ULAÄGSLEEs I UCL UCSSa PIOVilStLi, TIGA UTSUTITIdUUG. GM
Iden egentliga sädesproduktionen, odlat de frukter, sä-
dlsom potäter, hvilka för bränvinstillverkningen vore
r mest lämpliga, och huru dess skogar förkolnat under
i- bränvinspannorna; att ett hastigt upphörande af denna
olnäringsgren innan jordbruket: med dess binäringar
st) hunne upparbetas, skulle menligt inverka, är lätt på-
rliagligt. Talaren hade likväl nu kommit till den öf-
a I verty elsen, att hvad som skall: göras bör göras snart,
tloch svenska-folket hade fordom, dä det gällt foster-
el !andets försvar: mot utländskt förtryck, ståndaktigt
d burit sina bördor; nu hade. de att bekämpa en in-
a hemsk fiende, som hotar att i härdare bojor lägga
svenska folket, än det kan hafva att befara från
a löstan eller vestan; natten, villfarelsernas natt, hade
varit lång; dock tyckte sig talaren skönja en mor-
gonstjerna, som för vithiods folk bebädade en lju-
sare dag.
Följande motioner, i förra plenum till bordet af-
lemnade, föredrogos nu; de voro:
af doktor Abr. Norström om tillägg ifolkskolestad-
gans 6 4 2 mom., att folkskolelärare, som - erhällit
annan tjenst ej må upphöra med den innehafvande
under pågående läsetermin — remitterades till lagut-
skottet;
- af doktor Björkman; 1:0) angående stadgande afl:
vite för uraktläten inställelse inför kyrkorädet —
meningarne om lämpligKeten för det föreslagnal
voro delade ; för detsamma voro. prostarne Tra-
neus och Qviding, mot detsamma . domprosten Tho-
mander, som förutsåg att vite, som dels vore för
lägt för att afskräcka, och om det för itererade för-
seelser fördubblades aldrig af den fattige kunde utgå,
. skulle leda till större tredska ännu då man egde resursen
attgenom konungens befallningshafvandes försorg å den
försumlige inställd inför kyrkorädet; remitterades till
allmänna besvärs och ekonomiutskottet; 2:0) om af-l:
stående af staten från den personella bevillningen,
ydsafgiften, och tilldelande af densamma ät fattig-
. värden, att användas till fattige barns skolunderhåll
I Prosten Arosenius motsatte sig detta förslag under
t I förmälan att ju större fattigtillgångärne blifva desto
större blifva äfven fattiganspråken; genom 1847 ärs
vI fattigstadga har dån fattiges anspråk blifvit just som
I legaliserade; talaren hyste dertill farhäga att frän
vI staten draga den personella bevillningen, ty han an-
;Isäg det Höja äfven den fattiges sjelfkänsla -att veta
tlsig i sin mån bidraga till statsbehofven.
i Doktor Sandberg: Då nu åter en motion blifvit
väckt af samma syfte som den af talaren 1847 af-
I gifna, kunde han ej annat än understödja densamma.
I Man har sagt att fattigbehofven tillväxa i större pro-
; portion än tillgångarne;- esto större skäl att skaffa
medel till bristens fyllande. Det hade blifvit yttradt
Jatt man ej bör utesluta den fattige från att biträda
I till: statsbehofvens fyllande; denna förmån är honom
Jändock bevarad genom mantalspenningarne, om hvil-
kas borttagande nu ej är fråga, och att staten kan
undvara dem visas deraf, att behållningen i rik gälds-
kontoret uppgär till 3 millioner, hvartill kommer
bankovinsten till nära lika belopp.
Prosten Almqvist. Då motionen väcktes, trodde ta
laren det var fråga om befrielse för skydsafgiftens
erläggande; en sådan lindring i -skattbördorne, som
tängt hvilar på den fattiges skuldror men fur den
rike är en bagatell hade varit tack värd, och att sta-
ten kan undvara denna afgift visas. bäst af dess till
så stora summor uppgaenade pemaunmmumg; foraras Någuv
mera, är en konsumtionsskatt lämpligare, nu blir det
blott en status quo. s
Doktor Gumelius. Det är naturligt att. dä man ser
nöden ett medlidsamt hjerta gerna vill afhjelpa den-
samma; men då man nu föreskrifver stadganden,
som skola gälla för framtiden mäste man se sakerna
från vidsträcktare synpunkt än blott palliativets, som
endast söker ögonblickets hjelp, och häldre undersöka
orsakerna -och afhjelpa dem, den vägen leder till
lyckligare resultater;
Motionen remitterades till bevillningsutskottet.
