ULAÄGSLEEs I UCL UCSSa PIOVilStLi, TIGA UTSUTITIdUUG. GM Iden egentliga sädesproduktionen, odlat de frukter, sädlsom potäter, hvilka för bränvinstillverkningen vore r mest lämpliga, och huru dess skogar förkolnat under ibränvinspannorna; att ett hastigt upphörande af denna olnäringsgren innan jordbruket: med dess binäringar st) hunne upparbetas, skulle menligt inverka, är lätt pårliagligt. Talaren hade likväl nu kommit till den öfa I verty elsen, att hvad som skall: göras bör göras snart, tloch svenska-folket hade fordom, dä det gällt fosterel !andets försvar: mot utländskt förtryck, ståndaktigt d burit sina bördor; nu hade. de att bekämpa en ina hemsk fiende, som hotar att i härdare bojor lägga svenska folket, än det kan hafva att befara från a löstan eller vestan; natten, villfarelsernas natt, hade varit lång; dock tyckte sig talaren skönja en morgonstjerna, som för vithiods folk bebädade en ljusare dag. Följande motioner, i förra plenum till bordet aflemnade, föredrogos nu; de voro: af doktor Abr. Norström om tillägg ifolkskolestadgans 6 4 2 mom., att folkskolelärare, som erhällit annan tjenst ej må upphöra med den innehafvande under pågående läsetermin — remitterades till lagutskottet; af doktor Björkman; 1:0) angående stadgande afl: vite för uraktläten inställelse inför kyrkorädet — meningarne om lämpligKeten för det föreslagnal voro delade ; för detsamma voro. prostarne Traneus och Qviding, mot detsamma . domprosten Thomander, som förutsåg att vite, som dels vore för lägt för att afskräcka, och om det för itererade förseelser fördubblades aldrig af den fattige kunde utgå, . skulle leda till större tredska ännu då man egde resursen attgenom konungens befallningshafvandes försorg å den försumlige inställd inför kyrkorädet; remitterades till allmänna besvärs och ekonomiutskottet; 2:0) om af-l: stående af staten från den personella bevillningen, ydsafgiften, och tilldelande af densamma ät fattig. värden, att användas till fattige barns skolunderhåll I Prosten Arosenius motsatte sig detta förslag under t I förmälan att ju större fattigtillgångärne blifva desto större blifva äfven fattiganspråken; genom 1847 ärs vI fattigstadga har dån fattiges anspråk blifvit just som I legaliserade; talaren hyste dertill farhäga att frän vI staten draga den personella bevillningen, ty han an;Isäg det Höja äfven den fattiges sjelfkänsla -att veta tlsig i sin mån bidraga till statsbehofven. i Doktor Sandberg: Då nu åter en motion blifvit väckt af samma syfte som den af talaren 1847 afI gifna, kunde han ej annat än understödja densamma. I Man har sagt att fattigbehofven tillväxa i större pro; portion än tillgångarne;esto större skäl att skaffa medel till bristens fyllande. Det hade blifvit yttradt Jatt man ej bör utesluta den fattige från att biträda I till: statsbehofvens fyllande; denna förmån är honom Jändock bevarad genom mantalspenningarne, om hvilkas borttagande nu ej är fråga, och att staten kan undvara dem visas deraf, att behållningen i rik gäldskontoret uppgär till 3 millioner, hvartill kommer bankovinsten till nära lika belopp. Prosten Almqvist. Då motionen väcktes, trodde ta laren det var fråga om befrielse för skydsafgiftens erläggande; en sådan lindring i -skattbördorne, som tängt hvilar på den fattiges skuldror men fur den rike är en bagatell hade varit tack värd, och att staten kan undvara denna afgift visas. bäst af dess till så stora summor uppgaenade pemaunmmumg; foraras Någuv mera, är en konsumtionsskatt lämpligare, nu blir det blott en status quo. s Doktor Gumelius. Det är naturligt att. dä man ser nöden ett medlidsamt hjerta gerna vill afhjelpa densamma; men då man nu föreskrifver stadganden, som skola gälla för framtiden mäste man se sakerna från vidsträcktare synpunkt än blott palliativets, som