nye egaren ämnade nedsätta saltpriset, genast sk
dade att återköpa lasten, för att såmedelst för vw
tern, då nägon ytterligare tillförsel icke kan förv
tas, undvika all konkurrens och dymedelst få
stämma priset efter sitt godtfinnande.,
Jagg anhåller nu att få lemna följande up
lysniingar:
Den 1 sistlidne September kontraherade j
genom stadsmäklaren hr F. T. Cleve om
saltlast med fartyget Occidenten, som då b
fann sig i England, att der inlasta stenk
för att gå till Portugal och derstädes i
taga en saltlast för Stockholm, hvilken oc
sedermera anländt, och innehöll 2180 tunno
Den 2 September köpte jag likaledes, geno
stadsmäklaren hr Th. Wennerholm, en fl;
tande last med fartyget Carl, skepparen Pe
tersson, om 1362 tunnor, summa 3542 tunno
Detta är allt det salt som jag under hela d
förflutna året eller intill närvarande stund ii
köpt..
Den 24 September försålde jag af den sis
nämnda lasten åter från fartyget genom mäk
lare 1212 tunnor på särskilda händer, del
till 7 rdr 28 sk., dels till 7 rdr 32 sk. riks
gälds tunnan, och de återstående 150 tun
norna den 13 Oktober från magasin till 8rd
12 skillingar.
Af fartyget Occidentens förväntade last för
sålde jag, under förbehåll af fartygets lyck
liga ankomst,
enligt slutsedel af den 10 Oktober genon
stadssmäklaren hr N. G. Netzel, 900 tunno
till ttvå särskilda köpmän i landsorten, oc
hvarsaf 700 sedan levererades för köparne
räkniing å det fartyg, som olyckligtvis för
gicks på vägen till Westerås den 23 De
cember;
den 17 Oktober, genom stadsmäklaren hi
F. T. Cleve, 300 tunnor;
samma dag underhand 100 tunnor till hand-
lande här i staden.
Alla dessa partier såldes till 7 rdr 24 sk.
å 7 mdr 36 sk. riksgälds tunnan.
Af det ofvannämnda inköpta förrådet 3542
tunnor voro således hela den ena lasten om
1362 tunnor och af den andra 1300, eller tillsam-
mans 2662 tunnor försålda och endast 880 tunnor
återstodo på min hand den 17 Oktober, eller nära
två månader innan nedsätiningen i tullen på salt
vidtogs och innan priset började stiga utöfver det
nyssnämnda, som hade varit gällande under bör-
jan cf hösten.
Utom nämnde för marknaden disponibla, i
min ego befintliga åttahundraåttatio tunnor,
hafva näst före samt efter tullnedsättningen
inkommit följande fartyg med salt, enligt ur
tulljournalerna hemtade och såväl i Afton-
bladet som Dagbladet förut tid efter annan!
införda underrättelser : L
Den 28 November, fartyget Carl Wilhelm, skepparen
Petitersson, från S:t Ybes, till handelshusen Tyden
et korp. samt Dugge et Settervall . 1000 tunnor.
Den S December, ängfartyget Kronprin-
sessan Louise, från Gefle, till hr G.
W. Pettersson sor os 2 - CA 300
Den :15 December: Hilda, skepparen
Olssson, från S:t Ybes, till hr R. Net-
telblad sc. sec. r.vw. . 1080
Den 16 December: Johan, skepparen
Engelbrecht, från Lissabon, till F.
Sievers et komp. . . . . . . . 1000
Den 16 December: ängfartyget Gauthiod
från Läbeck, till hr C. L. Wergin . 62 D
Den 28 December: Julie, skepparen
Sundberg, från Liverpool, till hr ÅA.
T. Starck ss ss sv orm 1959
Summa cirea 5392 tunnor. I
Af detta belopp, 5392 tunnor, jemfördt med
de 880, som enligt hvad förut är nämndt,
återstodo till min disposition af ,Occidentens,
last sedan den 17 Oktober, kan skönjas huru
stor andel jag alltsedan nämnde dag, eller
nära två månader innan nedsättning skedde i
tullen å saltet, egt i det till hufvudstaden
inkomna saltförråd.
Det torde vidare bemärkas, att enligt hvad
redan är kändt genom börsunderriättelser i
Aftonbladet, hade saltpriset under de två för-
sta seckorna af December, i anledning af be-
farad uteblifvande af de väntade lasterna,
uppgått till 18 rdr rgs tunnan. På min hand
fann då ingenting af denna vara här på plat-
sen. Tre eller fyra dagar efter tullnedsätt-
ningn nedgick priset 3 rdr pr tunna.
D: här ofvan nämnde hrr mäklare torde
för örigt, i fall någon närmare intresserar sig
derför, kunna upplysa, att alla de ofvan-
nämnde lasterna, med undantag af några för-
sålda smärre poster, ännu icke öfvergått i
annan hand från sina här uppgifna innehaf-
vare.
Då, såsom jag vågar tro, de som önska
närmare känna den omtalade historien om
saltet, uti ofvanstående underrättelser ega till-
räcklig upplysning derom, förbigår jag helt
och hållet att besvara de slutsatser, som Fol-
kets Röst ifrån sina med så mycken tillför-
litlighet framställda uppgifter dragit om min
i denna affär ådagalagda föraktliga vinnings-
plystnad, som icke skulle draga i betänkande
patt mutsuga detobemedlade folkets sista blods-
pdroppa,, med mycket mera, i denna tidnings
vanliga stil.
Jag begagnar deremot tillfället att på samma
gång få tillägga några ord i anledning af en
anna? genom samma tidning Folkets Röst i
ett fregående nummer om mig utspridd hi-
stor. derom, att jag vid en middag, dervid
allminna sundhetsnämndens ledamöter voro
närvwirande, skall vid ett uppkommet samtal
om Tyckfriheten, yttrat mig för nödvändighe-
ten af en större borgenssummas nedsättande
såson vilkor för rättigheten att utgifva tid-
ning eller periodisk skrift. Äfven detta mig
tillarda yttrande är så mycket mer en dikt,
som det alltid varit och ännu är min öfver-
tyge.se, den jag vid förekommande tillfällen
ofta tillkännagitvit, att af alla de utvisar som
kunna vidtagas för att afhjelpa ansvsiighetens
luderande i tryckfrihetsmål eller öfverflyt- 82
ande från den verklige utgifvaren på en otill-
äkmelig person, är nedsättandet af penninge-
orgsen den sämsta, emedan den skulle med-
öra. en verklig inskränkning i tryckfriheten;
eh att, huru önskvärdt det må vara attfinha
lågoon utväg i omförmilda afseende, anser jag
ör :min del bättre att förblifva vid det när-
varande med dess olägenheter, än att vidtaga
frågavarande medel.
Stockholm den 2 Januari 1854.