förnekelse säsom högst särande för den presterlig: pietetskänslan. och förklarade för öfrigt, att en prest man inom talarens hemort med någorlunda allmär bildning på nägra veckor gör sig fullt förtrogen med språkets mysterier. Prosten Linnarsson förklarade pastoralexamen onyt tig, ja nästan skadlig; denna examen drifver prester ej till sjelfstudium utan. till: en tom lexläsning; mi man gerna skärpa fordringarne för prestexamen, mer att uppskjuta förhöret till en framskriden ålder ansäg talaren olämpligt; dessutom är det ej den högre lärdomen som gjort kyrkan de största tjensterna. Motionären, prosten Melin, förklarade sig ej tycke om diskussioner, i synnerhet sådana som rörde ståndet enskildt; man skulle kunna, i fall han ej. ansäge exempel förhatliga, framdraga mänga som med slående bevisning skulle gifva styrka åt hans motion; dock kunde han ej underlåta att gratulera Wexiötrakten, som var så tjenlig för latinläsning. Motionen remitterades till lagutskottet. Vid remissen af domprosten Ihomanders motion om -antagande af det nya kyrkolagförslaget anhöll prosten Tellbom att som sitt anförande få upptaga Westerås domkapitels öfver nämnde förslag gjorda anmärkningar, hvilka anmärkningar prosten önskade få medfölja motionen till lagutskottet. 4 Domprosten Thomander redogjorde för det ifrägavarande förslaget och förundrade sig ej öfver att detsamma ej vore så begärligt, då man besinnar huru politiskt brokigt kommitteen för detsammas uppgörande varit sammansatt; huru bekännare från den yttersta högern till den yttersta venstern med mellanliggande nyanseringar varit deri representerade. Talaren förklarade sig ej hålla så mycket på förslaget; fölle det, hvilket ej vore så osannolikt, om det vore sä ofullständigt, så olämpligt man utgifvit det vara, skulle ur dess fall uppstå ett nytt, som bättre uppfyllde de fordringar man vid denna fråga fästat, och det vore det möjligaste bästa motionären sträfvade efter. Motionen remitterades till lagutskottet. Följande nya motioner blefvo i detta plenum väckta: Prosten Almqvist föreslog: 1:o den personella bevillningens upphörande. Motiverna härtill äro antydda i ett anförande, afgifvet i ett föregående plenum. 2:o En författning, som kunde reglera det nu rådande utflyttningsbegäret. Motionären omnämnde huru ofta personer lättsinnigt öfverge det land som sett dem födas, under klagan det arbetet här ej gifver den lön detsamma förtjenar, för att söka en oviss lycka i fremmande verldsdelar. Dessa utvandrare förvandla då naturligtvis all egendom, större eller mindre, i kontanta tillgångar; men lyckan, i hvars tjenst de trädt då de lemnade det karga fäderneslandet, är dem ej trogen, och då de i fremmande länder förstört allt hvad de egde, vända de åter för att hålla till godo fäderneslandets fattigkost. Talaren omnämnde som exempel härpå huru en församling i hans hembygd blifvit älagd att från Norge återhemta en på dess kust landsatt återvändande emigrant; hvadan han ville hafva stadgadt, att den som ärnar emigrera, skall, efter förutgången ärsproklama, visat sig hafva gjort hvar man rätt, samt dertill. ställa tvenne vederhäftige mäns borgen att han, om han ätervänder, ej faller fattigvården till last. Prosten Arosenius väckte 3:ne motioner: 1:0 att konungens befallningshafvandes utslag i skuldfordringsmäl må, oberoende af derå i högre instans anförda besvär, gå i verkställighet mot hos exekutor ställd borgen; 2:0 att konungens befallningshafvandes alla utslag utlemnas till parterna samma dag de afkunnas, utan kommunikationsskyldighet för den vinnande parten;samt 3:o det Rikets Ständer må bevilja ett anslag af 16,666 rdr 32 sk. bko till rätande af Stångåns utlopp i Roxen. Professor Lindgren framställde, det alla vid Upsala och Lunds akademier till belopp af 1666 rdr 32 sk. nu utgående professorslöner skola höjas till: 2000 rdr; samt att provincialläkares lön må utgå till samma belopp som det af K. M: för regementsläkare äskade, eller 800 rdr. Domprosten Björling begärde ett anslag af 200 rdr og ing af en Bibliothekarie vid Westeräs Läroverk. Professor Agardh väckte en motion. om sättet att försträcka vära hypotheksföreningar förlagskapital på lika billiga vilkor, som de nu erhälla det frän utlandet, och derigenom komma den genom dessa föreningar ådragna och alltjemt tilltagande utländskaskuldsättningen att upphöra. Af bankens så kallade landfastighetslånefond, uppgående till 5,650,000 rdr skulle 4,650;000 rdr i form af kreditiv, mot 4 procent ränta, fördelas mellan de nu varande och blifvande hypoteksföreningarne efter bevillningstaxeringsvärdet af det område föreningen omfattar mot vilkor att hvarje sådan förening öppnar i hvarje betydligare stad inom föreningens område ett vexlingskontor, som al pari in och utvexlar föreningens med 4 eller 3 procent vänta löpande obligationer. Den äterstäende ena millioren skulle äfven i form af kreditiv fördelas på stärna Stockholm, Göthebörg och Malmö, så att StockHr RAR gy NAT gg DONNA amt Malmö 200,000 rdr mot skyldighet för hypoeksföreningarne samfäldt att i dessa städer inrätta rexlingskontor, som inoch utvexla samtlige föreninsarnes obligationer. : : Vi skola om nägra dagar i sin helhet meddela detta I örslag. er 2 Komminister Beckman föreslog en nedsättning med , af hela allmänna bevillningen. I detta plenum piföllos statsutskottes memorial N:o 2 angående kanlipersonal för utskottets riksgäldsafdelningsamt bräninsutskottets memorial N:o 1, rörande aflöning för ansliet, hvilka aflöningar komma att beräknas rån den 20 i denna månad. Mt — Uti prosten Holmbergs i sista n:r unler rubriken riksdag refererade yttrande i resteståndet, i anledning af dr Sandbergs notion om bränvinsbränningens reglerande, föekommer, genom misstag, att bemälde prost 2 ö