endast söker ögonblickets hjelp, och häldre undersöka orsakerna -och afhjelpa dem, den vägen leder till lyckligare resultater; Motionen remitterades till bevillningsutskottet. Prosten Berhn väckte 2:ne motioner 1) om en jernvägsstamlinia, söder om Ringsjön till Ystad; 2) om förhöjnings till med 200,000 rdr af kassa-kreditivfonden i. Malmö. I dagens plenum väckta motioner: Doktor Nordlander, om latinska språkets utbytande vid specimen till pastoralexamen, i fall ej specimi nanten sjelf önskar atlägga profvet å nämnde språk, mot modersmälet. Prosten Melen, om pastoralexamens upphörande såsom olämplig och för församlingarne i viss mån skadlig. — Motionären framställde det obilliga uti ett profs undergående vid framskriden ålder inför en examinator ofta yngre än examinandus, de olika kunskapsämnen söm fordras i olika stift, huru ofta en ung e.o. prestman förordnas att bestrida pastoralvärden i en stor: församling och gör det till dess och förmäns belåtenhet; han aflägger sedermera sitt pastoralprof, som ej utfaller gynnsamt, och får då betyg på att han ej är vuxen själavården i annat än tredje klassens pastorat, liksom behofvet af en daglig pastor der ej vore så stort som i ett första klassens pastorat; värderade högt lärdomen, men trodde ej att kyrkan deraf alltid dragit så stor vinst; motionen bord tades. Prosten. Lindberg, om pension af 100 rdr åt aflidne länsmannen Nelsons enka; remitterades till statsutskottet. Lektor Söderberg, om förhöjning af 40,000 rdr till hvardera af allmänna utläningsoch kassakreditivfonden vid Wisby länekontor; remitterades till bankoutskottet. Domprosten Thomander vore ej van att besvära ståndet med motioner, och är det 14 år sedan talaren äckte någon sådan; detvar då en kyrklig fråga liksom nu, hvarefter föreslogs det kyrkolagskommitteens förslag till kyrkolag så snart som möjligt skall antagas till gällande kyrkolag, dock medvilkor att denna lag ej skulle innehålla någonting stridande mot grund: lagen, för att man ej skulle först behöfva någon förenkling af densamma, dessutom sä li:et som möjligt hindras af-allmän lag, ej ställas i beroende afnuyarande skolordning, medgifvande konventikelfrihet ej konventikeltväng; motionen. bordlades. Prosten Traneus, om förändring af lagbestämmelserna rörande qvinna, som framföder oäkta barn. mv Sf a Tr Den 24 Dec., f. m. De i föregående plenum väckte och ej remitterade motioner öfverlemnades till de utskott de tillhörde, och väcktes i dåg flere nya motioner, för hvilka reiogörelse i ett följande nummer skall meddelas. Borgareståndet. Plenum den 23 Dec. kl. 5 e. m. Hrr Asker, Henschen, Trägårdhs, Nordvalls och Björcks från förra plenum på bordet hvilande motioner föredrogos och remitterades till vederbörliga utskot. Vid hr Askers motion om en sundhetskommission för hela landet erinrade hr Henschen att en sådan relan funnes uti Kongl. Sundhetskollegium, och hvad ingick de likaledes föreslagna sundhetskommissionerna i kommunerna, sä utgjorde de tillräckligt kända sändhetsnämnderna just sädana, hvarjemte magistraerna redan till en del ega den rätt som enligt hr iskers förslag skulle de nya kommissionerna tilläggas. Er Nordvalls motion om förändringar i formuläret ör rikshufvudbokeh och i sammanhang dermed om lirekt ingående till statskontorot af allmänna bevillningen och åtskilliga andra. medel som nu först inefvereras till riksgäldskontoret, fann ett ganska all-), nänt motstånd uti hvad som angick denna sednare lel af förslaget, : Hr Brinck ansåg visserligen de föreslagna föränIringarne i rikshufvudboken både verkställbara och ryttiga, men trodde det deremot ej alldeles klokt att öreslå den ifrågavarande öfverflyttningen från rikssäldskontoret till statskontoret. Detta förslag är blott ;gnadt att sätta passionerna i rörelse. Talaren kom