7 oo. VU AGIdlillall, NVUKA
ansågs böra stadgas för koleran, skulle enli,
det öfvrerenskomna reglementet, förutom de
olika tiiden, äfven i andra afseenden en vi
sentlig skilnad ega rum.
Sålumda sk.lle observationskarantän ans.
taga sim början, såväl för fartyg som för al
som fumnes derpå från det ögonblick en sunc
hetsvak:t blifvit satt ombord och åtgärder ti
vädring och rening börjat verkställas, san
inskränka sig till att under föreskrifven ti
hålla fartyg, besättning och Passagerare un
der uppsigt. Fartyget skulle derunder endas
hållas på afstånd, bevakas af sundhetsvak
och för öfrigt för sundhets skull blott under
:kastas passande vädervexling, tvättningar oc
vanliga snygghetsåtgärder. Varorna skull
icke behöfva lossas, och menniskorna skulle
ega att efter sin egen önskan få undergå sir
karantän antingen ombord eller på karantäns.
inrättnings sjukhus.
Deremot skulle den stränga Karahtänen an-
ses börjad först då de Vexor, som borde log.
sas, DIN afförda; ör Varor, lossade vid la-
böriat: och ANA afskildt ställe, då reningarne
5 rJats Oe s2Or personer, ifrån det de inträdt
set. Vid sträng karantän skulle dess-
utor, tilläggas de särskilda renings- och
smittförstörande medel, hvilka sundhetsstyrel-
Kon ansäge nödiga, Kfvensom varorna under.
kastas em olika pehandling efter vissa olika,
8eNOM, reglementet bestämda klasser. En så-
dan karantän i afseende på pesten skulle
också endast få genomgås i hamnar, der sjuk-
huå för ändamålet funnes inrättade. Deremot:
skulle karantän mot kolera, i likhet med den
karantän, som äfven kunde åläggas fartyg en-
dast för osnygghet, kunna genomgås i hvil-
ken hamn som helst.
Det bör nemliigen härvid icke förbises, att
enligt kongressens förslag fartyg, ehuru för-
sedt med rent sundhetspass och om det än
icke under resan haft något sjukdomsfall,
ändock skulle kunna underkastas karantäns-
behandlinsg blott för osnygghet och stank. Om
vederböramde sundhetsagent funne ett äfven
från frisk ort ankommande fartyg uti etttill-
stånd, som han i detta afseende, eller ock
blott genom lastens beskaffenhet, ansåge våd-
ligt för allmänna helsotillståndet, skulle han
anmäla förhållandet hos sundhetsstyrelsen,
som borde inom 24 timmar deröfver bestäm. !
ma, och fartyget under tiden hållas under
bevakning. Allteftersom fartygets sundhets-
tillstånd vore, skulle sundhetsstyrelsen kunna l
anbefalla olika hygieniska åtgärder, såsom : l.
bad och andra kroppsliga omsorger för be-l:
sättningen;; bortflyttning af varorna från bord;
förbränning eller nedsänkning i hafvet på af-J
lägset ställe af skadade och skämda mat- j c
och dryckesvaror, äfvensom af handelsvarorf
af organiska ämnen, om de vore i dylikt!
skick; tvättning af besättningens linne och l
beklädnad; rengöring af skep; srummet; full-Js
tändig uttömning af orenlighat och vatten, )1
samt reninig af kölsvinet, vädring af hela far-
tyget och wentilering af dess djupare delar
medelst luftpump eller annorledes; klorrök-k
ningar, skrapning, boning eller tvättning aflh
fartygen; slutligen till och med hänvisning Ir
till karantänssjukhuset. Fri kommunikation b
med fartyget skulle icke heller i sådana fall 8
tillåtas förr, än de anbefallda åtgärderna vore lic
verkställda. f
Konventionen innehöll för öfrigt i främsta lh
rummet, och oberoende af karantänsföreskrif- ti
terna, flera andra stadganden åsyftande fram-k
för allt en ständig och verksam kontroll öfver N
sundhetsvården om bord å fartyg, utöfvad lic
både före afresan, under resan och efter an-Jlti
komsten m. m., hvilka det här skulle föra
oss för långt att fullständigare upptaga. e
Det redan anförda torde vara tillräckligt le
för att gifva ett begrepp om den högst väsent- st
liga skillnaden emellan dessa stadganden och I hi
de i vårt land ännu gällande. Någon egent-h:
lig hygienisk kontroll öfver sundhetsvården ic
om bord, hvilken det i Paris öfverenskomna fö
internationella sundhetsreglementet satte i främ-
sta rummet bland sanitära åtgärder i afseende h:
på sjöfarten, äro för våra författningar ännu m
i denna stund så godt som alldeles främ-ra
mande. De sätta i stället all sin förtröstan I
på karantänerna och äro för öfrigt äfven i af-
seende på dessa långt efter hvad hela den
friga civiliserade verlden numera ansett sig
böra antaga såsom klokt och rådligt. Detlpa
nå i detta afseende vara tillräckligt erinra, icl
tt när pariserkonventionen antagit en karan-no
än för pesten af 10 till högst 15 dygn, såltaj
lafva vi deremot ännu en författning gällande,
om tillåter att ålägga karantän emot denna sir
jukdom i ända till 80 dygn; när pariserkon-
rentionen emot koleran endast antagit en ob- I der
ervationskarantän af 3 till högst 5 dygn, att nin
ndergå i hvilken hamn som helst, dit an-
omsten sker, så hafva vi deremot emot denna
jukdom ännu icke blott 10 dygns sträng ka- I
antän, hvilken måste genomgås vid allmän kul
arantänsplats, så framt ej fartyget föredra-
er att hellre tillbringa tiden i Öppna sjön,
n att göra en ny resa af kanske 50 till 100 fra
vil blott för karantäns genomgående, utan ännu I nu
essutom 2:ne dygns observationskarantän, ) hitt
om i alla händelser måste undergås i hamn; nåd
är pariserkonventionen stadgat, att en ortjkar
er koleran herrskat, skall anses fri efter för- bör
ppet af 10 dygn ifrån det o7ciel anmälan ker
ett att sjukdomen upphört, så får deremot mö
ongl. svenska kommerskollegium icke för-före
ara en sådan utländsk ert fri, förr än efter rätt
å månaders förlopp, o. s. v. rike
Uti den konferens i Paris, som uppgjorde I och
inna konvention, deltogo. ombud från icke latt
indre än tolf makter, nemligen Frankrike, före
ngland, Ryssland, Österrike, Spanien, Portugal, I äfve
rdinien, Toscana, Kyrkostaten, Neapel, - Grek-
nd och Turkiet. Man öfverenskom, att kon- V
ntionen skulle gälla till en början i 5 år, hva;
der förbehåll af de resp. regeringarnes ra-Jkole
ikation, och man förbehöll uttryckligen äfven l af c
la andra statter, som ville åtaga sig de för- läsa
ndelser, hvillka i konventionen bestämdes, I härv
; sluta sig tilll densamma. lan
Konventionen ratificerades äfven sedermera rege
alla de nämnda makterna, med undantag nog
ott af England och Österrike, hvilka drogol
; tillbaka. De skäl, som af dessa makter lång
pgåfvos, voro, att stadgandena vore alltför I Men
anea I liaona ida, 0 OM