Lördagens Eftermiddagsplenum. Ståndet fortsatte och afslöt i detta plenum läsning joch remittering af de ingifna motionerna. Förutom ett tillstyrkande yttrande af hr Rydin vid hr Sund. blads motion om undantag af 300 rdr i fast och 200 rår i löst vid utmätning för gäld, förekom ingen diskussion förr än vid den sista motionen, hr Henschen: I förslag om en allmän stadsordning, hvilket, såsom röJrande ståndet mera enskildt, blifvit uppskjutet efter ide öfriga. Uti första punkten af sin motion hade hr Henschen föreslagit tillsättningen af ett särskildt utskott för frågans behandling och förslags afgifvande. Hr Gråå påminde att först väckta förslag i samma syfte icke ledt till nägot resultat; och då motionären ej framlagt något-förslag och intet annat ämne fanns för behandling i enskildt utskott, ansåg talaren ej lämpligt tillsätta ett sådant; hvaremot han ansåg att J motionären borde begära att få förslaget till ekonomiutskottet remitteradt. Hr Malmborg trodde att det af motionären föreslagna sättet för frågans behandling ej skulle leda till ändamålet. Erinrade om de egenheter som förefinnas i hvarje stad, liksom i hvarje familj, och att följaktligen ingen gemensam stadga kan gälla för alla. Väl kunna vissa allmänna grunder fastställas; men städernas urgamla rätt attsjelfve bestämma öfver sina egna angelägenheter är en så dyrbar egendom, att hvad som rör detta ämne bör med största varsamhet behandlas. Hr Ilenschen erinrade hr Gråå att ett bestimdt förslag fanns bifogadt motionen, och att detta således ej utgjorde ett skäl emot, och i afseende på hvad den siste talaren yttrat om städernas egenheter, trodde talaren att här fanns flere representanter för städerna än i någon kommitte. Anseende han att det enskilda utskottet åtminstone skulle kunna föranleda borgarståndet att göra en framställning till K. M:t med antydan om den riktning hvari borgarständet önskar en sådan stadga uppgjord. Skulle emellertid ståndet icke besluta sig för tillsättningen af ett enskildt utskott, yrkade han få motionen remitterad till ekonomiutskottet. Hr Kock trodde att ett enskildt utskott ej skulle under denna riksdag kunna medhinna den omfattande frågans utredning, och de flesta af ståndets ledamöter voro dessutona redan engagerade i utskott. Han yrkade derföre antingen remiss till ekonomiutskottet eller ock motionens läggande till handlingarne. Hr Björck erkände behofvet af en allmän stadga, men ansäg ögonblicket illa valdt, då just nu ett anfall blifvit gjordt på städernas privilegier. Tal. var visserligen ingen vän af privilegier, men man borde tillse att den uppspirande kommunalandan ej qväfves. Motsatte sig derför bildandet af enskildt utskett. Hr Henschen trodde att om hr Björck genomläst förslaget, skulle han funnit att det representativa systemet ej derigenom skulle blifva undertryckt, dä förslaget tvärtom var ganska demokratiskt, utan att dock gå till nägra öfverdrifter i detta hänseende. Er Hesselgren trodde ej att man bör förhindra den pröfning motionären begärt, och tillstyrkte derföre ett enskildt utskott. Hr JIfasselroth understödde motionen och erinrade om de nya förhållanden som inträdt genom medgifvande af rätt för andra än borgare att i stad besitta jord. Votering begärdes derefter i frågan om enskildt utskotts tillsättning, hvilken utföll med 19 Nej mot 10 Ja. Vid frågan huruvida motionen borde remitteras till ekonomiutskottet förklarade hr Rydin, det han ansåg aken röra städernas privilegier och derför ej kunna emitteras till ekonomiutskottet. Hr Björck ansäg deremot motionären ha obestridig rätt att få sitt försldg till ekonomiutskottet remiteradt. ir Hesselgren yrkade deremot dess läggande till iandlingarne, då något enskildt utskott ej blifvit vildadt. Hr Wijk menade att man gerna kunde medgifva emiss, då man ej behöfde frukta att motionen får ågot resultat; anseende i öfrigt en gemensam stadsrdning vara en orimlighet. Talmannen förklarade det han, med stöd af 49:e mom. R.O., ej ansåg sig förhindrad att afgifva roposition på motionens läggande till handlingarne, å sädant blifvit yrkadt, men sporde emellertid nu tåndet om det ville remittera den till ekonomiutskotet. Denna fråga besvarades med blandade ja och cj. Votering begirdes och kontraproposition sattes å motionens liggande till handlingarne. : Hr Ilenschen ansåg denna proposition grundlagsvirig, då frågan var af lika allmän natur som många -— An mn on RR Kr — E— AA AU AO ME JO FF