byggnadsvirke till skolhus m. m.
240:0 Daniel Anderssons från Halland motion, an-
gäende rättighet för Halländska församlingarne att
sjelfve väljja klockare.
211:o A.. J. Sandstedt från Jönköpings län, angä-
ende ersätttning till Westra härad för underhåll af en
bro inom IRamqvilla socken.
243:o Saamme mans motion angående bränvinsbrän-
ningen. : .
244:0 Jöjns Erik Erikssons från Örebro län, om in-
rättande aff flickskolor på landet.
245:0 Tcobias Linds från Göteborgs län, om tillägg
i 19 kap. 1 Arfdabalken m. m.
246:0 Per Nilssons från Skäne motion om utfär-
dande af en allmän lagförklaring.
247:0 Gi. Hultmans från Örebro län, om förändring
i 19 kar. 2 Arfdabalken.
248:o Bengt Gudmundssons frän Halland, om ned-
sällande atf tullafgifterna å salt, saltad fisk m. m.
249:0 Anders Jonssons frän Östergötland, om till-
sättande ahf inspektörer för folkskolorna i riket (åter-
tagen i pääföljande plenum af motionären).
230:0 Joohannes Nilssons från Skåne motion angå-
ende jernyv rs nde i riket.
251:0 J.. Lindbys f Gottland, om förändrad brän-
vinslagstifttning.
252 0 Bengt Gudmundssons från Halland, om upp-
hörande af kronans äterlösningsrätt till de Trippiska
arfgodsen i Halland.
253:o0 Nils Anderssons från Skåne, om förhöjning
af postskjutslegan samt utfärdande af ordningsreglor
för postiljoner.
254:o Samme mans motion om förändring af 40:e
till och med 43:e k Missgerningsbalken.
255:0 letter Märte från Jönköpings län, om
stutsanslag till innehafv i af komministersbostället
Hagshults stom för roteringsskyldighet.
256:0 A. J. Sandstedts från samma län, om med-
5
delande af la rt och fasta i äboers ttningsrätt I a
tteköpta hemman m. m.
257:o Per Olssons fran Kopparbergslän, om arslag
I
FA rm mr a AA vt OD 4
af de u der bru
åt en särskild länsman för 8 socken.
258:0 Olof Perssons från Gefleborgs lin, om post-
skjutsens öfverlätande på entreprenad.
259:0 CO). Dahlgrens från E gs län, ma inrät-
tande af een landtbruksskola i samma län.
260:0 Olaus Erikssons frän Göteborgs och Bohusis
lån, om uupphörande af mätarepenningar för stenkol. jh
261:0 SSamme nfans motion vm anslag till en landt- In
bruksskolaa i norra delen af Dohus lan. D
262:0 PPer Nilssons från Malmö län, angäendo ten
s. k. helggonskylden. 1
- 263:0 IBengt Gudmundssons från Halland, oni rät- Åk
ti het tilll skatteköp af Halländska kyrkohemmanen. ju
264:0 Samme mans motion om upphörande af ma Vv