pör jag dock hoppas, att regeringen icke ska
förbise, och vågar förmoda, att detta hopp ska
besannas, då den utlofvade kongl. propos tionc
rörande tullagst ftmngen kommer stinderne ti
hand... I aivaktan på denna och de vidar
förslag, regeringen med hänsigt till näringar
nes ställning, kan komma att framställa, vi
jag således afhbålla mig från vidare yttrande
derom.
Då jag v drört nödvändigheten af en skatte
nedsättning, bör jag icke alldeles förbigå d
invändningar, som afse, alt st:tens behof.ck
medgifver skatternes minskning och att bräa
vinsskatteu, såsom osäker och tillfällig, ick
kan ersät!a andra skatter. fivad sistnämnd
anmärkning beträffar, fruktar jag nog, at
bränvinsskatten, så vidt den beror af kon
sumtion:n, alltid blir säker, och då stats
regleringen här sker hvart tredje år. wor jag
så mycket roindre afseende böra fästas Pp
denna armärkning. som regeringen aldrig hat
svårt avt af ständer .e erhålla hvad som verk.
ligen behöfts. Vidkormmasrde behotven, tro
jag regeringens utgiftsförslag ådagalägga, at
besparingar i flere hänseenden kunna ecga rum
Jag vill scke serdeles fästa mig vid de rmin-
dre betydliga anslagen, afscende ökade lö-
ner åt de civile embetsmännen. Lotternc
synas mg dock något ojemnt delade. då
de mest betungade, såsom kammarkollegii
embets- och tjenstemän blifvit alldeles förbi-
gångne. — Uppropet till nationen, i afseende
å försvarsverkets behof, hade möjligen bort
åtföljas af en uppmaning till tjenstemännen
att nöjas med hvad de hafva, intill dess fa-
ran är öfverstånden. fivad deremot beträffar
anslagen till försvarsverket, så förekomma
först, såsom ordinarie anslag att för ett sap-
pörskompani och ett för instruktionskompanier
vid de indelde regementerne. Då indelda ar-
måen ostridigt lemnar ämnen för sappörer,
användbara då ingeniörkårens officerare lemna
anvisning för arbetenas utförande, har ett sär-
skildt kompani sappörer förut ansetts öfver-
flödigt och torde ock finnas så nu. Tvänne
gånger har förslag skett om inrättandet af in-
struktionskompanier vid de indelda regemen-
terne, men bägge gångerna blifvit af stän-
derna förkastade. Förnyandet af detta förslag
3:dje gången kan icke undgå att väcka erin-
ran om behofvet af ett förändradt representa-
tionssätt. I afseende på de extra anslagen,
hvilka, om jag minnes rätt, uppgå till om-
kring tre och en half millioner, vill jag icke
nu ingå i granskning af hvarje särskildt för-
slag, utan endast erinra, att nästah alla dessa
anslag äro afsedda att utgå på tre eller fyra
år. Om faran nu vore så öfverhängande, att
landet måste rusta till strid, skulle icke då
våra intressen sättas allt för mycket på spel,
om försvaret komme att bero af arbeten, som
komma att utföras om tre eller fyra år? Jag
nekar icke nödvändigheten att samla vapen-
förråd och jag vill icke nu inlåta mig i be-
dömande af behofvet utaf de ifrågavarande
befästningarne, men jag är öfvertygad, att vi,
med hänsigt äfven till vårt försvar, böra rigta j
uppmärksi:mheten hufvudsakligen åt våra inre
kommunikationsanstalter samt till befordrande
af allmän välmåga, som lifvar nationalkänslan
och sätter oss i tillfälle att göra de uppoff-
ringar, dem nöden en gång må fordra. Då
komma nog regeringen och representationen
öfverens om hvad som bör och måste göras.
Under tiden må vi uppehålla de vapenfabri-
ker som finnas, och underhålla den arbets-
skicklighe:, som utbildat sig, men att sträcka
företagen denna rigtning derutöfver, dertill
kan jag icke medgifva, att någon anledning
förefinnes. -
I afseende på användandet af den ingå-
ende bränvinsskatten, så vidt den icke erfor-
dras med afseende å skeende motsvarande
nedsättningar i andra skattetitlar, har jag an-
tydt min åsigt, att de öfverskjutande medlen
uteslutande böra användas för tillvägabringande
of kommunikationsanstalter, ordnade efter en
omfattande plan. Dylika anstalter medföra ome-
delbara fördelar för jordbruket och anläggnin-
sarne gifva dessutom sysselsättning åt arbetare
samt verka såmedelst til: lättnad i kommunernes
kostnader för fattigvården; och man har rätt att
vänta, att le af regeringen afsedda arbetshu-
sen jemväl derigenom skola blifva öfverflö-
lige. Reg:ringens förslag att genom spridda
pidrag till kommunerna fördela de använd-
para medlen har den olägenheten, att an-
vändningen blir utan kontroll och nyttan tve-
ydig, men deremot tvisterna om fördelningen
åväl inom representationen som emellan kom-
nunerna, säkra och ständiga. Dessutom har
ag, som 2:ne gånger deltagit i revisionen af
tatsverkets räkenskaper, trott mig finna, att
nslag, som icke grundas på fullständigt ut-
rbetade och pröfvade förslag, sällan med-
öra den nytta som dermed varit afsedd.
fedlen blifva vanligen länge nog innestående
ch måste :lutligen användas, måhända un-
ler de mist lämpliga omständigheter. Jagi
terkommer således dertill, att vi böra allal
örena oss (erom, att genom ändamålsenliga i mö
ommunikationsanstalter sätta nationen i till- a
ille att täfla med verldens öfriga civiliserade I ara
Ik, och att vi på detta sätt säkrast bidraga I gif
I landets sjelfbestånd och kraftiga försvar! ul
i sådant påkallas. tite
Ännu ett ord ber jag att få tillägga i af- Da
ende på den kongl. propositionen rörande fall
ränvinsbeskattningen. Deri nämnes icke ett ran
d om de särskilda afgifterna för försäljnin- förs
n, som i flera städer blifvit tillvägabragte I för
h fortfarande för fattigvården påräknas. I skri
enna omstindighet skulle väl icke hafva nå- bevi
nn synnerlig betydelse, om icke förslaget ög
nefattade n uträkning rörande priset förl vite
mfrumåttet och då i detta pris synes ingål53 ir
dast skaten till kronan för tillverkning, förr
en ej afgifen för försäljningen, torde nå-att
n anledning förefinnas till den farhåga, att fort!
iset icke finge ökas oenom sistherörda af oo -
ril
KR.
näl
mi