Prosten Berhn väckte 2:ne motioner 1) om en jern-
vägsstamlinia, söder om Ringsjön till Ystad; 2) om
förhöjnings till med 200,000 rdr af kassa-kreditiv-
fonden i. Malmö.
I dagens plenum väckta motioner:
Doktor Nordlander, om latinska språkets utbytande
vid specimen till pastoralexamen, i fall ej specimi
nanten sjelf önskar atlägga profvet å nämnde språk,
mot modersmälet.
Prosten Melen, om pastoralexamens upphörande så-
som olämplig och för församlingarne i viss mån skad-
lig. — Motionären framställde det obilliga uti ett
profs undergående vid framskriden ålder inför en exa-
minator ofta yngre än examinandus, de olika kun-
skapsämnen söm fordras i olika stift, huru ofta en
ung e.o. prestman förordnas att bestrida pastoralvär-
den i en stor: församling och gör det till dess och
förmäns belåtenhet; han aflägger sedermera sitt pa-
storalprof, som ej utfaller gynnsamt, och får då betyg
på att han ej är vuxen själavården i annat än tredje
klassens pastorat, liksom behofvet af en daglig pastor
der ej vore så stort som i ett första klassens pasto-
rat; värderade högt lärdomen, men trodde ej att kyr-
kan deraf alltid dragit så stor vinst; motionen bord
tades.
Prosten. Lindberg, om pension af 100 rdr åt aflidne
länsmannen Nelsons enka; remitterades till stats-
utskottet.
Lektor Söderberg, om förhöjning af 40,000 rdr till
hvardera af allmänna utlänings- och kassakreditiv-
fonden vid Wisby länekontor; remitterades till banko-
utskottet.
Domprosten Thomander vore ej van att besvära
ståndet med motioner, och är det 14 år sedan talaren
äckte någon sådan; detvar då en kyrklig fråga lik-
som nu, hvarefter föreslogs det kyrkolagskommitteens
förslag till kyrkolag så snart som möjligt skall anta-
gas till gällande kyrkolag, dock medvilkor att denna
lag ej skulle innehålla någonting stridande mot grund:
lagen, för att man ej skulle först behöfva någon för-
enkling af densamma, dessutom sä li:et som möjligt
hindras af-allmän lag, ej ställas i beroende afnuya-
rande skolordning, medgifvande konventikelfrihet ej
konventikeltväng; motionen. bordlades.
Prosten Traneus, om förändring af lagbestämmel-
serna rörande qvinna, som framföder oäkta barn.
mv Sf a
Tr
Den 24 Dec., f. m.
De i föregående plenum väckte och ej remitterade
motioner öfverlemnades till de utskott de tillhörde,
och väcktes i dåg flere nya motioner, för hvilka re-
iogörelse i ett följande nummer skall meddelas.
Borgareståndet.
Plenum den 23 Dec. kl. 5 e. m.
Hrr Asker, Henschen, Trägårdhs, Nordvalls och Björcks
från förra plenum på bordet hvilande motioner före-
drogos och remitterades till vederbörliga utskot.
Vid hr Askers motion om en sundhetskommission
för hela landet erinrade hr Henschen att en sådan re-
lan funnes uti Kongl. Sundhetskollegium, och hvad
ingick de likaledes föreslagna sundhetskommissio-
nerna i kommunerna, sä utgjorde de tillräckligt kända
sändhetsnämnderna just sädana, hvarjemte magistra-
erna redan till en del ega den rätt som enligt hr
iskers förslag skulle de nya kommissionerna tilläggas.
Er Nordvalls motion om förändringar i formuläret
ör rikshufvudbokeh och i sammanhang dermed om
lirekt ingående till statskontorot af allmänna bevill-
ningen och åtskilliga andra. medel som nu först in-
efvereras till riksgäldskontoret, fann ett ganska all-),
nänt motstånd uti hvad som angick denna sednare
lel af förslaget, :
Hr Brinck ansåg visserligen de föreslagna förän-
Iringarne i rikshufvudboken både verkställbara och
ryttiga, men trodde det deremot ej alldeles klokt att
öreslå den ifrågavarande öfverflyttningen från riks-
säldskontoret till statskontoret. Detta förslag är blott
;gnadt att sätta passionerna i rörelse. Talaren kom