Lördagens Eftermiddagsplenum.
Ståndet fortsatte och afslöt i detta plenum läsning
joch remittering af de ingifna motionerna. Förutom
ett tillstyrkande yttrande af hr Rydin vid hr Sund.
blads motion om undantag af 300 rdr i fast och 200
rår i löst vid utmätning för gäld, förekom ingen dis-
kussion förr än vid den sista motionen, hr Henschen:
I förslag om en allmän stadsordning, hvilket, såsom rö-
Jrande ståndet mera enskildt, blifvit uppskjutet efter
ide öfriga.
Uti första punkten af sin motion hade hr Henschen
föreslagit tillsättningen af ett särskildt utskott för frå-
gans behandling och förslags afgifvande.
Hr Gråå påminde att först väckta förslag i samma
syfte icke ledt till nägot resultat; och då motionären
ej framlagt något-förslag och intet annat ämne fanns
för behandling i enskildt utskott, ansåg talaren ej
lämpligt tillsätta ett sådant; hvaremot han ansåg att
J motionären borde begära att få förslaget till ekonomi-
utskottet remitteradt.
Hr Malmborg trodde att det af motionären före-
slagna sättet för frågans behandling ej skulle leda
till ändamålet. Erinrade om de egenheter som före-
finnas i hvarje stad, liksom i hvarje familj, och att
följaktligen ingen gemensam stadga kan gälla för alla.
Väl kunna vissa allmänna grunder fastställas; men
städernas urgamla rätt attsjelfve bestämma öfver sina
egna angelägenheter är en så dyrbar egendom, att
hvad som rör detta ämne bör med största varsamhet
behandlas.
Hr Ilenschen erinrade hr Gråå att ett bestimdt för-
slag fanns bifogadt motionen, och att detta således
ej utgjorde ett skäl emot, och i afseende på hvad
den siste talaren yttrat om städernas egenheter, trodde
talaren att här fanns flere representanter för städerna
än i någon kommitte. Anseende han att det enskilda
utskottet åtminstone skulle kunna föranleda borgar-
ståndet att göra en framställning till K. M:t med
antydan om den riktning hvari borgarständet önskar
en sådan stadga uppgjord. Skulle emellertid ståndet
icke besluta sig för tillsättningen af ett enskildt ut-
skott, yrkade han få motionen remitterad till ekonomi-
utskottet.
Hr Kock trodde att ett enskildt utskott ej skulle
under denna riksdag kunna medhinna den omfattande
frågans utredning, och de flesta af ståndets ledamö-
ter voro dessutona redan engagerade i utskott. Han
yrkade derföre antingen remiss till ekonomiutskottet
eller ock motionens läggande till handlingarne.
Hr Björck erkände behofvet af en allmän stadga,
men ansäg ögonblicket illa valdt, då just nu ett an-
fall blifvit gjordt på städernas privilegier. Tal. var
visserligen ingen vän af privilegier, men man borde
tillse att den uppspirande kommunalandan ej qväfves.
Motsatte sig derför bildandet af enskildt utskett.
Hr Henschen trodde att om hr Björck genomläst
förslaget, skulle han funnit att det representativa sy-
stemet ej derigenom skulle blifva undertryckt, dä för-
slaget tvärtom var ganska demokratiskt, utan att dock
gå till nägra öfverdrifter i detta hänseende.
Er Hesselgren trodde ej att man bör förhindra den
pröfning motionären begärt, och tillstyrkte derföre ett
enskildt utskott.
Hr JIfasselroth understödde motionen och erinrade
om de nya förhållanden som inträdt genom medgif-
vande af rätt för andra än borgare att i stad besitta
jord.
Votering begärdes derefter i frågan om enskildt
utskotts tillsättning, hvilken utföll med 19 Nej mot
10 Ja.
Vid frågan huruvida motionen borde remitteras till
ekonomiutskottet förklarade hr Rydin, det han ansåg
aken röra städernas privilegier och derför ej kunna
emitteras till ekonomiutskottet.
Hr Björck ansäg deremot motionären ha obestrid-
ig rätt att få sitt försldg till ekonomiutskottet remit-
eradt.
ir Hesselgren yrkade deremot dess läggande till
iandlingarne, då något enskildt utskott ej blifvit
vildadt.
Hr Wijk menade att man gerna kunde medgifva
emiss, då man ej behöfde frukta att motionen får
ågot resultat; anseende i öfrigt en gemensam stads-
rdning vara en orimlighet.
Talmannen förklarade det han, med stöd af 49:e
mom. R.O., ej ansåg sig förhindrad att afgifva
roposition på motionens läggande till handlingarne,
å sädant blifvit yrkadt, men sporde emellertid nu
tåndet om det ville remittera den till ekonomiutskot-
et. Denna fråga besvarades med blandade ja och
cj. Votering begirdes och kontraproposition sattes
å motionens liggande till handlingarne. :
Hr Ilenschen ansåg denna proposition grundlagsvi-
rig, då frågan var af lika allmän natur som många
-— An mn on RR Kr - — E—
AA
AU AO ME JO FF