läggning norrut, med utgängspunkt från Ystad. Be-
gärdes på bordet.
3:0 af hr Österberg, om ett tre procents lån, stori
100,000 rdr bko, till hamnbyggnad i Åhus. Remit-
terades till statsutskottet. ;
4:0 af hr Lindström, om 50 procents förhöjning al
lånefonden i Wisby med rättighet att belåna reverser,
eller om sådant ej medgifves, till kreditivrörelse. Re
mitterades till bankoutskottet.
5:0 af hr Schenström, om tullfri införsel af slipste-
nar. Remitterades till bevillningsutskottet.
6:0 af hr Boman, derom att vanfräjdad bevärings-
yngling måtte befrias från skyldigheten att i bevä
ringsmanskapets öfningar deltaga. Remitterades till
ekonomiutskottet.
7:0o af hr Wahlund, om ett anslag af 14,697 rdr
bko till betäckande af halfva kostnaden för en hamn-
byggnad i Christinehamn. Remitterades till stats-
utskottet.
8:0 af densamme, att staden Philipstad mätte, för
alt användas till ett välgörande ändamäl, komma i
ätnjutande af ett der fallet danaarf.
9:0 af hr Nordvall, dels om vissa förändringar i
ett ifrågasatt formulär till ny rikshufvudbok, på det
man må erhälla en. lätt och klar öfversigt af det
venska drätselverkets tillstånd; dels om ingående
direkt till statskontoret af vissa medel som nu först
ingå till riksgäldskontoret, samt slutligen i samman-
hang dermed att fullmäktige i r:ksgäldskontoret in-
komma med förslag till de förändringar i detta kon-
tors organisation, som i följd häraf blifva af nöden.
Begärdes på bordet.
10:0 af densamme, om anslag till upprensning af
Stängän. Remitterados till statsutskottet.
il:o af hr Björck, med förslag till ny patentlag.
Begärdes på bordet.
Ständet beviljade fjorton dagars permission åt hrr
Nordvall och Stenqvist.
-Slutligen anmäldes att från presteständet inkommit
jen inbjudning till ständet att förena sig i d:r Sand-
bergs motion om en anhällan hos K. M. att bränvins
bränning under instund. April månad mätte förbjudas.
edan d:r Sandbergs motion på begäran blifvit upp-
läst, anmärkte:
Hr Gråå, att innan utskott behandlat frägan vore
dervid ej nägot att tillgöra,-utan borde presteståndets
skrifvelse läggas till handlingarne. :
Hr JIlasselroth upplyste att bränvinsutskottet ansett.
ig af skyldig aktning för de öfriga stånden ej böra
till pröfning upptaga den till detsamma remitterade
motion innan den till följd af inbjudningen förevarit
hos de öfriga ständen, och det sälunda kommit till
utskottets kännedom derest nägra yttranden af vigt
för frågan i ständen blifvit fällde.
Talmannen ansäg inbjudningen böra läggas till hand-
ingarna, så framt ej nägon af ständets ledamöter
upptoge motionen säsom sin, då den kunde i vanlig
ordning remitteras.
Hr Almgren förklarade med anledning häraf det han
äsom sin upptog motionen, anseende han den deri
föreslagna ätgärden vara af behofvet högeligen på-
allad, i anseende till de rådande höga priserna på
ifsmedel.
Hr Gustafsson instämde och tillkännagaf att derest
han ej blifvit af hr A. förekommen, han sjelf skulle
upptagit motionen. 1
Hr Örström trodde, att om väådan var så stor som
man förespeglat, skulle nog K. M:t i sin landsfader-
iga vishet ytterligare inskränka bränvinsbränningen
utan representationens mellankomst. Talaren ansäg
emellertid, att så länge bränvinsbränningen var ett
appendix till jordbruket, gör man orätt uti att har-
cellera jordbrukarne, sedan man nyss utfärdat ett på-
bud och förmått dem att derefter rätta sin hus-
hållning,
Hrr Sundblad, Rooth m, fl. instämde; likaså
Hr Kock, som ansåg att en oberäknelig skada skulle
tillfogas dem som inrättat sin hushållning, bestämt sina
foderförråder och uppgjort kontrakter i den öfverty-
gelse att hvad som i den kongl. kungörelsen varit
estämdt, äfven skulle blifva beständande. -
Hr Scjucan hemställde huruvida det ej vore ett in-
grepp i deras eganderätt, som med förtroende till
hvad i K. M:ts kungörelse blifvit stadgadt, underlåtit
att begagna sig af de två mänader som det stått dem
fritt att bränna under hösten och i stället bestämt
g för att bränna i April månad och dertill anmält !
sig. Det förundrade talaren att hans värde sido-:
granne (hr Almgren), som ständigt yrkat på stabilitet
i näringslagstiftningen, nu omfattat och så varmt för-
ordat en åtgärd, som utgjorde ett ingrepp i så mån-
sas rätt och en omstörtning af en gäng fastställde
förhällanden.
Hr Almgren betygade sin tacksamhet för det sätt
ä han af sin värde motståndare hr Schwan
tillrättavisad. Det gällde dock här ett högre
ntressc, det gällde möjligheten för arbetsklassen att
nnna :erhålla sitt lifsuppehälle. Talaren var sjelt
omgifven af talrika arbetare, och han hade erfaren-
wet af huru sorgligt det var att se dem ej kunna för
in arbetsförtjenst förskaffa sig det nödtorftigaste.
Jnder så bjudande omständigheter ville han der-
öre ej draga i betänkande att nägon gäng afvika
rån sina grundsatser, och han kunde ej undgå att
anse säsom en ära för sig att hafva upptagit motio-
en äfven om han derför skulle utsätta sig för en och
innan tillrättavisning. -
Hr Trägårdh insttämde med hrr Kock och Örström.
Hr Ilenschen trodde attden bränvinstillverkarnes rätt
om här förfäktades blott vara rättigheten att skada
ch säledes ej förtjenade nägat ende. Talaren för-
dlarade sig för öfrigt icke känna nägon annan rätt är
len som är garanierad a: lagar, ochi hvad som rörde
jen ekonomiska lagstiftningen fanns ingen sädan ga-
anti. N
Hr Wallenberg trodde deremot att utfärdade för
rdningar finge utgöra substitut för rätt; ansäg det
lämpligt att med representatione verkan der-
ti väldsamt ingripa, och trodde fö. st ställnin-
en ej vara så förtviflad som man påstått, förmo
ande talaren det hans pästäefide härutinnan kunde
i gälla lika mycket som andras obestyrkta uppgifter.
Diskussionen var slutad och den af hr Almgren
dopterade motionen remitterades till bränvinsutskottet.
nn
Bondeståndet.