förnekelse säsom högst särande för den presterlig:
pietetskänslan. och förklarade för öfrigt, att en prest
man inom talarens hemort med någorlunda allmär
bildning på nägra veckor gör sig fullt förtrogen med
språkets mysterier.
Prosten Linnarsson förklarade pastoralexamen onyt
tig, ja nästan skadlig; denna examen drifver prester
ej till sjelfstudium utan. till: en tom lexläsning; mi
man gerna skärpa fordringarne för prestexamen, mer
att uppskjuta förhöret till en framskriden ålder ansäg
talaren olämpligt; dessutom är det ej den högre lär-
domen som gjort kyrkan de största tjensterna.
Motionären, prosten Melin, förklarade sig ej tycke
om diskussioner, i synnerhet sådana som rörde stån-
det enskildt; man skulle kunna, i fall han ej. ansäge
exempel förhatliga, framdraga mänga som med slå-
ende bevisning skulle gifva styrka åt hans motion;
dock kunde han ej underlåta att gratulera Wexiö-
trakten, som var så tjenlig för latinläsning.
Motionen remitterades till lagutskottet.
Vid remissen af domprosten Ihomanders motion
om -antagande af det nya kyrkolagförslaget anhöll
prosten Tellbom att som sitt anförande få upptaga
Westerås domkapitels öfver nämnde förslag gjorda
anmärkningar, hvilka anmärkningar prosten önskade
få medfölja motionen till lagutskottet. 4
Domprosten Thomander redogjorde för det ifräga-
varande förslaget och förundrade sig ej öfver att det-
samma ej vore så begärligt, då man besinnar huru
politiskt brokigt kommitteen för detsammas uppgörande
varit sammansatt; huru bekännare från den yttersta
högern till den yttersta venstern med mellanliggande
nyanseringar varit deri representerade. Talaren för-
klarade sig ej hålla så mycket på förslaget; fölle det,
hvilket ej vore så osannolikt, om det vore sä ofull-
ständigt, så olämpligt man utgifvit det vara, skulle
ur dess fall uppstå ett nytt, som bättre uppfyllde de
fordringar man vid denna fråga fästat, och det vore
det möjligaste bästa motionären sträfvade efter.
Motionen remitterades till lagutskottet.
Följande nya motioner blefvo i detta plenum väckta:
Prosten Almqvist föreslog: 1:o den personella be-
villningens upphörande. Motiverna härtill äro an-
tydda i ett anförande, afgifvet i ett föregående ple-
num. 2:o En författning, som kunde reglera det nu
rådande utflyttningsbegäret. Motionären omnämnde
huru ofta personer lättsinnigt öfverge det land som
sett dem födas, under klagan det arbetet här ej gif-
ver den lön detsamma förtjenar, för att söka en oviss
lycka i fremmande verldsdelar. Dessa utvandrare
förvandla då naturligtvis all egendom, större eller
mindre, i kontanta tillgångar; men lyckan, i hvars
tjenst de trädt då de lemnade det karga fädernes-
landet, är dem ej trogen, och då de i fremmande
länder förstört allt hvad de egde, vända de åter för
att hålla till godo fäderneslandets fattigkost. Talaren
omnämnde som exempel härpå huru en församling i
hans hembygd blifvit älagd att från Norge återhemta
en på dess kust landsatt återvändande emigrant; hva-
dan han ville hafva stadgadt, att den som ärnar emi-
grera, skall, efter förutgången ärsproklama, visat sig
hafva gjort hvar man rätt, samt dertill. ställa tvenne
vederhäftige mäns borgen att han, om han ätervän-
der, ej faller fattigvården till last.
Prosten Arosenius väckte 3:ne motioner: 1:0 att
konungens befallningshafvandes utslag i skuldfordrings-
mäl må, oberoende af derå i högre instans anförda
besvär, gå i verkställighet mot hos exekutor ställd
borgen; 2:0 att konungens befallningshafvandes alla
utslag utlemnas till parterna samma dag de afkun-
nas, utan kommunikationsskyldighet för den vinnande
parten;- samt 3:o det Rikets Ständer må bevilja ett
anslag af 16,666 rdr 32 sk. bko till rätande af Stång-
åns utlopp i Roxen.
Professor Lindgren framställde, det alla vid Upsala
och Lunds akademier till belopp af 1666 rdr 32 sk.
nu utgående professorslöner skola höjas till: 2000 rdr;
samt att provincialläkares lön må utgå till samma
belopp som det af K. M: för regementsläkare äskade,
eller 800 rdr.
Domprosten Björling begärde ett anslag af 200 rdr
og ing af en Bibliothekarie vid Westeräs Läro-
verk.
Professor Agardh väckte en motion. om sättet att
försträcka vära hypotheksföreningar förlagskapital på
lika billiga vilkor, som de nu erhälla det frän utlan-
det, och derigenom komma den genom dessa förenin-
gar ådragna och alltjemt tilltagande utländskaskuld-
sättningen att upphöra. Af bankens så kallade land-
fastighetslånefond, uppgående till 5,650,000 rdr skulle
4,650;000 rdr i form af kreditiv, mot 4 procent ränta,
fördelas mellan de nu varande och blifvande hypo-
teksföreningarne efter bevillningstaxeringsvärdet af
det område föreningen omfattar mot vilkor att hvarje
sådan förening öppnar i hvarje betydligare stad inom
föreningens område ett vexlingskontor, som al pari
in och utvexlar föreningens med 4 eller 3 procent
vänta löpande obligationer. Den äterstäende ena millio-
ren skulle äfven i form af kreditiv fördelas på stä-
rna Stockholm, Göthebörg och Malmö, så att Stock-
Hr RAR gy NAT gg DONNA
amt Malmö 200,000 rdr mot skyldighet för hypo-
eksföreningarne samfäldt att i dessa städer inrätta
rexlingskontor, som in- och utvexla samtlige förenin-
sarnes obligationer. : :
Vi skola om nägra dagar i sin helhet meddela detta I
örslag. er 2
Komminister Beckman föreslog en nedsättning med
, af hela allmänna bevillningen. I detta plenum
piföllos statsutskottes memorial N:o 2 angående kan-
lipersonal för utskottets riksgäldsafdelningsamt brän-
insutskottets memorial N:o 1, rörande aflöning för
ansliet, hvilka aflöningar komma att beräknas
rån den 20 i denna månad.
Mt
— Uti prosten Holmbergs i sista n:r un-
ler rubriken riksdag refererade yttrande i
resteståndet, i anledning af dr Sandbergs
notion om bränvinsbränningens reglerande, fö-
ekommer, genom misstag, att bemälde prost
2 ö